Färgen har kladdat i sex år – vem ansvarar för kyrkans misslyckade renovering?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

I Bergs kyrka utanför Växjö väntar församlingen fortfarande på att färgen ska torka.

Kyrkbänkarna målades om med grön linoljefärg vintern 2020–2021. Sedan dess har personal och besökare återkommande upptäckt att ytorna är klibbiga och att färgen fastnar på kläderna.

Under en konsert med Tomas Andersson Wij i augusti 2026 tvingades kyrkan täcka samtliga bänkar med filtar för att skydda publiken.

– Utan filtar får man färg på kläderna. Så kan man inte ha det, har fastighetsingenjören Kristoffer Tarstad sagt till Smålandsposten.

Det är svårt att invända.

Men den större frågan är varför problemet inte har lösts tidigare.

Inte normal torktid

Linoljefärg torkar långsammare än många moderna färger. Den härdar genom att oljan reagerar med syret i luften. Temperatur, ljus och ventilation kan därför påverka processen.

Vid målning inomhus behövs god luftgenomströmning och tillgång till syre. Men även om förhållandena inte är perfekta ska korrekt applicerad linoljefärg inte fortsätta färga av sig efter sex år.

Detta är alltså inte en normal egenskap hos traditionell linoljefärg.

Någonting har gått fel.

Möjliga orsaker kan vara:

• brister i rengöring eller slipning av underlaget,
• gamla färgskikt som inte varit förenliga med den nya färgen,
• för tjockt applicerade lager,
• för hög andel olja,
• fel i färgens sammansättning,
• otillräcklig ventilation under härdningen,
• eller en kombination av färgsystem, underlag, värme och luftfuktighet.

Vilken av dessa förklaringar som gäller i Bergs kyrka är ännu inte fastställt.

Pastoratets fastighetsingenjör har sagt att man misstänker att problemet kan vara kopplat till underarbetet.

Det är en allvarlig uppgift. Om underlaget inte behandlades korrekt kan det innebära att det nya färgskiktet aldrig fick möjlighet att fästa och härda som avsett.

Värmen gör problemet värre

Enligt församlingsherden Daniel Sjöö har bänkarna varit klibbiga i perioder, framför allt när vädret varit varmt och fuktigt.

Under sommaren 2026 blev problemet värre. Färgen började då inte bara kännas klibbig utan även fastna på besökarnas kläder.

Det kan tyda på att färgskiktet mjuknar när temperaturen och luftfuktigheten stiger. Men även detta behöver undersökas tekniskt.

Att ytan verkar bättre under kalla och torra perioder betyder inte att felet är löst.

Om färgen återkommande mjuknar efter flera år finns det anledning att ifrågasätta hela målningssystemets hållbarhet.

En kulturhistorisk kyrka

Bergs kyrka uppfördes under 1830-talet. Enligt Svenska kyrkan är en stor del av inredningen fortfarande ursprunglig.

Det innebär att arbeten i kyrkan inte kan behandlas som en vanlig ommålning i en modern samlingslokal.

När kulturhistoriska byggnader renoveras krävs kunskap om äldre material, befintliga färgskikt och hur nya behandlingar påverkar originalinredningen.

Ett misslyckat arbete riskerar därför att få dubbla konsekvenser.

Dels drabbas kyrkans verksamhet och besökare. Dels kan ytterligare ingrepp behöva göras i äldre och kulturhistoriskt värdefullt material.

Om bänkarna måste skrapas ned till grunden kan det ursprungliga underlaget påverkas. Därför borde det redan före målningen ha funnits en tydlig dokumentation av vilka färger och behandlingar som tidigare använts.

Filtarna är ingen lösning

Pastoratets akuta åtgärd är att täcka bänkarna.

Det förhindrar att fler besökare får färg på kläderna, men filtarna löser inte själva problemet.

De döljer det.

Under tiden fortsätter verksamheten i en kyrka där besökarna inte kan använda sittplatserna på normalt sätt. Det finns också praktiska frågor om städning, brandsäkerhet, tillgänglighet och hur textilierna påverkar den klibbiga färgytan.

Efter sex år borde det inte längre vara tillräckligt att vänta och kontrollera bänkarna ännu en gång.

Det behövs en oberoende teknisk bedömning som fastställer:

• vilka färgskikt som finns på bänkarna,
• vilket underarbete som utfördes,
• vilken färgprodukt och blandning som användes,
• hur tjocka lagren är,
• om fukt eller värme påverkar ytan,
• och om färgen kan stabiliseras eller måste avlägsnas.

