Hotbilden är mer komplex än tidigare – men det svenska valsystemet har flera egenskaper som gör själva valresultatet svårt att manipulera.

När Sverige går till val den 13 september 2026 sker det i ett betydligt allvarligare säkerhetsläge än vid många tidigare svenska val.

Valmyndigheten beskriver hotbilden som mer komplex. Bland riskerna finns cyberangrepp, sabotage, hot mot valarbetare, falsk information och försök att påverka människors förtroende för valet. Samtidigt beskriver både Valmyndigheten och Säkerhetspolisen det svenska valsystemet som robust, transparent och decentraliserat.

Det låter motsägelsefullt.

Hotet ökar – samtidigt säger myndigheterna att systemet är säkert.

Hur går det ihop?

Först måste vi skilja mellan två helt olika saker

När människor hör orden ”påverka ett val” är det lätt att föreställa sig någon som manipulerar röstsiffrorna.

Men påverkan kan ske långt tidigare.

En främmande aktör behöver inte ändra en enda valsedel om den i stället lyckas få människor att tro att:

valet är riggat, röster försvinner, en viss grupp inte får rösta eller valresultatet inte går att lita på.

Det kan räcka för att skada demokratin.

Valmyndigheten pekar uttryckligen ut falsk information om när, hur och var man får rösta som ett möjligt hot. Andra risker är hot mot valpersonal, attacker mot IT-system och försök att hindra eller avskräcka människor från att rösta.

Det innebär att den kanske viktigaste måltavlan inte är valurnan.

Den är vårt förtroende för valurnan.

Varför är Sverige ändå ganska svårt att manipulera?

Här finns en detalj som jag tycker borde förklaras betydligt oftare.

Svenska röster försvinner inte in i någon central dator som sedan meddelar vem som vann.

Rösterna räknas manuellt.

Dessutom sker rösträkningen flera gånger.

Och processen är offentlig.

Vem som helst får närvara och observera röstmottagning och rösträkning. Valadministrationen är dessutom decentraliserad mellan bland annat kommuner, länsstyrelser och Valmyndigheten.

Det skapar en viktig säkerhetsegenskap:

För att manipulera ett svenskt riksdagsval i stor skala räcker det inte nödvändigtvis att hacka en dator.

Det finns fysiska valsedlar att kontrollera mot.

Det finns flera räkningssteg.

Det finns många människor inblandade.

Och det finns offentlig insyn.

Det betyder inte att fel eller incidenter är omöjliga.

Men det gör storskalig, oupptäckt manipulation betydligt svårare.

Cyberangrepp är ändå ett verkligt problem

Valmyndighetens egen hotbild inför 2026 påminner om att Sverige redan sett angrepp mot valrelaterad infrastruktur.

Myndigheten nämner bland annat cyberangrepp mot val.se, hot och trakasserier mot valarbetare och spridning av vilseledande information vid tidigare val. Erfarenheter från EU-valet 2024 visade också att kommuner kan drabbas av IT-störningar under kritiska perioder.

Men här finns återigen en viktig skillnad:

Att slå ut en webbplats är inte samma sak som att ändra de fysiska valsedlarna.

Ett cyberangrepp kan skapa kaos, försena information och framför allt skapa misstänksamhet.

Och just därför kan ett misslyckat tekniskt angrepp ändå bli ett lyckat psykologiskt angrepp.

Om människor efteråt tror att:

”Någon hackade valet.”

…kan skadan redan vara gjord.

Sedan kommer AI

Här tycker jag att 2026 skiljer sig på riktigt från tidigare svenska riksdagsval.

Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, pekar på hur generativ AI kraftigt har sänkt tröskeln för att producera trovärdiga falska bilder, videor och röstinspelningar. Tekniken gör det dessutom enklare att rikta olika budskap mot olika grupper.

Tänk dig något som publiceras två dagar före valet.

En till synes autentisk film med en partiledare.

En påstådd ljudinspelning.

Ett falskt myndighetsmeddelande.

Eller ett klipp som tycks visa oegentligheter i en vallokal.

Det behöver inte överleva faktagranskning särskilt länge.

Om materialet når några hundratusen människor innan det avslöjas kan det redan ha påverkat debatten.

Där tror jag att en av 2026 års största sårbarheter finns.

Inte nödvändigtvis i rösträkningen.

Utan i informationsmiljön runt valet.

Finns det då tecken på ett konkret angrepp mot valet?

Här måste vi vara mycket noggranna.

Inte enligt den offentliga information jag hittar.

Säkerhetspolisen uppgav den 23 juni att myndigheten dittills inte hade hanterat något konkret hot specifikt riktat mot valet. Säpo framhåller samtidigt att säkerhetsläget är allvarligt och att arbetet intensifierats inför valrörelsen.

MPF:s bedömning är också intressant.

Myndigheten säger att Ryssland är den främsta utländska hotaktören när det gäller otillbörlig informationspåverkan mot Sverige, men samtidigt att det svenska valet för närvarande inte är ett prioriterat mål för rysk informationspåverkan.

Läget kan dock förändras snabbt.

Det är en viktig nyansering.

Risk är inte samma sak som ett pågående angrepp.

Sverige har dessutom förstärkt skyddet

Inför 2026 finns nya regler.

Sedan den 1 december 2025 har Valmyndigheten fått ett tydligare ansvar för att samordna säkerhetsarbetet och analysera risker mot valets genomförande.

Kommuner, länsstyrelser och berörda utlandsmyndigheter ska dessutom rapportera incidenter som kan påverka valet.

Valmyndigheten leder också ett nationellt valnätverk där bland andra Polisen, Säkerhetspolisen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Nationellt cybersäkerhetscenter samarbetar.

Det är bra.

Men inget säkerhetssystem bör få nöja sig med att säga:

”Lita på oss.”

Tvärtom.

Ett demokratiskt valsystem bör vara konstruerat så att medborgarna i så stor utsträckning som möjligt kan kontrollera processen själva.

Och där har Sverige en betydande styrka genom den offentliga rösträkningen.

Så – kan vi lita på valet 2026?

Min bedömning utifrån det vi faktiskt vet i dag är:

Ja – det finns goda skäl att ha förtroende för själva svenska valprocessen.

Det finns flera oberoende kontrollsteg, fysisk och manuell rösträkning, decentralisering och offentlig insyn. Myndigheterna har dessutom förstärkt säkerhetsarbetet inför 2026.

Men det betyder inte att valet saknar hot.

Det kanske största hotet behöver inte ens vara att någon lyckas manipulera resultatet.

Det kan vara att någon lyckas övertyga tillräckligt många svenskar om att resultatet har manipulerats.

Och där finns den fråga jag tycker VIGRANSKAR ska bära genom hela valrörelsen:

Om någon påstår att valet är riggat – var finns bevisen?

Inte vem som skriker högst.

Inte vilket parti som tjänar på påståendet.

Inte vad som sprids snabbast på sociala medier.

Visa valsedlarna. Visa protokollen. Visa avvikelsen. Visa bevisen.

Det är faktiskt precis här FAKTA FÖRST får en väldigt konkret betydelse.

Och jag tycker redan att vi har bildtexten till artikeln:

KAN VI LITA PÅ VALET?

Rösterna räknas för hand – men kampen om vårt förtroende sker digitalt.

Redaktionen. S.Kling. VIGRANSKAR.