De engelska kolonierna – frihetsprojekt eller affärsimperium?

Berättelsen om USA börjar ofta med Mayflower, pilgrimerna och sökandet efter religionsfrihet. Men den första bestående engelska kolonin grundades inte främst för att skapa ett friare samhälle.

Jamestown etablerades 1607 av ett vinstdrivande handelsbolag.

Koloniseringen av Nordamerika var därför både ett mänskligt sökande efter ett nytt liv och ett organiserat projekt för mark, råvaror, handel och politisk makt. För de folk som redan levde där innebar den början på en katastrofal omvandling.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Amerika var inte ett tomt land

När engelska fartyg nådde Nordamerikas östkust kom de inte till en obebodd vildmark.

Kontinenten hade befolkats under tusentals år. Där fanns samhällen med egna språk, handelsvägar, jordbruk, politiska förbund och territoriella gränser. När engelsmännen anlände till Chesapeake Bay 1607 slog de sig ned på mark som tillhörde det mäktiga Powhatanförbundet. americanindian.si.edu

Benämningen ”den nya världen” beskriver därför främst européernas perspektiv. För Nordamerikas ursprungsfolk var världen varken ny eller oupptäckt.

Koloniseringen handlade inte om att befolka ett tomrum. Den handlade om att europeiska makter gjorde anspråk på landområden där andra människor redan levde.

Jamestown – ett företag söker vinst

Jamestown grundades i Virginia 1607 och blev den första bestående engelska bosättningen i det område som senare skulle bli USA.

Bakom expeditionen stod Virginia Company of London, ett privat bolag som hade fått tillstånd av den engelska kronan att etablera en koloni. Investerarna förväntade sig ekonomisk avkastning genom ädelmetaller, råvaror, handel och nya markområden.

Det var alltså inte en demokratisk stat som grundades. Det var ett kommersiellt kolonialprojekt.

Platsen var dåligt vald. Vattnet bidrog till sjukdomar, jordbruket var svårt och många av kolonisterna saknade erfarenhet av det arbete som krävdes. Under vintern 1609–1610, den så kallade svälttiden, dog en stor del av befolkningen av svält, sjukdomar och konflikter. naturalhistory.si.edu

Kolonin överlevde delvis genom nya leveranser från England och genom kontakter med de omgivande ursprungsfolken.

Tobaken förändrade allt

Jamestown hade länge svårt att skapa den vinst som investerarna hade utlovats. Vändpunkten kom när John Rolfe började odla en tobakssort som kunde säljas på den engelska marknaden.

Tobaken gjorde Virginia lönsamt.

Men odlingen krävde stora markområden och mycket arbetskraft. När efterfrågan ökade behövde plantageägarna ständig tillgång till ny jord. Det drev kolonin längre in på Powhatanfolkens områden och ökade konflikterna.

Till en början utfördes mycket av arbetet av kontraktsanställda européer. De band sig till flera års arbete i utbyte mot resan över Atlanten och möjligheten att senare börja ett eget liv.

Efter hand kom plantageekonomin i allt högre grad att bygga på förslavade afrikaners arbete. Tobaken blev därmed inte bara grunden för Virginias rikedom. Den bidrog också till framväxten av ett ekonomiskt system där markövertagande och ofri arbetskraft blev centrala delar. Historic Jamestowne Part of …

Mayflower och friheten

År 1620 anlände Mayflower till det område som blev Plymouthkolonin. Ombord fanns de människor som senare blivit kända som pilgrimerna.

De var protestantiska separatister som hade lämnat England på grund av religiösa motsättningar. Efter en period i Nederländerna sökte de sig till Nordamerika för att bygga ett samhälle där de kunde följa sin egen tro. Library of Congress

Deras resa är en verklig berättelse om förföljelse, övertygelse och sökandet efter frihet. Men den har också förvandlats till en nationell myt där viktiga delar ofta försvinner.

Pilgrimerna anlände till Wampanoagfolkets område. Kontakten med Wampanoag blev avgörande för kolonins överlevnad. Samtidigt växte de engelska bosättningarna snabbt. Redan under 1630-talet anlände kolonister i tusental och tog allt större områden i anspråk. Boskap förstörde odlingar och viktiga växter, vilket ökade motsättningarna. The …

Religionsfrihet – men inte för alla

Flera kolonister flydde verklig religiös förföljelse i Europa. Men det betyder inte att kolonierna erbjöd allmän religionsfrihet.