Samma problem kostade 1,6 miljoner i Tjärstad

Bergs kyrka är inte ensam.

I Tjärstads kyrka i Kinda kommun målades bänkarna med linoljefärg 2019. Färgen torkade aldrig ordentligt och fortsatte att mjukna och färga av sig.

Efter flera års försök att lösa problemet beslutade församlingen att skrapa ned bänkarna och måla om dem från grunden.

Kostnaden uppgavs till 1,6 miljoner kronor.

Det visar att ett till synes begränsat målningsfel kan utvecklas till ett omfattande och kostsamt renoveringsarbete.

Om samma lösning krävs i Bergs kyrka kan frågan om ansvar bli avgörande.

Vem beställde och godkände arbetet?

När en renovering misslyckas finns normalt flera aktörer i ansvarskedjan:

• beställaren,
• projektledaren,
• den antikvariska experten,
• färgleverantören,
• entreprenören,
• eventuell besiktningsman,
• och den som godkände slutresultatet.

Det är ännu inte offentligt klarlagt vilken aktör som bar ansvar för respektive del av målningen i Bergs kyrka.

Det är heller inte redovisat:

• vad arbetet kostade,
• vilken färgprodukt som användes,
• vem som föreskrev målningsmetoden,
• när klagomålen började komma,
• om en slutbesiktning genomfördes,
• om felet reklamerades inom garantitiden,
• eller vem som ska betala en eventuell ommålning.

Innan dessa uppgifter finns går det inte att peka ut en skyldig entreprenör.

Men det går att kräva öppenhet från Växjö pastorat.

Varför fick det gå sex år?

Ett målningsfel kan vara svårt att upptäcka om det visar sig först efter en tid. Men i Bergs kyrka har bänkarna enligt rapporteringen orsakat återkommande problem sedan ommålningen.

Då räcker det inte att beskriva situationen som ovanlig.

Om färg fastnar på människors kläder är det ett konkret fel i den miljö som pastoratet ansvarar för.

Frågan är därför när problemet dokumenterades första gången och vilka åtgärder som då vidtogs.

Har pastoratet väntat på att färgen till slut ska härda? Har entreprenören försökt avhjälpa felet? Har provtagning gjorts? Finns det en tvist om garantiansvaret?

Tystnaden kring dessa frågor gör att en märklig lokal notis också blir en fråga om förvaltning och ansvar.

Vad vet vi?

Fakta:

• Kyrkbänkarna målades om vintern 2020–2021.
• Färgen är fortfarande periodvis klibbig och har fastnat på besökares kläder.
• Bänkarna har behövt täckas med filtar.
• Problemen blir värre vid varmt och fuktigt väder.
• Pastoratet misstänker att underarbetet kan vara en del av förklaringen.
• En teknisk kontroll ska genomföras.

Inte klarlagt:

• Den exakta tekniska orsaken.
• Vem som föreskrev färg och arbetsmetod.
• Om arbetet genomfördes enligt avtal och tillverkarens instruktioner.
• Om slutbesiktningen innehöll anmärkningar.
• Om entreprenören har garantiansvar.
• Vad en fullständig omlackering eller ommålning skulle kosta.
• Vem som slutligen får betala.

Frågorna pastoratet bör besvara

• Vem utförde målningen?
• Vad kostade arbetet?
• Vilka krav ställdes i upphandlingen?
• Vilken färg och grundbehandling användes?
• När fick pastoratet det första klagomålet?
• Varför genomfördes ingen permanent åtgärd tidigare?
• Har felet reklamerats?
• Finns det fortfarande ett giltigt garanti- eller entreprenörsansvar?
• Har kyrkoantikvarisk ersättning eller andra offentliga medel använts?
• Kommer den tekniska undersökningen att offentliggöras?

Någon måste bära ansvaret

Det går ännu inte att säga om felet beror på färgen, underarbetet, arbetsmetoden, inomhusklimatet eller flera faktorer tillsammans.

Men efter sex år går det inte längre att avfärda saken som linoljefärg som behöver lite mer tid.

En korrekt målad kyrkbänk ska gå att sitta på.

Om arbetet måste göras om måste pastoratet först fastställa vad som gick fel och därefter pröva vem som är ekonomiskt och yrkesmässigt ansvarig.

Annars riskerar notan att hamna hos kyrkans medlemmar eller skattebetalarna – medan den som gjorde felet går vidare utan konsekvenser.

