SR sade att vårdköerna ökat med en tredjedel – men går siffrorna ens att jämföra?
Article Read Time
Jag tycker KD har en legitim poäng att få prövad. Det finns ett faktiskt metodproblem här, inte bara politisk irritation.
SKR skriver uttryckligen att en ny mätmodell för den specialiserade vården infördes från 2021. På SKR:s sida om vårdgarantin visas därför den nya statistiken från januari 2021 och framåt. SKR har dessutom en särskild historisk serie från 2014, och påpekar att den skiljer sig från den utökade uppföljningen som infördes 2021.
Det betyder inte automatiskt att Sveriges Radios uppgift – att vårdköerna ökat med ungefär en tredjedel jämfört med före pandemin – är fel. Men en sådan jämförelse måste göras med kompatibla mått. Om SR har tagit siffror före 2021 ur en äldre modell och jämfört dem direkt med siffror efter 2021 ur den nya modellen utan tillräcklig korrigering, då kan KD:s kritik vara mycket allvarlig.
Och det är precis vad jag skulle vilja se innan jag dömer ut någon av parterna: SR:s exakta beräkning. Vilket år och vilken månad använde de som utgångspunkt? Räknade de antal väntande, andelen som väntat längre än vårdgarantin, första besök, operationer – eller flera kategorier tillsammans? Och vilken dataserie använde de före respektive efter 2021?
Det är viktigt eftersom ”vårdköerna har ökat med en tredjedel” låter som ett enkelt objektivt faktum. Men vårdköer kan mätas på flera sätt. SKR beskriver till exempel att statistiken för specialistvården omfattar både första kontakt, operation/åtgärd och undersökning, och att den utökade modellen från 2021 innehåller fler vårdutbud och yrkeskategorier.
Så jag skulle sätta läget så här:
KD:s påstående att mätmetoden ändrades 2021: SANT.
KD:s slutsats att SR därför använde felaktig statistik: INTE BEVISAT ÄNNU. Det beror på hur SR faktiskt räknade.
Att frågan är särskilt känslig mitt i valrörelsen: JA. Ekots partiledarutfrågningar är uttryckligen en del av SR:s valbevakning inför valet den 13 september, och vården var dessutom en central fråga i just Buschs utfrågning.
Däremot skulle jag vara försiktig med KD:s formulering ”valpåverkande”. Nästan all tung journalistik under en valrörelse kan påverka väljare. Det juridiskt intressanta är snarare om public service lämnade en sakligt felaktig eller missvisande uppgift, inte om någon väljare kan ha påverkats av den.
Den är skarp utan att på förhand slå fast att SR har gjort fel. Och om SR inte kan visa en robust jämförelse över metodbytet 2021, då blir historien betydligt allvarligare.
