Hur länge kan världens viktigaste energiled hållas öppen innan kriget blir hela världens ekonomiska problem?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Hormuzsundet är bara några mil brett på sitt smalaste ställe.

Ändå passerar en så stor del av världens olja och flytande naturgas genom området att störningar där snabbt kan märkas långt utanför Mellanöstern.

Det är därför frågan inte längre bara handlar om Iran, USA eller krigsfartyg i Persiska viken.

Den handlar om hur länge världsekonomin klarar ett Hormuz där trafiken blir långsammare, dyrare och farligare.

Världen klarar några dagar

En kortvarig störning behöver inte skapa någon ekonomisk katastrof.

Oljeproducenter har lager. Länder har strategiska reserver. Fartyg kan i vissa fall ändra rutter och Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har pipelines som kan transportera en del av oljan förbi sundet.

Marknaden kan därför absorbera korta störningar.

Men priset börjar ofta reagera långt innan någon faktisk brist uppstår.

Det räcker att rederier blir försiktigare, försäkringspremierna stiger eller marknaden börjar tro att leveranser riskerar att stoppas.

Då stiger kostnaderna.

Veckor förändrar situationen

Om störningarna fortsätter under flera veckor blir situationen betydligt allvarligare.

Då börjar lager minska.

Raffinaderier kan få svårare att säkra leveranser.

Rederier kräver högre ersättning för att trafikera området.

Och företag börjar planera för att höga energipriser kan bli kvar.

Det är då ett militärt problem börjar bli ett ekonomiskt problem.

Oljepriset påverkar nämligen betydligt mer än bensinpumpen.

Transporter, jordbruk, flyg, industri, plastproduktion och stora delar av den internationella handeln är beroende av energi.

Högre kostnader sprider sig därför genom hela ekonomin.

Månader är något helt annat

Om Hormuz skulle vara kraftigt begränsat under månader förändras läget dramatiskt.

Alternativa pipelines kan bara ersätta en mindre del av den kapacitet som normalt passerar genom sundet.

Det går alltså inte att enkelt flytta hela oljehandeln någon annanstans.

Samtidigt måste producenter som inte kan exportera sin olja börja minska produktionen när lagringsutrymmena fylls.

Då försvinner verkliga volymer från världsmarknaden.

Och när utbudet minskar samtidigt som efterfrågan finns kvar stiger priset.

Då kommer inflationen tillbaka

Här finns den kanske största risken för Europa.

Centralbankerna har under flera år kämpat med inflationen.

Om olje- och gaspriserna åter börjar stiga kraftigt kan inflationstrycket komma tillbaka precis när ekonomierna försöker återhämta sig.

Det skapar ett mycket svårt dilemma.

Höjer centralbankerna räntorna för att bekämpa inflationen riskerar de att bromsa ekonomin.

Sänker de räntorna för att stödja tillväxten riskerar de istället att elda på prisökningarna.

Det är samma typ av problem som Europa mötte under energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina.

Sverige slipper inte undan

Sverige ligger långt från Persiska viken.

Men oljepriset är globalt.

En långvarig störning i Hormuz kan därför slå mot svenska drivmedelspriser, transporter, matpriser och företagens kostnader.

Dessutom påverkas Sverige indirekt om stora handelspartner som Tyskland får högre energikostnader och svagare tillväxt.

Det som händer i ett smalt sund mellan Iran och Oman kan alltså till slut märkas i svenska hushålls plånböcker.

Det verkligt farliga scenariot

Den största risken är kanske inte att Hormuz stängs helt.

Det räcker att trafiken blir osäker under lång tid.

Om fartyg kan passera ena veckan men inte nästa, om försäkringsbolag höjer premierna och om militära attacker fortsätter i området blir marknaden extremt svår att planera.

Osäkerhet har ett pris.

Och på energimarknaden blir det priset snabbt globalt.

VIGRANSKAR

Världsekonomin klarar korta störningar.

Den kan sannolikt även hantera en period med begränsad trafik.

Men ju längre osäkerheten fortsätter desto större blir risken att konflikten börjar påverka inflation, räntor, företag och hushåll över hela världen.

Därför kan gränsen mellan ett regionalt krig och en global ekonomisk kris vara betydligt tunnare än den ser ut.

Några dagar är oro.

Några veckor börjar göra ont.

Flera månader kan förändra världsekonomin.