Dubbeldäckaren välte – utredningen får inte stanna vid föraren

En ung man har omkommit och ett stort antal människor har skadats sedan en dubbeldäckad regionbuss vält på riksväg 25 mellan Växjö och Alvesta. Föraren är anhållen – men orsaken till olyckan är fortfarande okänd. Nu kräver en erfaren olycksforskare att även busstypen och vindförhållandena granskas.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Bussen låg på sidan i diket. Rutor hade krossats och människor hade kastats runt inne i fordonet.

En man i 18-årsåldern omkom i olyckan på riksväg 25 mellan Växjö och Alvesta på måndagseftermiddagen den 5 oktober. Polisens preliminära uppgifter talade på tisdagen om 46 skadade och en avliden.

Ett tiotal patienter vårdades fortfarande på sjukhus inom Region Kronoberg. Tre av dem fick intensivvård på Växjö sjukhus. Ytterligare skadade hade förts till sjukhus utanför regionen.

Föraren, en man i 60-årsåldern, har anhållits på sannolika skäl misstänkt för vållande till annans död. Misstankar om vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada utreds också.

Men ingen olycksorsak har ännu fastställts.

Det gör det viktigt att skilja mellan en brottsmisstanke, olika möjliga förklaringar och vad den tekniska utredningen faktiskt kan visa.

Bussen tagen i beslag

Bussen har bärgats och tagits i beslag för teknisk undersökning.

Polisen ska granska material från bussens kameror och hålla förhör med föraren, vittnen och passagerare. Åklagaren ska senast den 8 oktober klockan 12 besluta om föraren ska begäras häktad eller försättas på fri fot.

Att föraren har anhållits betyder inte att det är klarlagt att han ensam orsakade olyckan.

Brottsmisstankarna ger polisen möjlighet att genomföra en fullständig utredning. Den måste omfatta förarens agerande, men också fordonet, vägen, vädret, hastigheten och trafikföretagets rutiner.

Expert: ”Det har vi sett förut”

Ulf Björnstig, professor emeritus vid Umeå universitet, reagerar på bilderna från olycksplatsen.

– En dubbeldäckare som åkt av vägen och ligger på 90 grader i diket. Det har vi sett förut, säger han till Aftonbladet.

Björnstig har arbetat som ambulansöverläkare och trafiksäkerhetsdirektör vid dåvarande Vägverket. Han har även varit medicinsk expert vid Statens haverikommission och forskat om fordonsolyckor i mer än 40 år.

Han är sedan länge kritisk till att dubbeldäckare används i linjetrafik på vägar där hastigheterna är höga. Redan efter tidigare svenska bussolyckor har han krävt att busstypen ska väljas bort från sådan trafik.

– Man ser hur de gungar än hit och än dit. Det är ju som regalskeppet Vasa ute på E4, säger Björnstig.

Det är en drastisk jämförelse och en tydlig expertuppfattning. Det är däremot inte ett bevis för att dubbeldäckarens konstruktion orsakade olyckan utanför Växjö.

Vill att vinden undersöks

Björnstig anser framför allt att vindförhållandena på olycksplatsen måste utredas.

En dubbeldäckare är omkring fyra meter hög och har en stor sidoyta. En kraftig sidvind kan därför påverka fordonet, särskilt vid hög fart eller om bussen redan har börjat röra sig i sidled.

Björnstig menar att vindens krafter mot en buss som färdas i omkring 100 kilometer i timmen kan bli mycket stora. Han jämför dem med de krafter som bidrar till att lyfta ett flygplan.

Detta är expertens beskrivning – inte en teknisk beräkning av vad som inträffade vid just denna olycka.

– Det är en fråga jag funderar på, innan man skyller på föraren. Det är så lätt att skylla på föraren, säger han.

Vind är därför en möjlig faktor som bör undersökas, men det finns ännu inga offentliggjorda belägg för att vinden fick bussen att lämna vägen.

Utredarna behöver bland annat fastställa:

• vindstyrkan och vindriktningen vid olyckstillfället,
• bussens faktiska hastighet,
• eventuella styr- och bromsingrepp,
• fordonets rörelser före avåkningen,
• vägbanans skick,
• samt om något tekniskt fel uppstod.

