Alla fruktar AI-kapplöpningen – men ingen vågar sakta ned
Article Read Time
Säkerhet är också en konkurrensfråga
AI-företagen framställer ofta teknisk säkerhet som ett gemensamt vetenskapligt problem. Men det är också en fråga om makt och pengar.
De företag som bygger de mest avancerade modellerna kan få inflytande över:
- informationssökning och medier
- arbetsmarknad och produktivitet
- programvaruutveckling
- sjukvård och forskning
- finansiella system
- övervakning och underrättelsetjänst
- cyberförsvar och cyberangrepp
- autonoma militära system.
Den som sätter standarden för tekniken kan också få möjlighet att sätta villkoren för andra.
Det innebär att säkerhetsåtgärder inte enbart bedöms utifrån hur väl de skyddar samhället. De bedöms också utifrån om de bromsar produktutvecklingen eller minskar konkurrenskraften.
Där ligger intressekonflikten.
USA och Kina driver varandra
Den globala AI-utvecklingen är nära förbunden med rivaliteten mellan USA och Kina.
USA har begränsat exporten av avancerade datorchip och tillverkningsutrustning till Kina. Syftet är bland annat att hindra kinesiska aktörer från att utveckla de mest avancerade systemen.
Kina satsar i sin tur på tekniskt självförsörjande. Huawei presenterar nya chip och beräkningssystem som ska minska beroendet av amerikanska leverantörer.
Exportkontrollerna kan försvåra Kinas utveckling, men de förstärker också den politiska uppfattningen att AI är ett strategiskt vapen som ingen stormakt har råd att förlora.
När tekniken kopplas till nationell säkerhet blir frivillig återhållsamhet ännu svårare.
