Vägen till stormakt – hur byggde USA sin globala makt?

På några årtionden förvandlades USA från ett splittrat land efter inbördeskriget till en industriell och militär stormakt. Berättelsen brukar handla om uppfinnare, entreprenörer och fri företagsamhet. Men bakom framgången fanns också statliga subventioner, billig arbetskraft, beslagtagna landområden, väpnad expansion och en växande jakt på nya marknader.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

När inbördeskriget tog slut 1865 låg stora delar av den amerikanska södern i ruiner. Över 600 000 människor hade dödats och motsättningarna mellan nord och syd var långt ifrån lösta.

Ändå började USA snart växa i en takt som få andra länder kunde mäta sig med. Järnvägar bands samman över kontinenten. Stålverk, oljebolag och fabriker växte fram. Miljontals människor emigrerade till landet och blev arbetskraft i den nya industrin.

Men utvecklingen var inte någon renodlad framgångssaga. USA:s väg till stormakt byggdes genom ett samspel mellan privata förmögenheter och offentlig makt – och kostnaderna fördelades mycket ojämnt.

Staten byggde företagens järnvägar

Den transkontinentala järnvägen färdigställdes 1869 och band samman landets östra och västra delar. Det förändrade både ekonomin och möjligheten att kontrollera territoriet.

Järnvägsbolagen fick omfattande statliga lån och stora landområden genom Pacific Railway Act. Staten skapade därmed förutsättningarna för privata bolag att bygga enorma företagsimperier. National Archives

Arbetet utfördes till stor del av immigranter. Union Pacific använde tusentals irländska, tyska och italienska arbetare. Central Pacific förlitade sig i hög grad på kinesisk arbetskraft, ofta under mycket hårda och farliga villkor. National Archives

Järnvägarna öppnade nya marknader och gjorde det möjligt att transportera människor, boskap, kol, spannmål och industrivaror över hela landet. Men de blev också ett redskap för att ta kontroll över urfolkens områden.

Marken blev ett ekonomiskt vapen

Genom Homestead Act kunde nybyggare ansöka om 160 tunnland mark om de bodde där och brukade jorden under fem år. Sammanlagt överfördes omkring 270 miljoner tunnland genom systemet. National Archives

I historieskrivningen framställs detta ofta som att staten gav vanliga människor en möjlighet att börja ett nytt liv.

Men marken var inte tom.

Stora delar hade tillhört urfolk som genom krig, tvångsavtal och fördrivningar pressades in i reservat. Samtidigt kunde järnvägsbolag, spekulanter och stora markägare dra ekonomisk nytta av expansionen.

Det var alltså inte bara ett program för frihet och självständighet. Det var även en metod för att befästa statens kontroll över kontinenten.

Industrin växte – och makten koncentrerades

Under årtiondena efter inbördeskriget blev USA ledande inom bland annat stål, olja, elektricitet och maskintillverkning. Järnvägarna skapade en sammanhängande nationell marknad och massproduktion pressade ned priserna. U.S. History …

Industrimän som John D. Rockefeller, Andrew Carnegie och J.P. Morgan byggde upp enorma förmögenheter. De beskrevs av sina beundrare som geniala företagsbyggare – och av sina kritiker som rövarbaroner.

Båda beskrivningarna rymmer delar av sanningen.

Företagen effektiviserade produktionen och skapade arbetstillfällen. Men de kunde också köpa upp konkurrenter, kontrollera priser, påverka politiker och bekämpa facklig organisering.

Den fria marknaden utvecklades i praktiken till en ekonomi där ett fåtal företag fick mycket stor makt.

Miljontals immigranter byggde industrin

Mellan 1870 och 1900 anlände närmare tolv miljoner immigranter till USA. Många flydde fattigdom, svält, politiskt förtryck eller brist på framtidsmöjligheter. Rise of Industrial …

De blev arbetskraft i gruvor, stålverk, slakterier, textilfabriker och järnvägsbyggen. Industrialiseringen drog samtidigt människor från landsbygden till snabbt växande städer. America at Work, America at …

Arbetet kunde vara livsfarligt. Arbetsdagarna var långa, lönerna låga och det sociala skyddet närmast obefintligt. När arbetare organiserade sig möttes de ibland av privata säkerhetsstyrkor, polis eller militär.

