Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Dagen före valet skickade Sverigedemokraterna ut ett sms med budskapet att Socialdemokraterna och SD är överens om att muslimska friskolor ska stängas.

Det är i sig en politiskt laddad formulering.

Men den kanske mest intressanta frågan handlar inte om själva budskapet.

Den handlar om mottagarna.

Först en särskild grupp – sedan en bred grupp

När SD först kommenterade utskicket uppgav partiet enligt Aftonbladet att sms:et hade gått till den grupp man bedömde vara särskilt sårbar för hedersförtryck och islamism.

Senare korrigerades formuleringen.

Då hette det i stället att sms:et hade gått till ”en bred grupp mottagare”.

Det är en viktig förändring.

Om den första beskrivningen var korrekt uppstår nämligen flera frågor:

Hur identifierades dessa personer?

Vilka uppgifter användes?

Varifrån kom telefonnumren?

Och på vilka grunder bedömdes vissa människor tillhöra just den gruppen?

Det är frågor som går längre än vanlig politisk kommunikation.

Personuppgifter får inte användas hur som helst

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är tydlig med att politiska partier behöver ha en rättslig grund för att skicka politisk reklam via exempelvis sms.

Ett parti kan i vissa situationer stödja sig på ett berättigat intresse, men IMY skriver samtidigt att utrymmet är ytterst begränsat när mottagaren inte är medlem eller på annat sätt har visat intresse för partiet.

Mottagaren ska dessutom få information om varför personuppgifterna behandlas, vilken rättslig grund som används och vilka rättigheter personen har.

Det betyder inte att vi redan nu kan slå fast att just detta SD-utskick var olagligt.

Men det betyder att hur mottagarlistan skapades är centralt.

Tidigare utskick har redan lett till kritik

Frågan är inte teoretisk.

IMY har tidigare granskat politiska sms-utskick. Inför EU-valet 2024 skickade SD sms till personer som inte hade lämnat sitt medgivande. Myndigheten valde då att rikta en reprimand mot partiet. Även Moderaterna har tidigare fått kritik för ett sms-upplägg.

IMY uppdaterade dessutom sin information om politiska sms så sent som den 10 september i år.

Det gör tidpunkten för det nya utskicket särskilt intressant.

Profilering är den stora frågan

Politiska partier arbetar naturligtvis med målgrupper.

Det är i sig inget nytt.

Men det blir betydligt känsligare om personuppgifter används för att dra slutsatser om människors religion, politiska uppfattning, etnicitet eller andra personliga förhållanden.

IMY:s vägledning för politiska aktörer tar uttryckligen upp hur personuppgifter kan användas för att välja mottagare, rikta budskap till vissa grupper och skapa politisk profilering.

Därför är SD:s första formulering värd att ta på allvar.

Om partiet verkligen valde mottagare därför att de ansågs vara ”sårbara för hedersförtryck och islamism”, behöver partiet kunna förklara exakt hur denna bedömning gjordes.

Om formuleringen däremot var felaktig behöver det också förklaras varför den användes från början.

Sakfrågan är en annan diskussion

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin reagerar kraftigt och anklagar SD för att försöka förvirra väljarna.

Samtidigt medger han i intervjun att Socialdemokraterna i grunden inte vill ha religiösa friskolor.

Det gör att själva sms-budskapet inte enkelt kan beskrivas som helt uppdiktat.

Men formuleringen ”S och SD är överens” suddar samtidigt ut viktiga skillnader mellan partiernas politik och gör budskapet betydligt mer kategoriskt än vad en fullständig beskrivning skulle vara.

Det är politisk kommunikation.

Och det är just därför den juridiska frågan om mottagarna är desto viktigare.

VIGRANSKAR vill veta

Det finns framför allt fem frågor som SD rimligen borde kunna besvara:

Varifrån kom telefonnumren?

Hur många personer fick sms:et?

Hur gjordes urvalet?

Användes några uppgifter om mottagarnas bostadsområde, bakgrund, religion eller andra egenskaper?

Varför ändrades partiets förklaring om vilka som fått meddelandet?

Svar på de frågorna skulle göra det möjligt att bedöma historien betydligt bättre.

Det verkligt intressanta ligger bakom sms:et

Det är lätt att fastna i ordkriget mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna dagen före ett val.

Men där riskerar den viktigaste frågan att försvinna.

Ett politiskt parti har skickat ett riktat budskap till ett stort antal människor.

Partiet beskrev först mottagarna på ett mycket specifikt sätt.

Sedan ändrades beskrivningen.

Det behöver inte innebära att något olagligt har skett.

Men det är tillräckligt för att motivera en enkel fråga:

Vilka valdes ut – och hur?

Det är där den verkliga granskningen börjar.