Sverige jagar vapnen – men myndigheterna saknar både plan och fungerande system
Article Read Time
Ingen sammanhållen strategi
Riksrevisionens slutsats är tydlig: Polismyndigheten och Tullverket saknar en långsiktig och sammanhållen strategi för att minska förekomsten av illegala skjutvapen.
Den höga våldsnivån har gjort polisens arbete reaktivt och händelsestyrt. Resurser binds till skjutningar och akuta konflikter, medan det mer långsiktiga arbetet mot smuggling, distribution och leverantörer trängs undan.
Det betyder inte att polisen står passiv. Det betyder att myndigheten ofta tvingas arbeta mot konsekvenserna i stället för mot försörjningskedjorna.
Ett beslagtaget vapen kan ge information om tillverkningsland, tidigare ägare, smugglingsväg och kopplingar till andra beslag. Genom så kallad bakspårning kan myndigheterna försöka följa vapnets väg tillbaka till den punkt där det försvann från den lagliga marknaden.
Men Riksrevisionen konstaterar att vapenutredningar ofta inte drivs tillräckligt långt upp i distributionskedjan. Tidsfrister och andra prioriteringar gör att bakspårningen kan avstanna.
Därmed riskerar staten att beslagta ett enskilt vapen utan att komma åt nätverket som levererade det.
Informationen finns – men går inte att använda effektivt
Polisen och tullen samlar in stora mängder information om beslag, smugglingsvägar, kontroller och kriminella aktörer.
Problemet är att informationen ofta är utspridd och svår att söka, sammanställa och analysera.
Otillräckliga it-system tvingar kvalificerade medarbetare att utföra manuellt arbete. Tid som skulle kunna användas till analys och underrättelsearbete går i stället åt till att leta efter och sammanställa uppgifter.
Myndigheterna har även svårt att gemensamt bearbeta information. Regler om personuppgifter och sekretess kan sätta gränser, men Riksrevisionen anser att möjligheterna inom det befintliga regelverket inte har utretts och utnyttjats tillräckligt.
Resultatet blir en stat som kan sitta på flera delar av samma pussel utan att förmå lägga ihop dem.
Skjutvapencentret saknar grundläggande förutsättningar
Nationellt skjutvapencenter inrättades inom Polismyndigheten 2023. Tanken var att samla spetskompetens och skapa ett nationellt nav för kunskap om illegala vapen.
Centret har enligt Riksrevisionen byggt upp värdefull kompetens och bidrar bland annat till att koppla samman vapen och skjutningar.
Men verksamheten begränsas av:
- otydlig styrning
- svag organisatorisk förankring
- sårbar bemanning
- personberoende
- avsaknad av vissa nödvändiga funktioner.
Enligt uppgifter som SVT redovisar saknar centret både heltidsarbetande personal och en chef med tillräckligt mandat att leda verksamheten.
Ett nationellt centrum har alltså skapats – men staten har inte gett det självklara förutsättningar att utföra det nationella uppdraget.
Även polisens regionala vapennav och tullens kunskapscenter har enligt granskningen inte etablerats på det sätt som var avsett.
