VALET UNDER LUPPEN – DEL 4
Article Read Time
VALNATTEN
När rösterna blir mandat
Klockan är 20.00.
Vallokalerna stänger.
Tv-studiorna fylls med staplar, prognoser och kommentatorer.
Partiledarna väntar.
Valvakorna håller andan.
Och ganska snart börjar någon ställa den stora frågan:
VEM HAR VUNNIT?
Men egentligen har något betydligt mer komplicerat precis börjat.
För Sverige väljer inte statsminister direkt.
Vi väljer inte ens regering.
Vi väljer 349 ledamöter till Sveriges riksdag.
Och vägen från miljontals valsedlar till dessa 349 mandat innehåller betydligt mer matematik än vad valvakan vanligtvis hinner förklara.
FÖRST RÄKNAS RÖSTERNA
När vallokalerna stänger börjar röstmottagarna räkna.
Riksdagsvalet räknas först, därefter kommun- och regionvalen. Det preliminära resultatet rapporteras löpande och publiceras av Valmyndigheten. Men rösträkningen på valnatten är just:
preliminär.
Den slutliga rösträkningen görs av länsstyrelserna.
Det är en viktig skillnad.
Tv-rutan kan visa:
99,0 procent av valdistrikten räknade.
Det betyder inte automatiskt:
Valet är slutgiltigt fastställt.
OCH ALLA RÖSTER FINNS INTE MED PÅ VALNATTEN
Det här är en detalj som lätt glöms bort.
Vissa förtidsröster hinner inte fram till vallokalen under valdagen.
De tas i stället om hand vid den så kallade onsdagsräkningen.
Där räknas bland annat förtidsröster som kommit in sent och röster från utlandet som hunnit fram i tid.
Om valet är jämnt kan dessa röster få betydelse.
Därför bör vi vara försiktiga med formuleringen:
”SVERIGE HAR ETT VALRESULTAT”
redan sent på söndagskvällen.
Vi har ett mycket bra preliminärt resultat.
Det är inte riktigt samma sak.
SEDAN KOMMER FYRAPROCENTSSPÄRREN
Och här kopplas DEL 4 direkt till vår första granskning.
För att ett parti normalt ska delta i fördelningen av riksdagsmandaten måste det få minst:
4 PROCENT
av rösterna i hela landet.
Det finns också undantaget vi tidigare berättat om: ett parti som får minst 12 procent i en valkrets kan delta i fördelningen av fasta mandat i just den valkretsen.
Här kan valnattens första verkligt dramatiska matematik uppstå.
Tänk:
Parti A: 4,1 procent
Parti B: 3,9 procent
Skillnaden ser liten ut.
Men konsekvensen kan bli enorm.
Det ena partiet kan få representation i riksdagen.
Det andra kan stå utan mandat.
MEN 4 PROCENT GER INTE AUTOMATISKT 14 MANDAT
Fyra procent av 349 är ungefär 14.
Men så enkelt räknas inte riksdagsmandaten.
Sverige använder ett proportionellt valsystem med en särskild metod för mandatfördelningen.
Av riksdagens 349 mandat är:
310 fasta valkretsmandat
och
39 utjämningsmandat.
De fasta mandaten fördelas mellan landets valkretsar.
Sedan används utjämningsmandaten för att göra slutresultatet så proportionellt som möjligt i förhållande till hur partierna har fått stöd i hela landet.
VARFÖR BEHÖVS U TJÄMNINGSMANDATEN?
Tänk dig att ett parti får ungefär 20 procent av rösterna i Sverige.
Men på grund av hur rösterna råkar vara fördelade geografiskt får partiet bara 18 procent av de fasta mandaten.
Då skulle representationen inte riktigt motsvara väljarnas stöd.
Utjämningsmandaten finns för att korrigera sådana skillnader.
Målet är att riksdagens sammansättning så långt som möjligt ska spegla partiernas stöd i hela landet.
Det är därför de 39 mandaten är så viktiga.
De är inte några extramandat.
De ingår i de 349.
SEDAN KOMMER MATEMATIKEN
Mandaten fördelas inte genom att man bara tar:
partiets procent × 349.
Sverige använder den jämkade uddatalsmetoden.
Namnet låter värre än principen.
Förenklat jämförs partiernas röstetal genom en serie delningstal. Mandaten går stegvis till de partier som får de högsta jämförelsetalen.
Det innebär att varje mandat i praktiken måste fördelas enligt en bestämd matematisk metod.
Och därför kan mycket små förändringar i röstantalet ibland avgöra vem som får det sista mandatet.
DET SISTA MANDATET KAN VARA DET VIKTIGASTE
Anta att två politiska sidor hamnar på:
175 mandat
mot
174 mandat.
Skillnaden är ett enda mandat.
Men politiskt kan skillnaden vara enorm.
