Naziströster på elitskolan – var det verkligen bara ett skämt?
Skämtet är också en varningssignal
Det finns en avgörande skillnad mellan att stödja en nazistisk organisation och att rösta på den för att provocera.
Det vore fel att beskriva samtliga elever bakom rösterna som övertygade nazister när skolledningen uppger att agerandet var samordnat och avsett som ett skämt.
Men även ett skämt säger något.
För att provokationen ska fungera måste eleverna förstå att NMR representerar något extremt och förbjudet i den sociala gemenskapen. Organisationens namn används då som ett redskap för att skapa uppmärksamhet, reaktioner och kanske status inom gruppen.
Frågan blir därför inte bara vad eleverna tror på – utan varför nazismen har blivit ett användbart skämt.
Att avfärda händelsen som pojkstreck eller omognad riskerar att missa hur politisk extremism kan normaliseras: inte alltid genom ideologisk övertygelse, utan genom ironi, grupptryck och upprepade gränsöverskridanden.
Skolan reagerade efter två dagar
Enligt uppgifterna berättade elever öppet inför andra elever och personal att de hade röstat på NMR. Trots detta höll skolan sitt första riktade samtal med den berörda klassen två dagar efter händelsen.
Skolan har kritiserats för att den inte omedelbart utredde vad som hade hänt.
I brevet till föräldrarna skriver skolchefen att det som någon betraktar som ett skämt kan skapa oro eller upplevas som sårande. Personalen ska därför tala med eleverna om demokrati, mänskliga rättigheter, ideologier, ansvar och grupptryck.
Det är rimliga åtgärder. Men de väcker också frågan varför beredskapen inte fanns innan skolvalet genomfördes.
Alla hade inte undervisats om nazismen
Det mest anmärkningsvärda i skolchefens brev är beskedet att alla elever som deltog i skolvalet ännu inte hade fått undervisning om fascism och nazism.
Skolan ska nu se över när och hur dessa områden behandlas i historia och samhällskunskap.
Det betyder inte automatiskt att undervisningen har brutit mot några regler. Elever befinner sig på olika stadier i utbildningen och kursmoment genomförs vid olika tidpunkter.
Men det uppstår ett pedagogiskt problem när elever förväntas ta ställning mellan politiska organisationer innan skolan har säkerställt att de förstår ideologiernas historia och innebörd.
Ett skolval är inte bara en lektion i hur en valsedel används. Det måste också vara en övning i hur politiska alternativ granskas, hur propaganda fungerar och varför demokratin behöver försvaras.