72 MILJONER PUND TILL FARAGE – KAN MILJARDÄRER KÖPA POLITISK MAKT?
Labour har ett eget trovärdighetsproblem
Labour kan inte utan vidare framställa sig som motståndare till stora politiska donationer.
Partiet har självt tagit emot omfattande finansiering från förmögna personer och fackföreningar. Andra etablerade brittiska partier har också länge varit beroende av stora bidrag.
Fackföreningar oroar sig nu för att ett generellt tak ska begränsa deras möjligheter att finansiera Labour.
Om regeringen skapar undantag för de organisationer som stöder det egna partiet men begränsar de finansieringsformer som gynnar Reform kommer anklagelserna om dubbelmoral att få tyngd.
En trovärdig reform måste därför vara generell.
Reglerna kan inte utformas efter vem som för tillfället tar emot pengarna.
Var ska gränsen gå?
Ett tak på donationer kan minska enskilda miljardärers inflytande.
Men ett lågt tak kan samtidigt göra politiska partier mer beroende av statlig finansiering, medlemsavgifter eller stora organisationer som kan dela upp sitt stöd genom flera kanaler.
Ett regelverk måste därför besvara flera frågor:
- Ska samma tak gälla privatpersoner, företag och fackföreningar?
- Ska brittiska medborgare som bor utomlands behandlas annorlunda?
- Hur ska partier kontrollera pengarnas verkliga ursprung?
- Ska lån och indirekta stöd räknas som donationer?
- Kan flera närstående bolag eller organisationer kringgå ett tak?
- Får nya regler tillämpas på redan mottagna pengar?
- Vilka befogenheter behöver valmyndigheten för att granska donatorerna?
Om reglerna bara stoppar den aktuella donationen men lämnar andra vägar öppna har demokratin inte skyddats. Då har endast en viss finansieringsform träffats.
Vad vet vi egentligen?
Vi vet att två personer med stora förmögenheter från kryptobranschen har donerat 36 miljoner pund vardera till Reform UK.
Vi vet att partiet säger att donationerna följer dagens lag.
Vi vet att regeringen vill begränsa utlandsboende väljares donationer till 100 000 pund per år och tillämpa reglerna retroaktivt från den 25 mars.
Vi vet att donatorernas brittiska registrering och bosättning kan bli avgörande för om pengarna får behållas.
Vi vet däremot inte hur den slutliga lagen kommer att se ut eller hur en domstol skulle bedöma dess retroaktiva tillämpning.
Vi vet inte heller att donationerna har lämnats i utbyte mot en viss kryptopolitik.