För 175 är mer än hälften av 349.
Det illustrerar varför ett fåtal röster i ett mycket jämnt läge kan få stor betydelse för mandatfördelningen.
Inte därför att en enskild röst normalt ”väljer regeringen”.
Utan därför att marginalerna mellan partiernas jämförelsetal ibland kan bli mycket små.
PERSONRÖSTERNA SKA OCKSÅ RÄKNAS
Vi röstar dessutom inte bara på partier.
Väljaren kan personrösta på en kandidat.
För att bli invald genom personröster till riksdagen krävs normalt att kandidaten får personröster motsvarande minst 5 procent av partiets röster i valkretsen, samt minst 50 personröster.
Därför återstår ännu en fråga efter att vi vet hur många mandat ett parti fått:
Vilka personer får mandaten?
Först därefter vet vi vilka som faktiskt tar plats i riksdagen.
VALNATTENS STÖRSTA MISSFÖRSTÅND
Och här kommer kanske den viktigaste punkten i hela DEL 4.
När en partiledare står på valvakan och säger:
”VI VANN VALET”
måste vi fråga:
Vad betyder ”vann”?
Blev partiet störst?
Fick det politiska blocket flest röster?
Fick samarbetspartierna flest mandat?
Kan partiledaren tolereras som statsminister av riksdagen?
Eller lyckas partiet faktiskt bilda regering?
Det är inte samma frågor.
Sveriges största parti behöver inte automatiskt få statsministerposten.
Och den sida som tillsammans får flest röster behöver inte nödvändigtvis kunna bilda regering.
SVERIGE VÄLJER RIKSDAGEN – INTE STATSMINISTERN
Det är helt centralt.
På valsedeln står inte:
”Vem vill du ha som statsminister?”
Väljaren röstar på ett parti och kan personrösta på en kandidat.
Efter valet måste en regering kunna fungera i förhållande till den nya riksdagen.
Och där kommer vi till nästa del av vår serie.
För när alla röster är räknade och de 349 mandaten är fördelade börjar ett helt nytt spel:
VEM KAN BILDA REGERING?
MEN INNAN DESS – VAD SKA VI TITTA PÅ UNDER VALNATTEN?
Inte bara vilken stapel som är högst.
Jag skulle hålla ögonen på fem saker:
1. FYRAPROCENTSSPÄRREN
Vilka partier kommer över?
2. MANDATEN
Röstandel är intressant. Mandatfördelningen avgör riksdagens sammansättning.
3. DE SMÅ MARGINALERNA
Ligger blocken mycket nära varandra kan sena röster spela roll.
4. PRELIMINÄRT ELLER SLUTLIGT?
Valnattens siffror är inte det slutliga valresultatet.
5. 175
Inte för att Sverige alltid måste ha ett block med exakt 175 mandat för att få en regering – det ska vi förklara i DEL 5 – utan därför att 175 är egen majoritet i en riksdag med 349 ledamöter.
OCH HÄR HÄNGER VÅRA FYRA DELAR IHOP
Nu börjar VALET UNDER LUPPEN bli något mer än en samling artiklar.
DEL 1 – FYRA PROCENT
Vi förklarade varför gränsen kan förändra hela mandatfördelningen.
DEL 2 – OPINIONSMÄTNINGARNA
Vi visade varför 3,8 eller 4,2 procent i en mätning inte är samma sak som ett valresultat.
DEL 3 – VALLÖFTENA
Vi granskade vad partierna erbjuder väljarna – och vem som ska betala.
Och nu:
DEL 4 – VALNATTEN
Här förvandlas väljarnas beslut till politisk makt.
VIGRANSKAR
Valnatten ser enkel ut på tv.
Procent.
Staplar.
Röda och blå block.
Glada och besvikna partiledare.
Men bakom grafiken finns ett valsystem som ska omvandla miljontals individuella röster till exakt:
349 MANDAT.
Och varje steg spelar roll.
Vilka partier passerar spärren?
Hur fördelas de fasta mandaten?
Vad händer med utjämningsmandaten?
Vilka personröster förändrar kandidatordningen?
Vilka röster återstår att räkna?
Och hur säker är den politiska slutsats som dras klockan elva på valnatten?
Därför skulle jag vara försiktig när någon utropar en vinnare för tidigt.
För valnatten besvarar egentligen bara den första stora frågan:
HUR SER DEN NYA RIKSDAGEN UT?
Sedan kommer nästa.
Och den kan vara betydligt svårare:
VEM FÅR MAKTEN?
Det blir VALET UNDER LUPPEN – DEL 5.
ETT VAL AVGÖRS AV RÖSTERNA.
MAKTEN AVGÖRS AV MANDATEN – OCH VAD PARTIERNA GÖR MED DEM.
Redaktionen, S, Kling, VIGRANSKAR
