Säpo kopplas in efter dödskraschen – varför saknas fortfarande en förklaring?

En 57-årig kvinna dödades och hennes son skadades allvarligt när deras bil träffades under en extrem vansinnesfärd på Östermalm. Den misstänkte föraren var enligt åklagaren inte påverkad och har inte kunnat förklara sitt agerande. Nu tar utredarna hjälp av Säkerhetspolisen. Men Säpos medverkan är inte ett bevis för terrorism – den visar framför allt hur mycket polisen fortfarande inte vet.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Natten till den 12 september slutade en extrem bilfärd genom centrala Stockholm i en dödlig kollision.

I den påkörda bilen färdades Lotta Hellstrand och hennes son. Hellstrand, som var engagerad som ledare och styrelseledamot inom IFK Lidingö Friidrott, avled av sina skador. Sonen skadades allvarligt.

En man i 20-årsåldern häktades senare misstänkt för grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada och grov vårdslöshet i trafik.

Hur kollisionen gick till förefaller i stora delar vara klarlagt. Den stora obesvarade frågan är varför den inträffade.

Föraren ger ingen förklaring

Den misstänkte har medgett att det var han som körde bilen. Däremot har han, enligt åklagaren, inte lämnat någon förklaring till varför han framförde den i extrem hastighet genom centrala Stockholm.

Senior åklagare Zilla Hirsch beskriver händelsen som så märklig att utredarna ännu inte förstår den.

Enligt henne visade analyserna inte några droger i mannens kropp. Uppgifter om att han efter kraschen skulle ha gått till en pub och beställt en öl tillbakavisas också av åklagaren.

Detta är betydelsefullt. Tidiga medierapporter gjorde gällande att mannen kunde ha varit påverkad och att han skulle ha gått till en bar efter olyckan. Han misstänktes inledningsvis även för rattfylleri och narkotikabrott.

De senare analysresultaten visar varför tidiga uppgifter i en brottsutredning måste behandlas med försiktighet. En misstanke är inte ett fastslaget faktum, och anonyma uppgifter kan visa sig vara felaktiga.

Varför kontaktas Säpo?

Åklagaren vill nu få klarhet i om den misstänkte tidigare varit känd av Säkerhetspolisen och om det finns något som kan tyda på att körningen var avsiktlig.

Det handlar enligt Hirsch om att undersöka om mannen kan ha haft en idé om att medvetet köra på människor. Samtidigt betonar hon att utredarna vill utesluta att händelsen är något annat än vad den först såg ut att vara.

Säpos medverkan innebär alltså inte att ett terrormotiv har konstaterats.

Det har inte heller offentliggjorts några belägg för politisk extremism, religiös radikalisering eller kopplingar till en terrororganisation. Säkerhetspolisen tycks ha tillfrågats för att kontrollera om det finns information i dess register eller underrättelsematerial som kan hjälpa den vanliga polisutredningen.

Det är en viktig skillnad.

Att Säpo kontaktas är en säkerhetsåtgärd. Det är inte samma sak som att Säpo har övertagit utredningen eller att händelsen rubriceras som terrorbrott.

”Utredningen har kört fast” – eller breddats?

Flera medier beskriver situationen som att utredningen har kört fast. Det är en begriplig men förenklad formulering.

Utredarna tycks veta vem som körde och hur den dödliga kollisionen gick till. Det de saknar är en trovärdig förklaring till beteendet.

När alkohol och droger enligt åklagaren har kunnat uteslutas, samtidigt som föraren själv inte lämnar någon användbar förklaring, återstår flera möjliga spår. Det kan röra sig om extrem hänsynslöshet, ett plötsligt tillstånd eller en medveten handling.

I nuläget finns det inte tillräckligt offentligt underlag för att slå fast vilket alternativ som är mest sannolikt.

Därför måste även ovanliga förklaringar kontrolleras.

Uppgiften om 200 kilometer i timmen

Enligt Aftonbladets källor ska bilen ha färdats i över 200 kilometer i timmen. Det är en dramatisk uppgift, men den bör fortfarande beskrivas som en medieuppgift – inte som en slutligt fastställd hastighet.

Den tekniska utredningen kan ge säkrare svar genom information från bilen, övervakningskameror, skadebilder, bromsspår och vittnesuppgifter.

Oavsett den exakta hastigheten står det klart att färden var så våldsam att en människa dödades och en annan skadades allvarligt.

Vad vet vi?

Fastslaget eller bekräftat:

• Lotta Hellstrand avled efter kollisionen.
• Hennes son skadades allvarligt.
• En man i 20-årsåldern har häktats misstänkt för flera grova trafikrelaterade brott.
• Mannen har bekräftat att han körde bilen.
• Enligt åklagaren visade analyserna inga droger i hans kropp.
• Utredarna har vänt sig till Säkerhetspolisen för att försöka utesluta ett avsiktligt motiv.

Vad är fortfarande uppgifter eller antaganden?

• Att hastigheten översteg 200 kilometer i timmen bygger på medieuppgifter.
• Något politiskt, religiöst eller terroristiskt motiv har inte påvisats.
• Det finns ingen offentlig uppgift om att den misstänkte tidigare varit känd av Säpo.
• Orsaken till körningen är fortfarande okänd.

De första uppgifterna måste granskas

Fallet visar också ett återkommande problem i rapporteringen om allvarliga brott och olyckor.

Under de första dygnen publicerades uppgifter om alkohol, narkotika, psykiatrisk vård och ett pubbesök. Sådana uppgifter kan snabbt skapa en färdig berättelse om den misstänkte – långt innan de tekniska analyserna och förhören är klara.

Nu säger åklagaren att mannen var utan droger och tillbakavisar uppgiften om pubbesöket.

Det betyder inte automatiskt att alla tidiga uppgifter var falska. Det betyder att de inte var tillräckligt säkra för att behandlas som fastslagna fakta.

Medier som publicerar dramatiska uppgifter har också ett ansvar att lika tydligt berätta när de senare motsägs.

Frågorna som återstår

• Vilken hastighet kan den tekniska undersökningen faktiskt bevisa?
• Finns det digitala spår som visar vad föraren gjorde och tänkte före färden?
• Var körningen riktad mot någon eller var offren slumpmässigt drabbade?
• Fanns det ett medicinskt eller psykiskt tillstånd som kan förklara beteendet?
• Har Säpo några relevanta uppgifter om mannen?
• Varför spreds de tidiga påståendena om narkotika och pubbesök?
• Kommer medierna som publicerade uppgifterna att tydligt rätta eller uppdatera dem?

Säpos närvaro gör inte teorin sann

Det vore oansvarigt att dra slutsatsen att dödskraschen var ett terrorbrott bara för att Säpo har kontaktats.

Men det vore lika fel att avfärda utredarnas frågor.

En människa har dödats. En annan har skadats allvarligt. En förare ska ha kört genom centrala Stockholm i extrem hastighet utan att efteråt kunna eller vilja ge en begriplig förklaring.

När det vanliga svaret saknas måste även det ovanliga undersökas.

Säpos medverkan visar därför inte vad som har hänt. Den visar hur allvarligt rättsväsendet ser på att motivet fortfarande är okänt.

Det mest hederliga beskedet just nu är också det mest otillfredsställande:

Vi vet vem som körde. Vi vet vilka följderna blev. Men vi vet ännu inte varför.