Många puritaner ville ha frihet att bygga ett samhälle grundat på sin egen trosuppfattning – inte nödvändigtvis ett samhälle där alla trosuppfattningar accepterades.

Personer som avvek från den dominerande religiösa ordningen kunde straffas, förvisas eller tvingas lämna kolonin. Library of Congress konstaterar att puritanerna själva hade utsatts för förföljelse men ändå försvarade tanken att staten skulle upprätthålla religiös enhet. loc.gov

Den tidiga koloniala friheten hade alltså tydliga gränser.

Kronan, bolagen och marken

De engelska kolonierna växte fram på olika sätt. Vissa styrdes genom privata handelsbolag, andra av jordägare som fått omfattande rättigheter av kronan. Ytterligare kolonier kom så småningom under direkt kungligt styre.

Bakom modellerna fanns samma grundläggande samband:

• Den engelska kronan utvidgade sitt territorium.
• Privata investerare sökte ekonomisk avkastning.
• Kolonisterna sökte mark, arbete eller religiöst självbestämmande.
• Ursprungsfolkens områden behandlades som möjliga att överlåta, köpa eller erövra.
• Arbetskraften hämtades genom kontraktssystem och senare genom ett växande slaveri.

England erbjöd mark som om kronan hade rätt att fördela den. Men den verkliga kontrollen över marken måste skapas genom bosättningar, avtal, påtryckningar och våld.

Var kolonisterna bara förövare?

Historien är mer komplicerad än så.

Många människor som reste över Atlanten var fattiga, förföljda eller bundna av hårda arbetskontrakt. Resan var farlig och livet i kolonierna kunde vara brutalt. Många dog innan de hann skapa det nya liv de hade blivit lovade.

Kolonisterna var därför inte en enda grupp med samma makt och samma motiv.

Men även människor som själva flydde utsatthet kunde bli en del av ett system som trängde undan andra. Den egna drömmen om mark och frihet byggde ofta på att någon annan förlorade kontrollen över sin mark.

Det är en av den amerikanska historiens återkommande motsägelser.

Fakta, tolkning och den stora frågan

Fakta: Jamestown grundades av ett handelsbolag. Plymouth grundades av människor med starka religiösa motiv. Kolonierna växte på områden där ursprungsfolk redan levde. Tobaksodlingen skapade stora vinster och ett växande behov av mark och arbetskraft.

Påstående: Den traditionella nationella berättelsen beskriver gärna koloniseringen främst som ett frihetsprojekt.

Analys: Friheten var verklig för vissa, men den var begränsad och ojämnt fördelad. Koloniernas utveckling kan inte förstås utan de ekonomiska intressena, markövertagandet och den ofria arbetskraften.

Fråga: Kan ett samhälle beskrivas som grundat på frihet när dess framväxt samtidigt byggde på att andra människor förlorade sin mark, sin självständighet och så småningom sin frihet?

Grunden till det blivande USA

De engelska kolonierna skapades inte för att bilda Amerikas förenta stater. Kolonisterna såg sig länge som engelska undersåtar och var beroende av handel och skydd från moderlandet.

Men avståndet över Atlanten gav kolonierna ett växande utrymme att utveckla egna institutioner, församlingar och ekonomiska intressen.

Det skulle senare skapa en avgörande konflikt.

Kolonisterna ville ha den engelska kronans militära skydd och tillgång till imperiets handel – men de ville i allt mindre utsträckning acceptera att makten över deras skatter, mark och framtid låg i London.

USA föddes alltså inte i ett enda ögonblick. Grunden lades när privata handelsprojekt, religiösa samhällen och territoriell expansion växte samman till kolonier som med tiden började se sina egna intressen som skilda från Storbritanniens.

Men innan upproret kom måste kolonierna först växa.

Och för varje nytt engelskt samhälle blev frågan allt mer akut:

Vad skulle hända med människorna som redan ägde och brukade landet?