Polisanmälan som politisk markering – ska rättsväsendet avgöra vilka ord som får användas?

Centerpolitikern Stefan Lennartsson polisanmälde Kent Ekeroth efter uttrycket ”röstboskap från utlandet”. Senare uppgav Lennartsson att anmälan också var en politisk markering – samtidigt som han medgav att han inte hade undersökt ordets tidigare användning. Fallet väcker en större fråga: När blir en polisanmälan ett sätt att flytta den politiska debatten från väljarna till rättsväsendet?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Efter Sverigedemokraternas tillbakagång i riksdagsvalet intervjuades Kent Ekeroth, SD-politiker och tidigare riksdagsledamot, av Sveriges Radio P4 Dalarna.

Ekeroth hävdade att invandring och nya medborgarskap hade förändrat väljarkåren och kunde ha påverkat valresultatet.

– Vi borde inte ta in röstboskap från utlandet, sade han enligt den publicerade intervjun.

Formuleringen väckte starka reaktioner. Statsvetaren Zeth Isaksson vid Stockholms universitet beskrev uttrycket som avhumaniserande och Ekeroths resonemang som problematiskt och antidemokratiskt.

Centerpolitikern Stefan Lennartsson i Falköping gick ett steg längre.

Han polisanmälde Ekeroth för hets mot folkgrupp.

Anmälan var också en ”markering”

I en intervju med Samnytt säger Lennartsson att han uppfattade uttrycket som så grovt att det borde prövas av rättsväsendet.

Men han säger också:

– Det var en markering från mig också.

Det är ett anmärkningsvärt besked.

En polisanmälan ska normalt göras när någon misstänker att ett brott har begåtts. Den är inte avsedd som ett politiskt debattinlägg eller ett verktyg för att markera avstånd till en motståndare.

Det betyder inte att en politiker saknar rätt att anmäla ett uttalande. Hets mot folkgrupp är ett verkligt brott och allvarliga överträdelser ska kunna prövas.

Men när en folkvald själv beskriver anmälan som en markering uppstår en principiell fråga:

Användes rättsväsendet för att utreda ett möjligt brott – eller för att förstärka en politisk reaktion?

Inget brott som heter ”åsiktsbrott”

Samnytt beskriver händelsen som att Ekeroth polisanmäldes för ett ”åsiktsbrott”.

Det är missvisande som juridisk beskrivning.

Det finns inget brott i svensk lag som heter åsiktsbrott. Den registrerade brottsmisstanken gällde enligt rapporteringen hets mot folkgrupp.

För att ett uttalande ska kunna bedömas som hets mot folkgrupp krävs att ett meddelande sprids och hotar, uppmanar till våld mot eller uttrycker missaktning för en skyddad grupp. Skyddet omfattar bland annat grupper med anspelning på nationellt eller etniskt ursprung och trosbekännelse.

Eftersom lagen begränsar yttrandefriheten måste bedömningen samtidigt ta hänsyn till regeringsformen och Europakonventionen. Sammanhanget och uttalandets helhet är därför viktiga.

Att ett uttryck är grovt, kränkande eller olämpligt betyder alltså inte automatiskt att det är brottsligt.

Centerpartiet hade självt använt ordet

När Samnytt frågade Lennartsson om ordets politiska historia svarade han att han inte hade undersökt den före polisanmälan.

– Nej, det visste jag ju inte. Jag har liksom inte grävt i historiken av användandet av det uttrycket, sade han.

Det visar sig nämligen att ordet inte skapades av Ekeroth.

”Röstboskap” finns upptaget i Svensk ordbok och betecknar nedsättande en väljargrupp som framställs som osjälvständig eller lätt att styra. Ordet har under lång tid använts i politiska sammanhang om både väljare och folkvalda.

Dessutom hade Centerpartiet i Västerbotten så sent som den 15 maj 2026 publicerat en text med rubriken:

”Röstboskap eller en stark röst för Västerbotten?”

