AI hjälpte väljarna – men vem styrde svaren?

Article Read Time
Posten har 383 ord . och har 2541 Karaktärer. 1 minuters lästid

148 302 politiska svar

Fem forskare har undersökt hur sex stora språkmodeller hanterade svenska politiska frågor inför valet: Claude, DeepSeek, Gemini, Mistral, OpenAI:s GPT och Grok.

Forskarna använde 107 politiska påståenden och 77 olika skrivuppgifter. Frågorna handlade bland annat om migration, brott, skatter, välfärd, klimat, försvar och demokratiska rättigheter.

Varje fråga ställdes i en neutral, positiv och negativ version. Totalt skickades 148 302 förfrågningar till modellerna. Av dessa gav 146 350 användbara svar. arxiv.org

Det är viktigt att understryka att studien är en preliminär forskningsrapport publicerad som ett så kallat preprint. Resultaten ska därför behandlas som ett kvalificerat forskningsunderlag – inte som en slutgiltig dom över AI-systemen.

Inget bevis för en dold partipropaganda

När modellernas svar jämfördes med de åtta riksdagspartiernas ståndpunkter låg Socialdemokraterna närmast samtliga sex modeller.

Det kan låta som ett tydligt bevis på politisk slagsida.

Men efter forskarnas statistiska korrigeringar var skillnaderna mellan partierna inte säkerställda. Studien ger alltså inte stöd för slutsatsen att modellerna konsekvent favoriserade Socialdemokraterna eller något annat parti.

Forskarna sammanfattar resultatet med att ingen av modellerna uppvisade någon tydlig generell partipreferens. arxiv.org

Detta är den avgörande skillnaden mellan vad studien visar och vad man kan frestas att påstå.

Den visar variationer i svaren. Den bevisar inte att AI-bolagen medvetet försökte påverka det svenska valet.

Samma frågor – olika AI-personligheter

Även utan en tydlig partipreferens uppträdde modellerna olika.

GPT gav oftast neutrala eller avvägda svar. I 77 av de 107 sakfrågorna var neutrala eller ambivalenta formuleringar den vanligaste svarstypen.

Grok och DeepSeek tog oftare tydlig ställning för det politiska påstående som presenterades. Grok avvek dessutom mest från de övriga modellerna i frågor om bland annat migration, kriminalpolitik och juridiskt kön.

Claude, Gemini, Mistral och DeepSeek hade i övrigt relativt likartade politiska profiler.

Det betyder inte automatiskt att en modell var mer sanningsenlig än en annan. En balanserad text kan dölja viktiga konflikter, medan en tydlig text kan vara både sakligt riktig och politiskt vinklad.

Men skillnaderna visar att valet av AI-tjänst kan påverka hur användaren möter samma politiska fråga.