När valförlust blir valmisstro – SD-toppen ifrågasätter fria val utan bevis

Article Read Time
Posten har 430 ord . och har 2698 Karaktärer. 1 minuters lästid

Den interna SD-konflikten

Alla inom Sverigedemokraterna delar inte förklaringen att partiets förlust orsakades av nya medborgare eller organiserad gruppröstning.

Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson har sagt att eftervalsanalysen måste omfatta sådant partiet självt har kunnat påverka.

Martin Kinnunen har också motsatt sig att debatten koncentreras på väljarnas bakgrund.

Det finns därför två konkurrerande berättelser inom partiet.

Den ena söker förklaringen i kampanjen, politiken, skandalerna och Tidösamarbetet.

Den andra pekar på demografiska förändringar och väljare som nyligen blivit svenska medborgare.

Den första berättelsen kräver självkritik. Den andra flyttar en stor del av ansvaret från partiet till väljarkåren.

Det är inte svårt att förstå vilken som kan kännas bekvämast efter ett historiskt nederlag.

Vad vet vi?

  • S och V fick tillsammans 95,2 procent i Rosengård centrum.
  • Tidöpartierna fick 88,1 procent i Södra Djursholm.
  • Oppositionspartierna hade starkt stöd bland väljare med utomeuropeisk bakgrund.
  • Valdeltagandet ökade i flera områden där oppositionen gick framåt.
  • Sverige har under mandatperioden beviljat ett stort antal nya medborgarskap.
  • Tobias Andersson ifrågasätter om valet varit ”helt fritt”.
  • Några belägg för organiserat tvång eller valmanipulation i de utpekade områdena har inte presenterats offentligt.

Vad vet vi inte?

  • Hur många nyblivna medborgare som deltog i valet.
  • Hur dessa personer fördelade sina röster.
  • Om organiserad otillbörlig påverkan förekommit i något specifikt valdistrikt.
  • Om några ännu oredovisade incidentrapporter leder till utredning eller överklagande.
  • Hur stor del av SD:s tillbakagång som beror på förändrad demografi jämfört med partiets politik och valrörelse.

Ett nederlag ger inte rätt att underkänna väljarna

Sverigedemokraterna har rätt att analysera demografiska förändringar, invandringens politiska konsekvenser och oppositionens mobilisering.

Det är legitima politiska frågor.

Men steget från att konstatera hur människor röstade till att antyda att de inte röstade fritt är mycket stort.

Om bevis finns ska de fram.

Om bevis saknas måste företrädare för ett riksdagsparti vara tydliga med att ett starkt stöd för motståndarsidan inte gör ett val ofritt.

Demokratin garanterar inte ett parti de väljare som det anser sig förtjäna.

Den garanterar väljarna rätten att säga nej.

Källor: Expressens redovisning av uttalandena, Valmyndighetens valdata, Omnis sammanställning och OSSE/ODIHR:s bedömning inför valet.