Det korta svaret är: ja, risken är stor att några kommer skjutas ned, eftersom Ukraina befinner sig i ett av världens mest avancerade luftkrig just nu. Inga stridsflygplan är osårbara – inte Gripen, inte F-16, inte Rafale.

Men Gripen är faktiskt byggt för exakt den typ av hotmiljö som Ukraina lever i:

• Det utvecklades under kalla kriget med Sovjet/Ryssland som huvudmotståndare.
• Det kan starta och landa på vanliga vägar och spridas ut istället för att stå samlat på stora flygbaser.
• Det har avancerad elektronisk krigföring som ska göra det svårare för radar och luftvärn att låsa på flygplanet.
• Det kan bära långräckviddiga Meteor-robotar som kan bekämpa fiendeflyg på långt avstånd.

Just möjligheten att gömma och flytta flygplanen snabbt ses av många militära analytiker som en av Gripens största fördelar i Ukraina. Ryssland har lagt mycket kraft på att slå ut flygbaser med robotar och drönare.

Samtidigt finns flera risker:

• Ryssland har mycket starkt luftvärn (S-300, S-400 m.fl.).
• Ukraina kommer bara få ett begränsat antal Gripen i början.
• Varje förlust blir därför kännbart.
• Piloterna måste tränas ordentligt för att utnyttja systemet fullt ut.

Min bedömning är att de 16 Gripen inte kommer avgöra hela kriget själva. Men de kan göra det betydligt svårare för ryskt flyg att operera nära fronten och stärka Ukrainas luftförsvar. Samtidigt är det nästan osannolikt att alla 16 skulle klara sig oskadda under ett långvarigt krig.

Det som många försvarsexperter lyfter fram är att Gripen kanske är ett av de västerländska flygplan som är bäst anpassat just för Ukrainas situation – inte för att det är odödligt, utan för att det är byggt för att överleva i ett krig där flygbaser och infrastruktur ständigt attackeras.

Det är en mycket relevant fråga, och svaret är att det beror på vad som faktiskt ingår i avtalet.

Om Sverige skänker 16 Gripen till Ukraina är det en gåva från Sverige och då betalar Ukraina inte för just de flygplanen. Kostnaden bärs av svenska staten, alltså ytterst de svenska skattebetalarna.

Om Ukraina däremot ska köpa ytterligare Gripen i framtiden finns flera möjliga finansieringsvägar:

• Direkta lån från andra länder eller internationella institutioner.
• Stöd från EU eller enskilda västländer, som kan bidra med finansiering.
• Framtida bistånds- och återuppbyggnadsfonder.
• Krediter och exportfinansiering, ungefär som när länder köper andra stora försvarssystem.

Det är också värt att komma ihåg att Ukrainas ekonomi är hårt pressad av kriget. Landet får redan omfattande ekonomiskt stöd från EU, USA, IMF och andra internationella aktörer för att kunna hålla igång staten, betala löner och finansiera försvaret.

Så när man frågar ”hur ska Ukraina ha råd?” är svaret ofta att de på egen hand sannolikt inte skulle kunna göra sådana stora inköp under ett pågående krig. Om fler Gripen köps kommer finansieringen troligen i stor utsträckning att vara kopplad till stöd från västländer eller särskilda finansieringslösningar.

Det är faktiskt en av de stora politiska diskussionerna just nu: inte bara vilka vapen som ska levereras, utan också vem som ska betala för dem på lång sikt.