Stormakten byggdes därför inte bara av mäktiga industriledare. Den byggdes också av människor vars namn sällan hamnade i historieböckerna.

Friheten gällde inte alla

Industrins expansion sammanföll med att försöken att skapa verklig politisk och ekonomisk jämlikhet efter slaveriets avskaffande försvagades.

När den federala rekonstruktionspolitiken upphörde 1877 kunde sydstaterna successivt införa segregation och hinder mot svarta väljares deltagande. Tvångsarbete återkom i nya former genom bland annat uthyrning av fångar.

USA kunde därmed tala om frihet och demokrati samtidigt som miljontals svarta amerikaner förvägrades grundläggande rättigheter.

Den motsättningen skulle följa landet långt in i framtiden.

När kontinenten inte längre räckte

I slutet av 1800-talet hade USA fått en snabbt växande produktion. Företagen behövde råvaror, investeringar och nya marknader.

Samtidigt växte flottan. Förespråkare för expansion menade att en verklig stormakt behövde örlogsbaser och handelsvägar i Karibien och Stilla havet.

Det var nu USA:s makt började riktas utanför den nordamerikanska kontinenten.

Kriget 1898 förändrade USA

År 1898 gick USA i krig mot Spanien, formellt med konflikten på Kuba som utgångspunkt. Kriget blev kort, men följderna blev omfattande.

Spanien avstod Puerto Rico, Guam och Filippinerna. Kuba blev formellt självständigt men hamnade under starkt amerikanskt inflytande. Samma år annekterade USA Hawaii. NHHC

Segern innebar att USA gick från att främst vara en kontinental makt till att kontrollera territorier i Karibien och Stilla havet. loc.gov

Men på Filippinerna mötte amerikanerna motstånd. Filippinerna hade kämpat mot Spanien och utropat självständighet. När USA vägrade erkänna den nya republiken började ett nytt krig.

Det filippinsk-amerikanska kriget blev längre och krävde fler amerikanska soldater och människoliv än det korta kriget mot Spanien. USA besegrade den filippinska armén och avskaffade den nybildade republiken. id.loc.gov

Var USA fortfarande en republik – eller hade landet blivit ett imperium?

Expansionen mötte motstånd även i USA. Anti-Imperialist League samlade personer som författaren Mark Twain, industrimannen Andrew Carnegie och fackföreningsledaren Samuel Gompers. loc.gov

Kritikerna pekade på en avgörande motsättning:

Hur kunde ett land som grundats genom ett uppror mot kolonialt styre själv ta kontroll över andra folk utan deras samtycke?

Förespråkarna svarade att expansionen gav säkerhet, handel och civilisation. Kritikerna såg ekonomiska intressen och imperialism bakom orden.

Det var en strid om mer än territorier. Det handlade om vilken sorts nation USA skulle bli.

Första världskriget bekräftade maktskiftet

När första världskriget bröt ut 1914 var USA redan en industriell och finansiell gigant. Landet försåg de allierade med varor, krediter och senare även soldater.

USA:s inträde i kriget 1917 visade att landet kunde påverka maktbalansen långt utanför den egna kontinenten.

Men det är viktigt att skilja mellan begreppen. USA hade blivit en stormakt omkring sekelskiftet 1900. Den fullständiga rollen som global supermakt befästes först efter andra världskriget.

VIGRANSKAR skiljer på fakta och analys

Fakta: USA industrialiserades snabbt, byggde ett kontinentalt järnvägsnät och tog kontroll över områden utanför Nordamerika.

Fakta: Expansionen stöddes av statliga lån, marköverlåtelser, militär makt och miljontals arbetares insatser.

Påstående: Samtidens makthavare beskrev expansionen som ett försvar för handel, säkerhet och civilisation.

Analys: Ekonomisk tillväxt, statlig makt och militär expansion förstärkte varandra. USA:s stormaktsställning kan därför inte förklaras enbart med uppfinningar och privat företagsamhet.

Fråga: Kan ett land kalla sig frihetens försvarare när dess egen framgång delvis byggs på att andra människor fråntas mark, självbestämmande och politiska rättigheter?

USA:s väg till stormakt var verklig och imponerande. Men den var varken fredlig, jämlik eller enbart resultatet av en fri marknad.

Bakom fabrikerna, järnvägarna och de nya territorierna fanns alltid samma grundläggande fråga:

Vem fick del av framgången – och vem tvingades betala priset?