OBS: Hastighetsgränsen är inte en målhastighet

Utredningen får inte enbart undersöka om bussen höll sig under den skyltade hastighetsgränsen.

Den tillåtna hastigheten är ett tak – inte en garanti för att hastigheten är säker under alla förhållanden.

En förare ska anpassa hastigheten efter bland annat sikt, väder, väglag, trafik, fordonets egenskaper och last. Hastigheten får aldrig vara högre än att fordonet kan stannas på den del av vägen som föraren kan överblicka.

I mörker begränsas siktsträckan av belysningen. Även i dagsljus kan regn, dimma, bländning, vind och vägförhållanden kräva en betydligt lägre hastighet än den skyltade.

För en omkring fyra meter hög dubbeldäckare kan även fordonets vindkänslighet och höga tyngdpunkt behöva vägas in.

Den avgörande frågan är därför inte bara om bussen körde fortare än tillåtet – utan om hastigheten var anpassad till de förhållanden och det fordon som gällde just där och då.

Detta innebär inte att föraren därmed är skyldig. Först måste utredningen fastställa bussens hastighet, sikten, vädret och händelseförloppet. Men frågan om anpassad hastighet ska finnas med i granskningen.

Dubbeldäckarens konstruktion måste granskas

Björnstigs kritik gäller även dubbeldäckarens höjd och tyngdpunkt.

En stor del av passagerarna kan sitta på den övre våningen. När ett högt fordon börjar kränga eller lämnar vägbanan kan konstruktionen påverka hur vältningen utvecklas.

– Tyngdpunkten är väldigt hög. Därför blir det en sådan fart när bussen rullar till åt sidan, säger han.

Björnstig beskriver busstypen som livsfarlig på vägar med höga hastigheter.

Det är en mycket långtgående bedömning. Dubbeldäckare är tillåtna i svensk trafik och ska uppfylla gällande tekniska krav.

Men frågan är om ett formellt godkännande är tillräckligt.

Har Region Kronoberg gjort en särskild riskbedömning av dubbeldäckare på snabba landsvägar? Har stabilitet i sidvind, passagerarnas placering och konsekvenserna av en vältning vägts in när fordonen valdes?

Det bör regionen kunna redovisa.

Bältet kan vara livsavgörande

Alexander Hurtig, haveriutredare vid Statens haverikommission, vill inte uttala sig om orsaken till den aktuella olyckan eller om dubbeldäckare generellt är farligare än andra bussar.

Han pekar däremot på ett återkommande problem vid tidigare bussolyckor: obältade passagerare riskerar att kastas runt inne i fordonet eller helt ut ur bussen när den välter.

– Hamnar man utanför bussen är risken stor för allvarliga och dödliga skador, säger Hurtig.

Säkerhetsbältet kan därför vara avgörande.

Alla passagerare över tre år ska använda bältet när sådant finns i en tung buss. Passagerarna ska också informeras om skyldigheten genom exempelvis utrop och synliga skyltar.

Ändå är bältesanvändningen låg.

En studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, visade att endast 27 procent av passagerarna i regional linjetrafik använde bälte. Bara 19 procent uppgav att de hade hört information om att bältet skulle användas.

Utredningen bör därför klarlägga:

• om samtliga bälten fungerade,
• om passagerarna informerades,
• hur många som använde bälte,
• och hur bältesanvändningen påverkade skadeutfallet.

Ett vittne upplevde ingen inbromsning

En 17-årig passagerare har berättat att bussen först träffade mitträcket och därefter styrdes åt andra hållet. Hon upplevde inte att någon inbromsning skedde.

Vittnesmålet är viktigt, men det är inte samma sak som en tekniskt verifierad beskrivning.

Olyckan inträffade snabbt och under dramatiska förhållanden. Fordonsdata, kamerabilder, däckspår och den tekniska undersökningen måste visa om föraren bromsade, styrde eller försökte korrigera bussens rörelse.

Det är också möjligt att flera faktorer samverkade.

En plötslig styrmanöver, en vindby, vägkanten, fordonets tyngdpunkt och passagerarnas placering kan tillsammans påverka hur en buss välter – utan att någon enskild faktor ensam förklarar hela förloppet.

Företaget säger att bussen var kontrollerad

Bussen kördes av Connect Bus på uppdrag av Region Kronoberg.