Kyrkbänkarna i Bergs kyrka målades om vintern 2020–2021. Sex år senare färgar de fortfarande av sig på besökarnas kläder och måste täckas med filtar. Pastoratet misstänker brister i underarbetet – men någon säker förklaring har ännu inte presenterats. Hur kunde ett uppenbart fel tillåtas bestå så länge, och vem betalar om arbetet måste göras om?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

I Bergs kyrka utanför Växjö väntar församlingen fortfarande på att färgen ska torka.

Kyrkbänkarna målades om med grön linoljefärg vintern 2020–2021. Sedan dess har personal och besökare återkommande upptäckt att ytorna är klibbiga och att färgen fastnar på kläderna.

Under en konsert med Tomas Andersson Wij i augusti 2026 tvingades kyrkan täcka samtliga bänkar med filtar för att skydda publiken.

– Utan filtar får man färg på kläderna. Så kan man inte ha det, har fastighetsingenjören Kristoffer Tarstad sagt till Smålandsposten.

Det är svårt att invända.

Men den större frågan är varför problemet inte har lösts tidigare.

Inte normal torktid

Linoljefärg torkar långsammare än många moderna färger. Den härdar genom att oljan reagerar med syret i luften. Temperatur, ljus och ventilation kan därför påverka processen.

Vid målning inomhus behövs god luftgenomströmning och tillgång till syre. Men även om förhållandena inte är perfekta ska korrekt applicerad linoljefärg inte fortsätta färga av sig efter sex år.

Detta är alltså inte en normal egenskap hos traditionell linoljefärg.

Någonting har gått fel.

Möjliga orsaker kan vara:

• brister i rengöring eller slipning av underlaget,
• gamla färgskikt som inte varit förenliga med den nya färgen,
• för tjockt applicerade lager,
• för hög andel olja,
• fel i färgens sammansättning,
• otillräcklig ventilation under härdningen,
• eller en kombination av färgsystem, underlag, värme och luftfuktighet.

Vilken av dessa förklaringar som gäller i Bergs kyrka är ännu inte fastställt.

Pastoratets fastighetsingenjör har sagt att man misstänker att problemet kan vara kopplat till underarbetet.

Det är en allvarlig uppgift. Om underlaget inte behandlades korrekt kan det innebära att det nya färgskiktet aldrig fick möjlighet att fästa och härda som avsett.

Värmen gör problemet värre

Enligt församlingsherden Daniel Sjöö har bänkarna varit klibbiga i perioder, framför allt när vädret varit varmt och fuktigt.

Under sommaren 2026 blev problemet värre. Färgen började då inte bara kännas klibbig utan även fastna på besökarnas kläder.

Det kan tyda på att färgskiktet mjuknar när temperaturen och luftfuktigheten stiger. Men även detta behöver undersökas tekniskt.

Att ytan verkar bättre under kalla och torra perioder betyder inte att felet är löst.

Om färgen återkommande mjuknar efter flera år finns det anledning att ifrågasätta hela målningssystemets hållbarhet.

En kulturhistorisk kyrka

Bergs kyrka uppfördes under 1830-talet. Enligt Svenska kyrkan är en stor del av inredningen fortfarande ursprunglig.

Det innebär att arbeten i kyrkan inte kan behandlas som en vanlig ommålning i en modern samlingslokal.

När kulturhistoriska byggnader renoveras krävs kunskap om äldre material, befintliga färgskikt och hur nya behandlingar påverkar originalinredningen.

Ett misslyckat arbete riskerar därför att få dubbla konsekvenser.

Dels drabbas kyrkans verksamhet och besökare. Dels kan ytterligare ingrepp behöva göras i äldre och kulturhistoriskt värdefullt material.

Om bänkarna måste skrapas ned till grunden kan det ursprungliga underlaget påverkas. Därför borde det redan före målningen ha funnits en tydlig dokumentation av vilka färger och behandlingar som tidigare använts.

Filtarna är ingen lösning

Pastoratets akuta åtgärd är att täcka bänkarna.

Det förhindrar att fler besökare får färg på kläderna, men filtarna löser inte själva problemet.

De döljer det.

Under tiden fortsätter verksamheten i en kyrka där besökarna inte kan använda sittplatserna på normalt sätt. Det finns också praktiska frågor om städning, brandsäkerhet, tillgänglighet och hur textilierna påverkar den klibbiga färgytan.

Efter sex år borde det inte längre vara tillräckligt att vänta och kontrollera bänkarna ännu en gång.

Det behövs en oberoende teknisk bedömning som fastställer:

• vilka färgskikt som finns på bänkarna,
• vilket underarbete som utfördes,
• vilken färgprodukt och blandning som användes,
• hur tjocka lagren är,
• om fukt eller värme påverkar ytan,
• och om färgen kan stabiliseras eller måste avlägsnas.

