Över tusen drönare mot Ryssland – har kriget passerat en ny gräns?
Article Read Time
Motstridiga uppgifter om antalet
Internationella medier rapporterar att Ukraina skickade över tusen drönare mot ryskt territorium. Det ryska försvarsdepartementet hävdar samtidigt att 1 110 drönare sköts ned över Ryssland, det ockuperade Krim och Svarta havet under natten.
Moskvas borgmästare uppger att omkring 450 drönare riktades mot huvudstadsområdet.
Siffrorna är anmärkningsvärda men också svåra att kontrollera. Det är inte klarlagt hur många farkoster som faktiskt avfyrades, hur många som nådde sina mål eller hur många som förstördes av det ryska luftförsvaret.
Det som däremot står klart är att attacken var ovanligt omfattande och att Moskvas luftförsvar utsattes för ett mycket stort och samordnat angrepp. Associated Press, Financial Times
Ukraina riktar in sig på krigets ekonomi
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att ukrainsktillverkade drönare och kryssningsrobotar användes mot mål som bidrar till att finansiera och försörja den ryska krigsmakten.
Attackerna mot raffinaderier, bränsledepåer och logistikanläggningar följer en tydlig strategi. Genom att slå mot oljeindustrin försöker Ukraina minska Rysslands inkomster, försvåra militära transporter och göra krigets ekonomiska kostnader synliga för den ryska befolkningen.
Det innebär samtidigt en riskfylld balansgång. Energianläggningar kan vara militära eller ekonomiskt betydelsefulla mål, men attacker i tätbefolkade områden ökar risken för civila dödsoffer.
Den ukrainska strategin kan därför inte bedömas enbart utifrån vilka mål som avsetts träffas. Även konsekvenserna måste granskas.
Attack under det ryska valet
Anfallet genomfördes under den sista dagen av Rysslands parlamentsval. Ryska myndigheter hävdar att syftet var att störa valet.
Det är ett ryskt påstående som ännu inte har styrkts.
Valet har samtidigt genomförts under hård kontroll från Kreml. Verkliga oppositionskandidater har begränsats eller stoppats, och omröstningar har även hållits i ockuperade ukrainska områden. Attackens tidpunkt ger därför båda sidor möjlighet att använda händelsen i sitt informationskrig.
Kreml kan beskriva angreppet som ett hot mot ryska väljare och använda det för att motivera fortsatt mobilisering, hårdare kontroll och nya attacker mot Ukraina.
Kyiv kan i sin tur visa att Ryssland inte längre kan föra krig mot ett grannland utan att själv utsättas för direkta konsekvenser.
