Ulf Kristersson avgår – men vem kan faktiskt regera Sverige?
Article Read Time
Anderssons majoritet är inte en regeringskoalition
De 176 mandaten beskrivs som ett rödgrönt eller oppositionslett block. Men partierna utgör inte en färdig politisk allians med ett gemensamt regeringsprogram.
Socialdemokraterna är klart störst på den sidan och Magdalena Andersson är den naturliga första kandidaten att prövas.
Men hon måste hantera stora motsättningar.
Vänsterpartiet vill få politiskt inflytande och har motsatt sig att behandlas som ett passivt stödparti. Centerpartiet står långt från Vänsterpartiet i flera ekonomiska frågor och har varit kritiskt till att ge V ministerposter.
Miljöpartiet har egna krav inom klimat- och miljöpolitiken, samtidigt som Socialdemokraterna behöver väga samman fyra partiers intressen utan att skapa en regering som faller vid sin första budget.
De fyra partierna kunde enas om att avsätta Tidöunderlaget. Det betyder inte att de redan är eniga om skatter, företagande, välfärd, energi, migration eller formerna för regeringssamarbetet.
Centerpartiet sitter på en nyckel
Centerpartiets mandat kan bli avgörande.
Partiet har motsatt sig inflytande för Sverigedemokraterna, men står samtidigt långt från Vänsterpartiet i flera centrala frågor. C kan därför behöva välja mellan att acceptera en regering som är beroende av V eller öppna för en blocköverskridande lösning.
Vänsterpartiet befinner sig i motsvarande position.
Partiet kan kräva regeringsmedverkan eller tydliga politiska eftergifter. Men om kraven blir för stora kan Centerpartiet säga nej. Om V i stället lägger ned sina röster utan att få tillräckligt inflytande riskerar partiledningen kritik från de egna väljarna.
Anderssons 176 mandat är därför både en styrka och en begränsning.
Hon har ett möjligt underlag för att bli statsminister – men varje del av underlaget kan få vetorätt över konstruktionen.