Texten kritiserade Sverigedemokraternas representation av länet i riksdagen. Centerpartiets egen publicering bekräftar alltså att ordet också har använts inom Lennartssons parti.

När Lennartsson konfronterades med detta tog han avstånd även från Centerpartiets användning.

– Om mitt eget parti har gjort det tidigare, då tycker jag också att det är förkastligt.

Det är konsekvent som moralisk bedömning. Men den juridiska frågan kvarstår.

Om samma ord används av flera partier och i olika sammanhang kan inte ordet ensamt avgöra om ett brott har begåtts. Bedömningen måste handla om hela uttalandet, vem eller vilka det riktades mot och vilket budskap som faktiskt förmedlades.

Samma ord – olika sammanhang

Det finns en tydlig skillnad mellan Centerpartiets rubrik och Ekeroths formulering.

Centerpartiets text använde ordet om folkvalda som förväntas följa sitt parti i riksdagen. Ekeroth använde det i ett resonemang om människor från utlandet och hur invandrade väljare röstar.

Orden är desamma, men grupperna och sammanhangen skiljer sig.

Det innebär att Centerpartiets tidigare användning inte automatiskt friar Ekeroth från kritik. Formuleringen ”från utlandet” kan ge ordet en annan innebörd och rikta det mot människor utifrån deras ursprung.

Samtidigt innebär det inte heller att Ekeroths uttalande automatiskt uppfyller lagens krav för hets mot folkgrupp.

Här måste två frågor hållas isär:

Var uttalandet nedsättande och politiskt ansvarslöst?

Det finns starka skäl att diskutera det.

Var uttalandet brottsligt?

Det är en betydligt snävare juridisk fråga.

Anmälan uppges vara nedlagd

Samnytt uppger att rättsväsendet har lagt ned ärendet.

VIGRANSKAR har inte tagit del av själva nedläggningsbeslutet. Därför går det inte att slå fast vilken motivering polisen eller åklagaren har angett, eller ens om en formell förundersökning hann inledas.

Ett nedlagt ärende betyder inte nödvändigtvis att rättsväsendet godkänner uttalandet eller anser att det var rimligt.

Det betyder att förutsättningarna för att driva en brottsutredning vidare inte bedömdes finnas.

Om beslutet ska användas i den offentliga debatten bör det också offentliggöras. Då går det att se om ärendet lades ned därför att uttalandet inte ansågs brottsligt, därför att en skyddad grupp inte kunde identifieras eller av något annat skäl.

Polisanmälningar kan få en politisk effekt

Vem som helst har rätt att polisanmäla ett misstänkt brott. Det är en viktig del av rättssamhället.

Men en anmälan är inte ett bevis.

När en politiker polisanmäler en annan politiker kan själva anmälan ändå bli en stor nyhet. Rubriken ”polisanmäld för hets mot folkgrupp” kan leva vidare även om ärendet snabbt läggs ned.

Den anmälde kopplas till en allvarlig brottsrubricering innan någon rättslig prövning har gjorts.

Därför har folkvalda ett särskilt ansvar att skilja mellan misstanke om brott och politisk avsky.

Om polisanmälningar används som ”markeringar” finns en risk att rättsväsendet dras in i konflikter som i första hand borde hanteras genom offentlig debatt, kritik och politiskt ansvarsutkrävande.

Lennartsson medger själv denna risk i Samnytts intervju:

– Det kan vara en missbedömning av mig då.

Samnytt granskar ett fall där den egna ledningen är part

Även Samnytts roll måste granskas.

Tidningen beskriver Ekeroth som sin grundare. Samnytt har dessutom tidigare uppgett att han är verksam som obetald vd för mediet.

Samnytt rapporterar alltså om en polisanmälan riktad mot en person som har en ledande koppling till den egna verksamheten.

Det gör inte uppgifterna automatiskt felaktiga. Intervjun med Lennartsson innehåller flera tydliga och relevanta svar.

Men intressekonflikten måste redovisas öppet. Samnytt är inte en utomstående betraktare i frågan.

