17 utredningar efter valet – vad vet vi egentligen om misstankarna om valfusk?

Antalet pågående förundersökningar om misstänkt otillbörlig påverkan vid valet har ökat från sex till 17. Fallen finns spridda över landet, men sekretessen gör att mycket fortfarande är okänt. Siffran är allvarlig – men den bevisar varken att 17 brott har begåtts eller att valresultatet är felaktigt.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Fyra veckor efter riksdagsvalet pågår 17 förundersökningar om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning.

Det är nästan tre gånger så många som de sex pågående ärenden som Riksenheten mot korruption redovisade den 25 september.

Förundersökningarna finns enligt Sveriges Radio i Borlänge, Svalöv, Västerås, Göteborg, Halmstad, Malung-Sälen, Stockholm, Osby, Sigtuna, Landskrona, Tranemo och Karlstad. Två ärenden är knutna till internet och i flera kommuner finns mer än ett fall.

Det är en geografisk spridning som motiverar uppmärksamhet.

Men siffran måste behandlas med stor försiktighet.

En inledd förundersökning betyder att det finns anledning att undersöka om ett brott kan ha begåtts. Den betyder inte att åklagaren har bevisat ett brott, att någon har åtalats eller att valresultatet har påverkats.

Än mindre visar uppgifterna att det förekommit ett organiserat eller rikstäckande valfusk.

Från sex till 17 pågående utredningar

Den 25 september uppgav Riksenheten mot korruption att sex ärenden om otillbörligt verkande vid röstning pågick.

Den 10 oktober hade antalet ökat till 17.

Två av utredningarna gäller Västerås och tre gäller Göteborg. Även två olika fall i Sigtuna utreds.

Fördelningen enligt Sveriges Radio är:

• Borlänge
• ett internetärende
• Svalöv
• två fall i Västerås
• tre fall i Göteborg
• Halmstad
• Malung-Sälen
• ett ärende som berör internet och Stockholm
• Osby
• två fall i Sigtuna
• Landskrona
• Tranemo
• Karlstad

Åklagarna vill inte lämna närmare uppgifter om de enskilda ärendena med hänvisning till förundersökningssekretessen.

Därför vet allmänheten ännu inte hur många fall som gäller misstänkt påverkan av enskilda väljare, erbjudanden om pengar, hantering av valsedlar, röstmottagarnas agerande eller andra omständigheter.

Det är en central begränsning.

Vi känner antalet utredningar, men inte deras innehåll eller tyngd.

Vad innebär brottsrubriceringen?

Brottet heter otillbörligt verkande vid röstning.

Det kan enligt Åklagarmyndigheten handla om att någon försöker:

• hindra en omröstning,
• förvanska valets utgång,
• otillbörligt påverka en väljare,
• hota eller tvinga någon att rösta på ett visst sätt,
• erbjuda en väljare en otillbörlig förmån,
• förstöra eller smuggla in valsedlar,
• eller medvetet räkna eller summera röster felaktigt.

Den som tar emot en otillbörlig förmån för att rösta på ett visst sätt kan också begå brott.

Straffet för otillbörligt verkande vid röstning är normalt böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen bedöms som grov kan straffet bli betydligt hårdare.

Det handlar alltså om brott mot själva grunden för det demokratiska systemet: att varje väljare självständigt och i hemlighet ska kunna bestämma hur rösten används.

35 ärenden har handlagts – men alla blev inte utredningar

Åklagarmyndighetens statistik behöver läsas noggrant.

Mellan den 1 januari och den 30 september 2026 handlade Riksenheten mot korruption 35 ärenden om otillbörligt verkande vid röstning eller tagande av otillbörlig förmån vid röstning.

Motsvarande antal var:

• 21 ärenden under 2022
• 85 ärenden under 2018
• 35 ärenden under perioden januari–september 2026

Det går därför inte att påstå att 2026 är ett historiskt rekordår för misstänkt valfusk. År 2018 handlades betydligt fler ärenden.

