Valet som skulle vara avgjort – är plötsligt öppet igen

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Under stora delar av valrörelsen har oppositionen haft ett tydligt övertag. Socialdemokraterna såg länge ut att gå mot ett relativt bekvämt utgångsläge och frågan handlade snarare om hur stor marginalen skulle bli.

Nu ser bilden annorlunda ut.

Bara dagar före valdagen har avståndet mellan blocken krympt kraftigt. Internationella bedömare beskriver också det svenska valet som betydligt jämnare än vad det såg ut att bli tidigare under året. Financial Times konstaterar att ett tidigare stort oppositionsförsprång har minskat till några få procentenheter.

Det svenska valet är öppet igen.

Liberalerna kan förändra hela mandatbilden

Den kanske största förklaringen är Liberalerna.

Partiet har under stora delar av mandatperioden legat klart under riksdagsspärren på fyra procent. Så sent som i början av september låg L fortfarande under spärren i flera mätningar.

Men utvecklingen har gått snabbt.

I Novus mätning den 8 september fick Liberalerna 5,8 procent. Sentio noterade 5,1 procent dagen därpå och Indikator mätte den 10 september partiet till 5,4 procent. Ipsos hade däremot L på 3,5 procent i sin mätning med fältperiod fram till den 7 september.

Det är en enorm skillnad politiskt.

Hamnar Liberalerna strax under fyra procent får partiet inga riksdagsmandat. Hamnar det strax över spärren kan det i stället handla om omkring ett femtontal mandat.

Det innebär att några tiondelars rörelse kan påverka regeringsfrågan mer än en betydligt större förändring för något av de stora partierna.

Ett val där 3,9 och 4,1 kan bli två helt olika Sverige

Det är därför årets val har blivit så speciellt.

Normalt tittar vi främst på vilket block som har flest procent. Men den här gången räcker inte det.

Om Liberalerna exempelvis skulle få 3,9 procent blir nästan fyra procent av rösterna utan representation i riksdagen. Vid 4,1 procent kommer partiet däremot in och deltar i mandatfördelningen.

Det är en mycket stor tröskeleffekt.

En aktuell sammanvägning av de senaste mätningarna placerar L omkring eller strax under spärren beroende på vilka undersökningar som räknas in. Det visar också varför ingen seriöst kan säga att frågan är avgjord före valdagen.

Socialdemokraterna har tappat sitt stora försprång

Samtidigt har Socialdemokraterna haft en tydlig nedgång under den senare delen av valrörelsen.

Ipsos noterade den 9 september S till 27,1 procent och skrev att partiet tappat stöd nio mätningar i följd. Det kan jämföras med 36,7 procent i Ipsos i april 2025.

Det betyder inte att Socialdemokraterna är på väg att förlora sin position som Sveriges största parti.

Men det betyder att det tidigare mycket stora övertaget har försvunnit.

Det är en avgörande skillnad.

När ett stort parti tappar flera procentenheter samtidigt som ett litet parti på motsatt sida närmar sig eller passerar fyraprocentsspärren kan mandatbalansen förändras snabbt.

Mätningarna säger dessutom olika saker

Här finns ytterligare en viktig detalj.

Opinionsmätningarna är inte ett valresultat.

De senaste instituten har gett olika bilder både av Liberalernas styrka och av avståndet mellan blocken. Det är inte konstigt. Urval, insamlingsmetoder, viktning och tidpunkten för intervjuerna skiljer sig.

Just därför bör man vara försiktig med rubriker som:

”Valet är avgjort.”

Det finns helt enkelt inte underlag för ett sådant påstående.

Det mest intressanta är i stället riktningen: det stora försprång som fanns tidigare har minskat. Novus visade redan i början av september hur oppositionsförsprånget krympt från 6,9 till 2,6 procentenheter på två veckor.

Stödrösterna kan bli avgörande

Det leder fram till valets kanske mest intressanta fråga:

Hur många väljare kommer att rösta taktiskt?

En moderat väljare kan exempelvis resonera att Moderaterna klarar sig bra utan just den rösten, medan en röst på Liberalerna kan vara det som räddar partiet över spärren.

Men taktiskt röstande innebär också en risk.

Om alltför många väljare flyttar från ett större parti till ett mindre kan mandatbalansen förändras på andra sätt än de tänkt sig.

Och om Liberalernas slutresultat trots stödröster blir 3,8 eller 3,9 procent har dessa röster inte gett några riksdagsmandat alls.

Det är därför fyraprocentsspärren är långt mer än en detalj i valet 2026.

Den kan bli själva nyckeln.

Det här vet vi – och det här vet vi inte

Det går i dag att säga några saker med rimlig säkerhet.

Oppositionens tidigare stora försprång har minskat.

Liberalerna har stärkts kraftigt i flera av de allra senaste mätningarna.

Socialdemokraterna har tappat från sina tidigare höga opinionsnivåer.

Men vi vet fortfarande inte hur stora de sista väljarförflyttningarna blir.

Vi vet inte heller exakt hur många som kommer att rösta taktiskt, eller vilken sida som lyckas mobilisera flest av sina sympatisörer på valdagen.

Och framför allt:

Vi vet inte om Liberalerna hamnar över eller under fyra procent.

VIGRANSKAR

Det är därför vi tycker att beskrivningen av valet måste förändras.

För några månader sedan kunde det se ut som att valrörelsen huvudsakligen handlade om hur stor oppositionens seger skulle bli.

Nu handlar den om något helt annat.

Ett par procentenheter mellan blocken.

Ett litet partis kamp mot fyraprocentsspärren.

Taktiska röster.

Och några tiondelar som kan avgöra vilka som får möjlighet att bilda Sveriges nästa regering.

Valet som skulle vara avgjort – är plötsligt öppet igen.