När mörkret vänder – vintersolståndet delar Sverige
Article Read Time
Polarnatt betyder inte totalt mörker
Begreppet polarnatt kan ge bilden av ett ogenomträngligt mörker dygnet runt. Men verkligheten är mer nyanserad.
Även när solen aldrig når över horisonten kan atmosfären sprida solljus och skapa flera timmar av blått skymningsljus. Snö, månsken och norrsken kan dessutom göra landskapet betydligt ljusare.
Hur lång polarnatten blir beror på hur långt norrut man befinner sig. Vid Treriksröset kan solen vara borta under hela december, medan perioden är kortare längre söderut. SMHI
Astronomisk vinter är inte meteorologisk vinter
Vintersolståndet markerar inte automatiskt början på vintern.
Den astronomiska årstiden bestäms av jordens förhållande till solen. Den meteorologiska vintern börjar däremot när dygnsmedeltemperaturen varit noll grader eller lägre under fem dygn i följd.
Det betyder att den meteorologiska vintern kan ha pågått länge i norra Sverige när vintersolståndet inträffar – samtidigt som den ännu inte behöver ha anlänt till delar av södra Sverige. SMHI
Vad betyder vändningen?
Fakta: Efter klockan 21.50 den 21 december går norra halvklotet mot längre dagar.
Upplevelsen: Förändringen är inledningsvis så liten att den knappt märks.
Skillnaden: Malmö har drygt sju timmars dagsljus, Stockholm omkring sex – medan Kiruna befinner sig i polarnatt.
Frågan: Om vintersolståndet är årets mörkaste punkt, varför upplevs januari ofta som mörkare?
Svaret finns inte bara i astronomin. Moln, snötäcke, väder, arbetstider och hur mycket tid människor tillbringar utomhus påverkar hur ljuset uppfattas. Vintersolståndet är därför en exakt astronomisk vändpunkt – men inte nödvändigtvis den dag då mörkret känns som tyngst.
Ljuset återvänder inte med ett plötsligt språng.
Det kommer tillbaka minut för minut.
