Åkesson kan ta paus – vem tar kontrollen över SD?
Article Read Time
Tidösamarbetet gav makt – men kostade det väljare?
Under Tidöperioden fick Sverigedemokraterna större direkt inflytande över svensk politik än någonsin tidigare. Partiet kunde påverka migrationspolitiken, kriminalpolitiken och regeringens prioriteringar utan att formellt sitta i regeringen.
Samtidigt förändrades partiets position.
SD hade länge byggt sin framgång på att stå utanför etablissemanget och kritisera både regeringar och opposition. Genom Tidösamarbetet blev partiet en del av det parlamentariska maktunderlaget – och därmed också medansvarigt för politiken.
Efter valförlusten lär en central fråga bli om inflytandet var värt priset.
Förlorade SD väljare därför att partiet uppfattades som alltför nära regeringen? Eller berodde tillbakagången på kampanjen, kandidaterna, interna kontroverser eller helt andra frågor?
Det går ännu inte att slå fast.
Kritiken kommer från anonyma röster
Även Aftonbladets uppgifter, återgivna av Omni, beskriver ett växande internt missnöje. Källor säger att personer inom partiet nu sammanställer sådant de anser att Åkesson gjorde fel under mandatperioden.
Bland exemplen nämns den så kallade rysskandalen, striden om det halvautomatiska vapnet AR-15 och partiets prioriteringar under valrörelsen.
En källa hävdar att Åkessons tid kan vara över. En annan bedömning är att han trots kritiken kan sitta kvar ytterligare en mandatperiod.
Det visar framför allt hur osäkert läget är.
Anonyma källor kan ge en viktig bild av diskussionerna bakom kulisserna, men de kan också användas som ett verktyg i en intern maktkamp. Uppgifterna bör därför granskas som politiska signaler – inte behandlas som fattade beslut.
Ett parti byggt kring en person
Jimmie Åkesson har lett Sverigedemokraterna sedan 2005. Under hans ledarskap har partiet gått från en politisk marginalposition till att bli en central aktör i svensk rikspolitik.
Det har också gjort organisationen starkt förknippad med honom personligen.
En paus behöver därför inte vara en enkel personalfråga. Den kan förändra maktbalansen mellan personer och falanger som länge har kunnat samlas bakom samma partiledare.
Den som får företräda SD under en frånvaro får tillgång till medierna, riksdagsgruppen och den dagliga politiska ledningen. Även om lösningen beskrivs som tillfällig kan den skapa en ny maktposition.
