Polen varnar: Ryssland kan iscensätta ”olyckor” på Nato-mark
Article Read Time
Drönarna förändrar riskbilden
Tusk pekar särskilt på jetdrivna drönare som kan flyga snabbare och högre än enklare modeller. De kan vara svårare att upptäcka och bekämpa innan de når sina mål.
Europa har samtidigt utsatts för en rad misstänkta hybridoperationer: sabotage, cyberangrepp, mordbränder, störningar av satellitnavigation och övervakning av försvarsanläggningar.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har därför efterlyst ett gemensamt europeiskt system för att hantera handlingar som ligger under gränsen för ett tydligt militärt angrepp men ändå hotar den nationella säkerheten. Associated Press
Problemet är inte bara bristande luftvärn. Det handlar även om vem som ska samla bevis, vem som får peka ut den ansvarige och hur snabbt politiska beslut kan fattas.
Varför detta angår Sverige
Sverige är numera medlem i Nato och är därmed inte en åskådare om ett annat medlemsland angrips.
Svenska militära förband deltar i försvaret av Östersjöområdet och den östra flanken. Sverige har också ett strategiskt läge för transporter, flygoperationer, sjöfart och förstärkningar till Finland och Baltikum.
Försvarsberedningen konstaterade i juni 2026 att Ryssland är det allvarligaste och mest direkta hotet mot Sverige och Nato. Den beskrev återkommande sabotage, cyberangrepp, GPS-störningar och andra incidenter i Östersjöområdet med olika kopplingar till Ryssland.
Beredningen varnade också för att ryska hybridoperationer kan ligga under gränsen för ett väpnat angrepp – men att de i vissa fall kan nå en nivå där artikel 5 aktualiseras. Försvarsberedningens rapport
Ett angrepp behöver därför inte riktas direkt mot Sverige för att få svenska konsekvenser.
Om Polen, Litauen, Lettland eller Finland utsätts kan Sverige behöva bidra med bland annat luftövervakning, sjöstridskrafter, logistik, underrättelser eller skydd av strategiska transporter.
