Socialdemokraterna störst, Liberalerna utanför riksdagen – och en regeringsbildning som kan bli betydligt svårare än valresultatet antyder.

Det svenska riksdagsvalet den 13 september närmar sig. Opinionsmätningarna ger oss en bild av läget, men tre veckor är lång tid i en valrörelse.

En debatt kan förändra dagordningen. Ett politiskt misstag kan flytta väljare. En internationell händelse kan plötsligt göra en fråga helt dominerande.

Därför ska detta inte läsas som en prognos med vetenskaplig precision.

Det är ett personligt förhandstips den 21 augusti 2026.

Och om jag måste sätta siffrorna i dag ser mitt tips ut ungefär så här:

Parti	Mitt tips
Socialdemokraterna	31 %
Sverigedemokraterna	20 %
Moderaterna	18 %
Miljöpartiet	8 %
Vänsterpartiet	7 %
Centerpartiet	7 %
Kristdemokraterna	6 %
Liberalerna	2 %
Övriga	1 %

Det är inte decimalerna som är det intressanta.

Det är vad ett sådant resultat skulle göra med svensk politik.

Socialdemokraterna blir största parti

Det här är den del av tipset som jag känner mig mest bekväm med.

Socialdemokraterna har under en längre tid haft ett tydligt försprång i opinionsmätningarna. I Verians augustimätning ligger S på 30,5 procent, medan SD får 18,5 och Moderaterna 17,3 procent.

Jag tippar därför 31 procent för Socialdemokraterna.

Det vore ett starkt resultat.

Men här kommer en viktig skillnad som lätt försvinner under valnatten:

Att vinna valet är inte samma sak som att vinna regeringsmakten.

Magdalena Andersson kan stå på valvakan med Sveriges överlägset största parti bakom sig och ändå vakna dagen därpå med ett komplicerat problem:

Hur får hon ihop 175 mandat som åtminstone tolererar hennes regering?

Det är där jag tror att höstens verkliga politiska drama börjar.

Sverigedemokraterna blir tvåa

Mitt tips är att SD landar på ungefär 20 procent.

Det skulle återigen göra partiet större än Moderaterna och befästa den förändring av svensk borgerlighet som blev tydlig redan 2022.

För Moderaterna skulle ett resultat kring mina 18 procent skapa en besvärlig situation.

Partiet skulle fortfarande kunna spela en central roll i ett regeringsunderlag, men frågan om styrkeförhållandet mellan M och SD skulle bli ännu svårare att undvika.

Vem leder egentligen ett borgerligt regeringsalternativ om SD återigen är det klart större partiet?

Den frågan tror jag kommer tillbaka med full kraft efter valet.

Liberalerna är mitt tydligaste tips

Här sticker jag ut hakan betydligt mer:

Jag tror att Liberalerna åker ur riksdagen.

Riksdagsspärren är fyra procent. Liberalerna befinner sig långt under den nivån i flera aktuella opinionsmätningar och sammanställningar.

Det betyder inte att saken är avgjord.

Stödröster kan komma. Väljare kan röra sig kraftigt under slutspurten. Fyraprocentsspärren har dessutom en märklig förmåga att förändra människors taktiska beteende när valdagen närmar sig.

Men att gå från omkring två procent till över fyra på några veckor är en betydande uppförsbacke.

Mitt tips blir därför:

L: 2 procent – utanför riksdagen.

Och händer det förändras hela mandatmatematiken.

Rösterna på ett parti som hamnar under riksdagsspärren ger inte partiet några mandat i den nationella mandatfördelningen.

Det kan få stor betydelse i ett jämnt blockläge.

Kristdemokraterna klarar sig

KD ser däremot betydligt säkrare ut.

Jag lägger dem på ungefär 6 procent.

Det innebär att jag inte tror att Kristdemokraterna blir årets stora spärrdrama.

Det blir Liberalerna.

Och skillnaden är viktig. Om KD sitter kvar samtidigt som L försvinner skulle det nuvarande regeringsunderlaget förlora en komponent samtidigt som oppositionens mandatläge kan stärkas.

Oppositionen ligger bäst till

Om dagens opinionsläge i stora drag står sig fram till valdagen talar mycket för att Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet får fler mandat än dagens regeringsunderlag.