Samma problem kostade 1,6 miljoner i Tjärstad

Bergs kyrka är inte ensam.

I Tjärstads kyrka i Kinda kommun målades bänkarna med linoljefärg 2019. Färgen torkade aldrig ordentligt och fortsatte att mjukna och färga av sig.

Efter flera års försök att lösa problemet beslutade församlingen att skrapa ned bänkarna och måla om dem från grunden.

Kostnaden uppgavs till 1,6 miljoner kronor.

Det visar att ett till synes begränsat målningsfel kan utvecklas till ett omfattande och kostsamt renoveringsarbete.

Om samma lösning krävs i Bergs kyrka kan frågan om ansvar bli avgörande.

Vem beställde och godkände arbetet?

När en renovering misslyckas finns normalt flera aktörer i ansvarskedjan:

• beställaren,
• projektledaren,
• den antikvariska experten,
• färgleverantören,
• entreprenören,
• eventuell besiktningsman,
• och den som godkände slutresultatet.

Det är ännu inte offentligt klarlagt vilken aktör som bar ansvar för respektive del av målningen i Bergs kyrka.

Det är heller inte redovisat:

• vad arbetet kostade,
• vilken färgprodukt som användes,
• vem som föreskrev målningsmetoden,
• när klagomålen började komma,
• om en slutbesiktning genomfördes,
• om felet reklamerades inom garantitiden,
• eller vem som ska betala en eventuell ommålning.

Innan dessa uppgifter finns går det inte att peka ut en skyldig entreprenör.

Men det går att kräva öppenhet från Växjö pastorat.

Varför fick det gå sex år?

Ett målningsfel kan vara svårt att upptäcka om det visar sig först efter en tid. Men i Bergs kyrka har bänkarna enligt rapporteringen orsakat återkommande problem sedan ommålningen.

Då räcker det inte att beskriva situationen som ovanlig.

Om färg fastnar på människors kläder är det ett konkret fel i den miljö som pastoratet ansvarar för.

Frågan är därför när problemet dokumenterades första gången och vilka åtgärder som då vidtogs.

Har pastoratet väntat på att färgen till slut ska härda? Har entreprenören försökt avhjälpa felet? Har provtagning gjorts? Finns det en tvist om garantiansvaret?

Tystnaden kring dessa frågor gör att en märklig lokal notis också blir en fråga om förvaltning och ansvar.

Vad vet vi?

Fakta:

• Kyrkbänkarna målades om vintern 2020–2021.
• Färgen är fortfarande periodvis klibbig och har fastnat på besökares kläder.
• Bänkarna har behövt täckas med filtar.
• Problemen blir värre vid varmt och fuktigt väder.
• Pastoratet misstänker att underarbetet kan vara en del av förklaringen.
• En teknisk kontroll ska genomföras.

Inte klarlagt:

• Den exakta tekniska orsaken.
• Vem som föreskrev färg och arbetsmetod.
• Om arbetet genomfördes enligt avtal och tillverkarens instruktioner.
• Om slutbesiktningen innehöll anmärkningar.
• Om entreprenören har garantiansvar.
• Vad en fullständig omlackering eller ommålning skulle kosta.
• Vem som slutligen får betala.

Frågorna pastoratet bör besvara

• Vem utförde målningen?
• Vad kostade arbetet?
• Vilka krav ställdes i upphandlingen?
• Vilken färg och grundbehandling användes?
• När fick pastoratet det första klagomålet?
• Varför genomfördes ingen permanent åtgärd tidigare?
• Har felet reklamerats?
• Finns det fortfarande ett giltigt garanti- eller entreprenörsansvar?
• Har kyrkoantikvarisk ersättning eller andra offentliga medel använts?
• Kommer den tekniska undersökningen att offentliggöras?

Någon måste bära ansvaret

Det går ännu inte att säga om felet beror på färgen, underarbetet, arbetsmetoden, inomhusklimatet eller flera faktorer tillsammans.

Men efter sex år går det inte längre att avfärda saken som linoljefärg som behöver lite mer tid.

En korrekt målad kyrkbänk ska gå att sitta på.

Om arbetet måste göras om måste pastoratet först fastställa vad som gick fel och därefter pröva vem som är ekonomiskt och yrkesmässigt ansvarig.

Annars riskerar notan att hamna hos kyrkans medlemmar eller skattebetalarna – medan den som gjorde felet går vidare utan konsekvenser.