Tidningens återkommande användning av ordet ”åsiktsbrott” är också ett ställningstagande. Det leder läsaren mot slutsatsen att anmälan i sig var ett angrepp på yttrandefriheten, innan den juridiska bedömningen ens har presenterats.

Samma krav på källkritik måste därför riktas åt båda håll.

Namnpubliceringen

Lennartsson ville enligt Samnytt inte bli identifierad och frågade om han kunde läsa artikeln före publicering.

En privatperson som gör en polisanmälan kan ha starka skäl att skyddas från offentlig exponering.

Men Lennartsson är folkvald kommunpolitiker och ordförande för Centerpartiets krets i Falköping. Hans politiska ställning och kandidatur bekräftas av både kommunen och Centerpartiet.

Han anmälde dessutom ett offentligt uttalande från en annan politiker och beskrev anmälan som en markering.

Därmed finns ett tydligt allmänintresse av att väljarna får veta vilken folkvald företrädare som har agerat.

Källskydd handlar om att skydda personer som lämnar uppgifter till en redaktion under löfte om anonymitet. Det är inte en allmän rätt för en politiker att anonymt använda rättsväsendet mot en politisk motståndare och därefter slippa journalistisk granskning.

Vad vet vi?

Fakta:

• Kent Ekeroth använde uttrycket ”röstboskap från utlandet” i en intervju med P4 Dalarna.
• Stefan Lennartsson polisanmälde uttalandet som misstänkt hets mot folkgrupp.
• Lennartsson är folkvald centerpolitiker i Falköping.
• Centerpartiet i Västerbotten hade tidigare under 2026 använt ordet ”röstboskap” i en politisk rubrik.
• Lennartsson sade till Samnytt att anmälan också var en markering.
• Samnytt uppger att ärendet har lagts ned.

Påståenden som behöver ytterligare underlag:

• Den exakta grunden för polisens eller åklagarens nedläggningsbeslut.
• Om en förundersökning formellt inleddes.
• Om Samnytts återgivning innehåller hela intervjun och det fullständiga sammanhanget.
• Hur Lennartsson själv formulerade brottsmisstanken i den ursprungliga anmälan.

Analys:

• En folkvald som använder en polisanmälan som politisk markering riskerar att blanda ihop politisk kritik med straffrätt.
• Centerpartiets tidigare användning visar att ordet inte i sig kan avgöra brottsfrågan.
• Samnytts koppling till Ekeroth innebär att tidningens rapportering måste läsas med medvetenhet om dess egenintresse.
• Ett nedlagt ärende friar inte Ekeroths ord från politisk och moralisk kritik.

Frågorna som återstår

• Varför kontrollerade Lennartsson inte ordets användning och det juridiska gränsläget före anmälan?
• Vilken del av Ekeroths uttalande ansåg han utgjorde ett konkret brott?
• Varför beskrevs anmälan som en politisk markering?
• På vilken grund lades ärendet ned?
• Kommer beslutet att offentliggöras?
• Bör partier ha riktlinjer för när deras företrädare polisanmäler politiska motståndare?
• Hur ska medier rapportera om en polisanmälan utan att skapa intrycket att skuld redan är fastställd?
• Kan Samnytt granska ärendet trovärdigt utan att tydligare redovisa Ekeroths ledande roll i mediet?

Det olämpliga är inte alltid olagligt

Ekeroths formulering var grov och reducerade en grupp väljare till ett kollektiv som påstods kunna användas politiskt.

Den ska kunna kritiseras hårt.

Men ett demokratiskt samhälle måste också tåla stötande, provocerande och osmakliga yttranden utan att varje konflikt omedelbart görs till en polisfråga.

Skillnaden mellan olämpligt och olagligt är inte ett kryphål. Den är en grundläggande del av yttrandefriheten.

När en politiker säger att en polisanmälan var en ”markering” finns det därför anledning att reagera – oavsett vilket parti den anmälde tillhör.

Rättsväsendet ska utreda misstänkta brott.

Det ska inte användas som förstärkare i den politiska debatten.