Bilen, mobilen och klockan kan lyssna – var kan känsliga samtal egentligen föras?

Den nederländska underrättelsetjänsten varnar politiker och andra makthavare för att diskutera känsliga frågor i närheten av moderna bilar. Men bilen är bara en del av problemet. Mobiltelefoner, smartklockor, datorer och uppkopplade kameror har gjort stora delar av vardagen till en möjlig insamlingsplats. Frågan är inte om alla avlyssnas – utan vem som kan komma åt den information som redan samlas in.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Moderna bilar är inte längre enbart fordon. De är rullande datorsystem med mikrofoner, kameror, GPS, internetuppkoppling, Bluetooth och sensorer som registrerar både fordonet och omgivningen.

Det har fått den nederländska underrättelse- och säkerhetstjänsten AIVD att utfärda en varning. Politiker, höga tjänstemän och andra personer med tillgång till känslig information uppmanas att inte föra konfidentiella samtal i eller nära moderna fordon.

Enligt AIVD är det tekniskt möjligt att fjärraktivera mikrofoner och kameror i vissa bilmodeller. En angripare skulle därmed kunna lyssna på samtal, göra inspelningar och följa bilens geografiska rörelser.

Myndigheten pekar inte ut något särskilt bilmärke eller något bestämt land. Varningen gäller tekniken som sådan och möjligheten att den kan utnyttjas av bland andra främmande statliga aktörer.

Bilen är bara en av många möjliga mikrofoner

Problemet upphör inte när man lämnar bilen.

En modern mobiltelefon innehåller mikrofoner, kameror, positionering och stora mängder personlig information. Smartklockor kan registrera plats, rörelser och hälsodata. Datorer och surfplattor kan innehålla dokument, kontakter, meddelanden och inspelningar.

Till detta kommer smarta högtalare, övervakningskameror, trådlösa hörlurar, digitala dörrklockor och andra enheter som ständigt är anslutna till internet.

Det betyder inte att alla apparater automatiskt avlyssnar användaren eller att någon sitter och lyssnar på varje samtal.

Det betyder däremot att mikrofoner och sensorer finns på plats – och att de kan bli säkerhetsrisker om systemen har sårbarheter, konton kapas, enheter infekteras eller användaren luras att godkänna en skadlig anslutning.

Mobilen kan öppna bilen – och bilen mobilen

När en telefon kopplas till en bil genom Bluetooth, wifi, en app eller en kabel kan information överföras mellan systemen.

Det kan handla om:

• kontaktlistor,
• samtalshistorik,
• meddelanden,
• kalenderuppgifter,
• geografiska positioner,
• uppgifter om resor och destinationer,
• samt information om vilka enheter som befunnit sig i fordonet.

AIVD varnar för att även laddningssystem och andra anslutningar kan användas för att försöka hämta information från en kopplad enhet.

Informationen kan dessutom sparas i bilen efter att resan avslutats. Den som hyr en bil, använder en tjänstebil eller säljer sitt fordon kan därför lämna kvar mer information än han eller hon inser.

Även människor utanför bilen kan registreras

Bilens sensorer samlar inte bara information om föraren och passagerarna.

Kameror kan filma vägar, byggnader, registreringsskyltar och människor i närheten. GPS och telematik kan visa var bilen har befunnit sig och hur länge den stannat på en viss plats.

En uppkopplad bil parkerad utanför ett regeringskansli, ett militärt område, ett forskningscentrum eller en redaktion kan därför potentiellt samla information även om personer som aldrig har satt sig i bilen.

Det är en viktig förklaring till varför AIVD råd även gäller samtal i närheten av fordonet.

Journalister kan också vara måltavlor

Varningen riktar sig främst till personer med tillgång till information som är värdefull för en främmande stat, ett företag eller en kriminell organisation.

Det kan vara:

• politiker och myndighetschefer,
• militärer och personer inom försvarsindustrin,
• forskare och företagsledare,
• anställda inom kritisk infrastruktur,
• journalister och deras källor.

AIVD och den nederländska militära underrättelsetjänsten har tidigare varnat för en rysk kampanj riktad mot Signal- och WhatsApp-konton. Bland måltavlorna finns politiker, militärer, tjänstemän och personer av intresse för Ryssland – däribland journalister.

