Kristersson: ”Jag har rätt och hon har fel” – men vad säger siffrorna?
VIGRANSKAR
Kristersson syftar på tre saker samtidigt: inflationen, tillväxten och statsskulden. Där har han delvis rätt, men formuleringen ”jag har rätt och hon har fel” är för grov. Båda väljer statistik som passar deras berättelse.
Det Kristersson har rätt om
Inflationen har fallit kraftigt. SCB:s preliminära siffror för augusti visar KPI-inflation på 0,3 procent och KPIF på 0,7 procent. Det är långt under de nivåer Sverige hade när inflationen låg kring 10 procent. På den punkten är Kristerssons beskrivning i sak riktig.
BNP har också vuxit tydligt jämfört med förra året. Andra kvartalet 2026 ökade BNP med 1,6 procent jämfört med föregående kvartal och med 3,3 procent jämfört med samma kvartal 2025. Det är starka siffror.
Men den allra färskaste månadsindikatorn visar samtidigt att BNP minskade 0,8 procent i juli jämfört med juni. Jämfört med juli 2025 låg BNP fortfarande 2,5 procent högre. Så ekonomin växer på årsbasis, men utvecklingen är inte spikrakt uppåt.
Det Andersson har rätt om
Det stora motargumentet är arbetslösheten.
SCB:s säsongsrensade arbetslöshet låg runt 8,7 procent i juli 2026. Jämfört med tiden kring regeringsskiftet 2022 handlar det om ungefär 100 000 fler arbetslösa, beroende på exakt jämförelsemånad och mått. Det är därför missvisande att framställa arbetsmarknaden som entydigt stark bara för att BNP nu växer.
Anderssons argument om att Sverige haft svag tillväxt under delar av mandatperioden är också relevant. Sverige hade flera år av svag utveckling innan uppgången 2026. Att BNP nu växer starkare betyder inte att de tidigare svaga åren försvinner ur statistiken.
Och statsskulden?
Här måste man vara extra försiktig med vilket skuldmått man använder. Riksgäldens statsskuld var 1 250 miljarder kronor i slutet av augusti 2026. Att säga att ”statsskulden är lägre än under Andersson” kan vara sant beroende på om man jämför kronor, andel av BNP och vilken tidpunkt man väljer, men det är inte lika enkelt som inflationspåståendet.
Min faktakoll
Jag skulle sätta det så här:
”Inflationen har gått ner” – SANT.
”Tillväxten har gått upp” – I HUVUDSAK SANT, särskilt jämfört med 2025, men senaste månaden backade BNP.
”Arbetslösheten sjunker och läget är starkt” – MER TVETYDIGT. Arbetslösheten är fortfarande hög och högre än vid regeringsskiftet.
”Magdalena Andersson far med rent osanna siffror” – FÖR STARKT. Hennes siffror om högre arbetslöshet och svag utveckling under delar av mandatperioden har stöd i officiell statistik.
Det intressanta är alltså att Kristersson och Andersson beskriver olika delar av samma ekonomi. Kristersson tittar framför allt på riktningen just nu: inflation ner, BNP upp. Andersson tittar på utfallet över mandatperioden: fler arbetslösa och flera år av svag tillväxt.
“Kristersson: ‘Jag har rätt och hon har fel’ – men vad säger siffrorna egentligen?”