Företaget har uppgett att bussen inte hade några kända tekniska fel och att den hade genomgått föreskrivna kontroller.

Det är företagets uppgift. Den måste nu kontrolleras oberoende.

Den tekniska undersökningen bör bland annat omfatta:

• bromsar och styrning,
• däck och lufttryck,
• elektroniska stabilitetssystem,
• fjädring och krängningshämmare,
• fordonets vikt och lastfördelning,
• nödutgångar, fönster och bälten,
• samt bussens service- och reparationshistorik.

Avtalet avslutas efter stora förluster

Connect Bus började köra regiontrafiken i Kronoberg i december 2023. Avtalet var tänkt att löpa till december 2035, men ska avslutas i förtid.

Region Kronoberg uppgav i november 2025 att företaget inte hade lyckats bedriva trafiken så effektivt som planerat och därför hade gjort stora ekonomiska förluster.

Avslutet ska enligt regionen ske kontrollerat under omkring tre år. Under återstående avtalstid ska trafiken fortsätta att bedrivas enligt avtalet.

Det finns inga belägg för att företagets ekonomi orsakade olyckan.

Men när ett företag med ekonomiska problem ansvarar för regional busstrafik måste beställaren kunna visa att säkerheten inte har påverkats.

Regionen bör därför redovisa:

• hur fordonsunderhållet har följts upp,
• vilka säkerhetsavvikelser som har rapporterats,
• vilka kontroller som har genomförts,
• hur förarnas kör- och vilotider granskas,
• om det förekommit personalbrist eller hög personalomsättning,
• och om ekonomiska besparingar har påverkat verksamheten.

Vad vet vi?

Fastställda uppgifter:

• En dubbeldäckad regionbuss välte på riksväg 25.
• En man i 18-årsåldern omkom.
• Ett stort antal människor skadades.
• Föraren är anhållen på sannolika skäl misstänkt för vållande till annans död.
• Misstankar om vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada utreds.
• Bussen har tagits i beslag för teknisk undersökning.
• Bussens kameramaterial ska granskas.
• Connect Bus avtal med Region Kronoberg ska avslutas i förtid efter stora ekonomiska förluster.

Påståenden och expertbedömningar:

• Connect Bus uppger att bussen saknade kända tekniska fel.
• Ulf Björnstig anser att dubbeldäckare är olämpliga på vägar med höga hastigheter.
• Björnstig vill att vindförhållandena granskas som en möjlig faktor.
• Ett vittne upplevde att bussen inte bromsade före avåkningen.

Inte klarlagt:

• Varför bussen lämnade vägbanan.
• Vilken hastighet den hade.
• Om föraren gjorde något fel.
• Om vind eller väglag bidrog.
• Om något tekniskt fel uppstod.
• Hur många passagerare som använde bälte.
• Om dubbeldäckarens konstruktion förvärrade olyckan.
• Om arbetsmiljö eller ekonomiska förhållanden hade någon betydelse.

Frågorna som måste besvaras

• Vad visar bussens kameror och elektroniska system?
• Vilken hastighet hade fordonet före avåkningen?
• Hur stark var vinden på olycksplatsen?
• Fungerade bromsar, styrning och stabilitetssystem?
• Hur påverkade bussens höjd och tyngdpunkt vältningen?
• Hur många passagerare använde säkerhetsbälte?
• Gav föraren eller bussens system information om bälteskravet?
• Vilka riskbedömningar har gjorts av dubbeldäckare på riksväg 25?
• Hur har Region Kronoberg följt upp Connect Bus säkerhetsarbete?
• Kommer den tekniska undersökningen och regionens kontroller att offentliggöras?

Granska hela ansvarskedjan

Förarens agerande måste utredas. Om han har handlat vårdslöst ska det prövas rättsligt.

Men olycksutredningen får inte stanna vid människan bakom ratten.

Även busstypen, vädret, vägen, bältesanvändningen, fordonsunderhållet, trafikföretaget och regionens uppföljning måste granskas.

Annars finns risken att ansvaret läggs på en enskild förare medan bakomliggande risker lämnas kvar.

Frågan är därför inte bara vem som körde bussen.

Frågan är varför olyckan kunde inträffa – och om samma risker fortfarande rullar vidare på svenska vägar.