Åkesson stannar – men vem får skulden för SD:s valförlust?
Article Read Time
Väljare kan ha gått åt flera håll
Åkesson pekar också på möjligheten att tidigare SD-väljare:
- röstade på partier utanför riksdagen
- stödröstade på Liberalerna
- stannade hemma.
Dessa hypoteser går att undersöka genom väljarundersökningar, valdeltagande och geografiska förändringar.
Det är först när sådant material analyserats som det går att säga vilka väljarströmmar som faktiskt bidrog till tappet.
Åkessons lista är därför i nuläget en uppsättning tänkbara förklaringar – inte en färdig eftervalsanalys.
Påståendet om ”islamistiska röster”
Åkesson säger även att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet varit skickliga på att mobilisera vad han kallar ”islamistiska röster”.
Formuleringen kräver ett förtydligande som inte gavs i den rapportering vi tagit del av.
Det finns belägg för att valdeltagandet ökade i flera områden med många invånare med utländsk bakgrund och att oppositionen mobiliserade starkt där.
Det visar politisk mobilisering.
Men det visar inte automatiskt att väljarna är islamister eller att religiösa nätverk styrde deras röster. För ett sådant påstående behövs en definition av vilka väljare som avses och konkret underlag som visar kopplingen till islamism.
Tro, utländsk bakgrund och islamism är inte synonymer.
Om Åkesson menar organiserade islamistiska miljöer bör han redovisa vilka organisationer, metoder och belägg han syftar på. Annars riskerar begreppet att användas som en bred etikett för väljare som röstat på ett annat parti.
”Vi har inte förlorat valet än”
Trots mandatfördelningen säger Åkesson:
– Vi har inte förlorat valet än.
Formellt är regeringsbildningen inte avslutad. Talmannen har inlett samtal med partierna och det är ännu inte fastställt vem som blir statsminister.
Men valresultatet är tydligt i den färdigräknade preliminära mandatfördelningen. De fyra partier som stödde den avgående regeringen har tillsammans 173 mandat. Det andra tänkbara underlaget har 176.
Ulf Kristersson har därför lämnat in sin avskedsansökan.
Åkessons formulering kan endast förstås som att han anser att regeringsmakten fortfarande är möjlig om motpartens förhandlingar misslyckas och en annan parlamentarisk konstruktion uppstår.
Det är en teoretisk möjlighet i ett system med negativ parlamentarism. Men det förändrar inte själva valresultatet.