Men här bör man vara försiktig med ordet block.

S, V, MP och C är inte ett färdigförhandlat regeringsalternativ.

De har betydande politiska skillnader.

Centerpartiet och Vänsterpartiet är kanske det tydligaste exemplet.

Det är därför jag tror att Centerpartiet kan bli ett av valets verkliga maktpartier även utan ett spektakulärt valresultat.

I svensk parlamentarism behöver en statsministerkandidat inte få 175 ja-röster. Kandidaten godkänns så länge inte minst 175 ledamöter röstar nej.

Det gör toleransen från andra partier helt avgörande.

Och därför kan vi mycket väl få följande situation:

Magdalena Andersson vinner valet.

Men därefter börjar förhandlingarna om vem som faktiskt kan regera.

Valvinnaren och regeringsvinnaren kan alltså bli två olika saker

Det här tror jag blir centralt under valnatten.

TV-grafiken kommer visa vinnare och förlorare.

Mandat kommer blinka mellan blocken.

Partiledare kommer hålla tal.

Men Sveriges regeringsform fungerar inte efter principen att det största partiets ledare automatiskt blir statsminister.

Riksdagen avgör.

Och därför kan ett till synes tydligt valresultat följas av veckor av förhandlingar.

Mitt förhandstips är ändå att Magdalena Andersson är favorit att vara statsminister när processen är avslutad.

Men jag är betydligt mindre säker på exakt vilken regering hon i så fall leder och vilka partier som kommer ingå i eller tolerera den.

Sedan finns den stora okända faktorn: valdeltagandet

Här tycker jag att valet 2026 blir särskilt intressant.

Sverige hade länge ett exceptionellt högt valdeltagande.

År 2018 röstade 87,18 procent av de röstberättigade.

År 2022 föll det till 84,21 procent.

Det är fortfarande högt.

Men riktningen är värd att observera.

Jag tror inte på något dramatiskt ras till 60 eller 70 procent i årets val.

Det skulle vara en extraordinär förändring.

Däremot skulle jag inte bli förvånad om Sverige ännu en gång hamnar under nivån från 2022.

Mitt lösa tips är omkring 80 procent eller något högre.

Och skulle vi hamna runt 80 procent eller strax därunder tycker jag faktiskt att valdeltagandet blir en av valets viktigaste historier.

För då har vi fått:

87,2 procent 2018.

84,2 procent 2022.

Omkring 80 procent 2026.

Tre val kan börja likna en utveckling snarare än en tillfällig variation.

Då måste frågan ställas:

Var tog väljarna vägen?

Ett lågt valdeltagande förändrar inte vem som vinner – men vilka som bestämmer

Det här är viktigt.

Ett lågt valdeltagande gör inte automatiskt riksdagsvalet ogiltigt.

Riksdagen kommer fortfarande ha 349 ledamöter.

Regeringen kommer fortfarande kunna regera.

Lagar kommer fortfarande kunna stiftas.

Men om allt färre människor röstar händer något annat:

De människor som fortfarande röstar får större relativ betydelse.

Och om valdeltagandet faller olika mycket i olika samhällsgrupper kan representationen förändras.

Det är därför den viktigaste frågan inte bara är:

Hur många röstar?

utan:

Vilka är det som slutar rösta?

Det är en fråga VIGRANSKAR kommer ha anledning att återkomma till.

Mitt förhandstips den 21 augusti

Så här står jag alltså i dag:

Socialdemokraterna blir klart största parti.

Sverigedemokraterna blir näst störst och slår Moderaterna.

Liberalerna åker ur riksdagen.

Kristdemokraterna klarar spärren.

S, V, MP och C får tillsammans ett bättre parlamentariskt utgångsläge än dagens regeringsunderlag.

Magdalena Andersson är favorit till statsministerposten.

Och valdeltagandet blir en siffra värd att bevaka nästan lika noggrant som partiernas procenttal.

Men framför allt tror jag på en sak:

Valnatten avgör mandatfördelningen. Hösten avgör vem som faktiskt kan få 175 ledamöter att tolerera en regering.

Redaktionen. S. Kling.