Hormuz brinner – kan ett regionalt krig utlösa nästa globala ekonomiska kris?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Ett smalt sund mellan Iran och Oman har åter blivit en av världsekonomins farligaste flaskhalsar.

Efter nya strider mellan USA och Iran har priset på Brentolja åter klättrat över 100 dollar fatet. På torsdagen handlades Brent kring 101 dollar, samtidigt som börser i både Europa och Asien föll.

Det är lätt att se detta som ännu en konflikt i Mellanöstern.

Men Hormuzsundet är inte vilken plats som helst.

Före det nuvarande kriget passerade omkring en femtedel av världens oljeleveranser genom sundet. Sedan striderna började har trafiken minskat kraftigt.

Därför är frågan större än Iran och USA:

Kan en militär konflikt runt Hormuz bli starten på nästa globala ekonomiska kris?

Ett nytt upptrappningssteg

USA:s militär uppger att amerikanska styrkor slagit ut fem iranska oljetankers som man kopplar till revolutionsgardet, efter vad USA beskriver som misslyckade iranska robotattacker mot amerikanska örlogsfartyg. Iran har i sin tur hävdat att amerikanska fartyg skadats, något USA förnekar.

Iran har dessutom meddelat planer på en ny förbjuden sjözon utanför Hormuz, där fartyg enligt revolutionsgardet ska behöva iranskt godkännande för passage.

Det är precis den typ av utveckling energimarknaden fruktar.

För varje nytt angrepp stiger risken att rederier, försäkringsbolag och oljeproducenter helt enkelt bedömer regionen som för farlig.

Då behövs inte ens en formell blockad för att handeln ska bromsa.

100 dollar kan vara början

Brentoljan steg på onsdagen över 100 dollar för första gången sedan sommaren och nådde omkring 101,5 dollar.

Analytiker har varnat för att ett fortsatt försämrat läge kan driva priset till 120 dollar, och vid allvarliga skador på energiinfrastruktur finns scenarier med ännu högre nivåer.

Det är inte bara ett problem för bilister.

Olja finns indirekt i nästan hela ekonomin.

Dyrare energi betyder högre kostnader för transporter, jordbruk, flyg, industri och stora delar av den globala handeln.

Och företagen brukar till slut skicka kostnaderna vidare.

Till konsumenten.

Europa riskerar att träffas från två håll

Problemet är att det inte bara är oljan som blivit dyrare.

Europeiska naturgaspriser steg på onsdagen till de högsta nivåerna sedan början av 2023, samtidigt som Europa behöver fylla sina lager inför vintern.

Europa kan därför drabbas på två fronter samtidigt:

dyrare olja och dyrare gas.

Det är ett obehagligt läge för centralbankerna.

Om energipriserna driver upp inflationen kan det bli svårare att sänka räntorna, även om tillväxten samtidigt försvagas.

Det är samma typ av dilemma som gjorde energikrisen efter Ukrainakrigets början så ekonomiskt smärtsam.

Och nu finns ytterligare en flaskhals

Som om Hormuz inte vore tillräckligt har konflikten i Yemen samtidigt trappats upp.

Huthirörelsen har angripit saudisk energiinfrastruktur, medan saudiskstödda styrkor svarat med nya attacker. Striderna ligger nära Bab al-Mandab, den andra strategiska passagen mellan Indiska oceanen och Röda havet.

Det skapar ett scenario som världsekonomin verkligen inte vill se:

problem både vid Hormuz och vid Bab al-Mandab.

Då påverkas två av världens viktigaste energirutter samtidigt.

Börserna reagerar redan

Marknaderna har börjat prisa in risken.

Amerikanska aktier föll under onsdagen samtidigt som oljepriset steg, och torsdagens handel i Europa och Asien följde samma negativa riktning.

Det betyder inte att en global recession är nära.

Men det visar att konflikten redan har lämnat slagfältet.

Den har börjat påverka människors pensionssparande, företagens kostnader, statsobligationer och inflationsförväntningar.

Sverige kommer inte undan

Sverige importerar inte all sin energi från Persiska viken.

Men det hjälper bara till en viss del.

Olja handlas på en global marknad.

Om världspriset stiger påverkas även svenska priser på drivmedel, transporter och varor.

Ett långvarigt oljepris över 100 dollar skulle därför kunna skapa ett nytt inflationsproblem också här.

Och om inflationen åter tar fart samtidigt som ekonomin redan är svag blir situationen betydligt svårare för både hushåll och Riksbanken.

VIGRANSKAR

Det är ännu för tidigt att tala om en ny global ekonomisk kris.

Men flera av ingredienserna finns på plats:

krig, störd sjöfart, stigande oljepris, dyrare gas och nervösa finansmarknader.

Det avgörande blir vad som händer med själva transportlederna.

Om Hormuz fortsätter fungera, även på lägre kapacitet, kan marknaden sannolikt hantera situationen.

Om passagen däremot stängs eller handeln nästan upphör under en längre period förändras kalkylen dramatiskt.

Då kan en konflikt som började mellan stater i Mellanöstern snabbt hamna i svenskarnas plånböcker.

Och därför är det kanske inte främst den militära frågan vi bör följa just nu