Myndigheterna framhåller samtidigt att Signal och WhatsApp inte generellt har brutits upp. Angriparna har i stället försökt kapa enskilda konton genom nätfiske, falska kontakter och social manipulation.

Det är en viktig skillnad.

Att en säker kommunikationstjänst används betyder inte att användaren är skyddad om själva kontot, telefonen eller motparten har komprometterats.

Vanliga människor är inte ointressanta

För de flesta privatpersoner är riktad statlig spionageverksamhet mindre sannolik än kommersiell datainsamling, nätbedrägerier, kontokapningar och kriminella intrång.

Men även vardaglig information kan vara värdefull.

Rörelsemönster kan visa när någon arbetar eller befinner sig hemifrån. Kontaktuppgifter kan användas för bedrägerier. Inspelningar, meddelanden och fotografier kan utnyttjas för utpressning eller identitetsstöld.

Den stora mängden information innebär också att till synes obetydliga uppgifter kan kombineras. En geografisk position, en kalenderbokning och en kontaktlista kan tillsammans avslöja ett möte som ingen enskild uppgift hade visat.

Vad är faktiskt belagt?

Det är belagt att moderna fordon samlar in stora mängder data och att vissa modeller har tekniska funktioner som möjliggör fjärråtkomst till mikrofoner och kameror.

Det är också belagt att telefoner och andra enheter kan angripas genom skadlig programvara, nätfiske, stulna inloggningsuppgifter och säkerhetsbrister.

Däremot har AIVD inte presenterat bevis för att alla moderna bilar systematiskt används för avlyssning. Myndigheten har inte heller pekat ut något bestämt företag eller land i just denna varning.

Varningen beskriver således en säkerhetsrisk och en teknisk möjlighet – inte bevis för att varje förare övervakas.

Vad bör man göra?

För normala vardagssamtal finns ingen anledning till panik. Men några grundläggande åtgärder minskar risken:

• installera säkerhetsuppdateringar i telefonen och bilen,
• granska vilka behörigheter appar har,
• undvik att ansluta telefonen till okända fordon,
• radera personuppgifter och parkopplingar från hyr- eller tjänstebilar,
• använd inte okända USB-uttag för dataöverföring,
• skydda konton med starka lösenord och flerfaktorsinloggning,
• och var försiktig med länkar, QR-koder och oväntade kontaktförfrågningar.

För verkligt känsliga samtal krävs betydligt strängare åtgärder.

Telefoner, smartklockor, datorer och andra uppkopplade apparater bör lämnas utanför samtalsrummet. Samtalet bör inte hållas i en modern bil eller omedelbart intill ett fordon med kameror och mikrofoner.

Säkerhetspolisen har särskilda vägledningar om avlyssningsskyddade utrymmen för myndigheter och företag som hanterar säkerhetskänsliga uppgifter.

Att enbart lägga telefonen med skärmen nedåt eller stänga av Bluetooth är inte samma sak som att skapa en säker samtalsmiljö.

Vem äger informationen från bilen?

AIVD varning väcker även frågor som går längre än spionage.

Vem äger bilens positionshistorik? Hur länge sparas inspelningar och sensordata? I vilket land finns servrarna? Kan tillverkaren lämna uppgifterna vidare till underleverantörer, försäkringsbolag eller myndigheter? Och kan bilägaren verkligen radera all information?

Bilköpare får ofta omfattande användarvillkor, men få kan i praktiken överblicka hela datainsamlingen.

När en bil kan samla information om både förare, passagerare och förbipasserande blir frågan större än ett avtal mellan tillverkaren och bilägaren.

Det moderna rummet är inte längre tyst

Tidigare kunde ett känsligt samtal skyddas genom att dörren stängdes och obehöriga hölls utanför.

I dag kan själva rummet vara fyllt av mikrofoner, kameror och nätanslutna sensorer.

Det betyder inte att vi ska betrakta varje bil eller mobiltelefon som en aktiv spion. Men det betyder att den gamla föreställningen om vad som är ett privat samtal inte längre räcker.

Den nederländska varningen handlar därför inte bara om bilar.

Den handlar om ett samhälle där nästan alla bär med sig en möjlig mikrofon – och där allt färre vet vem som ytterst kontrollerar den.