Valets okända säkerhetslucka – vem granskar dem som tar emot våra röster?
Article Read Time
Kommunerna utser personalen
Det är kommunernas valnämnder som rekryterar och förordnar röstmottagare. Enligt vallagen får bara personer som genomgått den utbildning som behövs för uppdraget förordnas. Utbildningen ska bygga på Valmyndighetens material. Sveriges riksdag
Däremot innehåller vallagen inget generellt krav på att en röstmottagare ska vara ostraffad.
Den obligatoriska utbildningen handlar om hur röstmottagningen ska genomföras korrekt. Den är ingen säkerhetsprövning och berättar inte om deltagarens kriminella bakgrund, ekonomiska sårbarhet eller relationer till organiserad brottslighet.
Eva Debels, chef för valkansliet i Stockholms stad, uppger att staden inte fått några rapporter om problem med de aktuella röstmottagarna. Hon säger samtidigt att staden saknar möjlighet att kräva registerutdrag och nu överväger att fråga efter frivilliga utdrag inför kommande val. omni.se
Systemet bygger på flera personer
En enskild röstmottagare arbetar inte ensam med valurnan.
I en lokal för förtidsröstning måste minst två röstmottagare finnas samtidigt. I en vallokal krävs minst tre, varav en ska vara ordförande eller vice ordförande. Röstmottagning och rösträkning är dessutom offentliga och får granskas av allmänhet och valobservatörer. Valmyndigheten
Det svenska valsystemet har även flera kontrollnivåer. Röster räknas manuellt i vallokalen och kontrolleras därefter på nytt av länsstyrelserna. Avvikelser ska dokumenteras och incidenter kan rapporteras till Valmyndigheten.
Dessa skydd gör det svårt för en ensam person att obemärkt förändra ett valresultat.
Men de löser inte hela problemet.
Röstmottagare möter väljare, hanterar valsedlar och kuvert, bevakar ordningen och får insyn i valets praktiska genomförande. Ambulerande röstmottagare kan dessutom besöka väljare i deras hem eller på andra platser. Uppdraget förutsätter därför ett mycket högt förtroende.
Registerkontroll är inte en enkel lösning
Krav på utdrag ur belastningsregistret kan låta självklart. Men en sådan kontroll väcker nya frågor.
Ska varje tidigare brott utesluta en person från valarbete – även ett gammalt eller mindre allvarligt brott? Hur ska rehabilitering och personlig integritet vägas mot behovet av säkerhet? Ska ett vanligt registerutdrag räcka, när det inte visar underrättelseuppgifter eller alla aktuella misstankar?
Polisen framhåller att myndigheter behöver särskilt lagstöd för att själva hämta uppgifter ur belastnings- eller misstankeregistret. I andra verksamheter kan arbetsgivaren ibland be den sökande att frivilligt visa ett utdrag, men ett sådant system är inte likvärdigt med en säkerhetsprövning. Polisen
En kontroll måste därför vara relevant och proportionerlig. Det rimliga är inte nödvändigtvis att alla som någon gång dömts för ett brott stängs ute.
Däremot finns starka skäl att fråga om personer med aktuella kopplingar till organiserad brottslighet bör anförtros uppdraget.