Det går heller inte att jämföra de 35 handlagda ärendena direkt med de 17 pågående förundersökningarna.

I de 35 ingår även anmälningar där åklagare beslutat att inte inleda någon förundersökning eller där en inledd utredning redan har lagts ned.

Chefsåklagare Mats Jansson uppger att en betydande andel av de inkomna fallen har avslutats eftersom det saknats anledning att anta att brott begåtts. I vissa fall har det anmälda agerandet över huvud taget inte varit brottsligt.

Detta är viktigt.

Fler anmälningar behöver inte betyda fler verkliga brott.

Den nya rapporteringen kan förklara en del

Från och med valet 2026 blev det obligatoriskt för valadministrationen att skyndsamt rapportera incidenter till Valmyndigheten.

Syftet är att skapa en nationell lägesbild och göra det möjligt att upptäcka mönster som inte syns när varje kommun endast granskar sina egna händelser.

Den nya skyldigheten kan vara en förklaring till att fler avvikelser nu registreras, anmäls och når rättsväsendet.

Valforskaren John Högström vid Mittuniversitetet har även pekat på den omfattande uppmärksamheten kring valfusk i medier och sociala medier. När människor blir mer uppmärksamma på ett möjligt problem ökar också benägenheten att rapportera misstänkta händelser.

Men forskaren utesluter inte att det faktiskt kan ha förekommit fler brott eller administrativa felaktigheter.

Båda förklaringarna kan vara riktiga samtidigt.

Ett bättre rapporteringssystem kan upptäcka fler händelser – samtidigt som vissa av händelserna kan visa sig vara allvarliga.

Borlänge är det mest uppmärksammade fallet

Den mest omskrivna utredningen gäller Borlänge och är kopplad till Vänsterpartiet.

Utredningen inleddes efter en anonym anmälan redan under förtidsröstningen. Polisen genomförde spaning, men förundersökningen lades först ned den 8 september. Efter att nya uppgifter kommit fram återupptogs den.

Medier har rapporterat om påståenden om förkryssade valsedlar, kontantuttag och väljare som skjutsats till vallokaler.

Att dela ut valsedlar eller hjälpa någon med transport till en vallokal är inte i sig olagligt. Den rättsliga frågan är om någon har utsatts för hot, tvång, mutor, övervakning eller annan otillbörlig påverkan.

Åklagarmyndigheten uppgav den 24 september att ingen var frihetsberövad och att ingen person hade delgivits misstanke om brott.

Den inkryssade riksdagsledamoten Mohamed Abdukardir Ali har förnekat inblandning i eventuellt valfusk.

Borlänge kommuns egen genomgång har samtidigt inte funnit några belägg för systematiskt eller organiserat valfusk inne i kommunens vallokaler.

Det friar inte automatiskt personer från misstankar om ageranden utanför lokalerna. Men det motsäger påståendet att kommunens valorganisation skulle ha konstaterat ett systematiskt fusk vid röstmottagningen.

En utredning och ett omval är två olika saker

Det finns två skilda rättsliga processer.

Den första är brottsutredningen. Där utreder polis och åklagare om någon person har begått ett brott.

Den andra gäller själva valresultatet. Den frågan prövas av Valprövningsnämnden efter ett överklagande.

En brottsutredning leder därför inte automatiskt till att ett mandat tas ifrån någon eller att ett val görs om.

För att Valprövningsnämnden ska upphäva ett val och besluta om omval krävs att ett fel har begåtts och att felet kan antas ha påverkat valutgången.

Om felet kan rättas genom en ny sammanräkning eller en mindre åtgärd kan nämnden besluta om det i stället.

Det räcker alltså inte att konstatera att någon har handlat felaktigt. Felets möjliga betydelse för resultatet måste också bedömas.

Personvalet skapar en särskild sårbarhet

Misstankarna i Borlänge har riktat uppmärksamheten mot det svenska personvalssystemet.

En kandidat kan med ett relativt begränsat antal personkryss passera andra kandidater på partiets lista. I mindre valkretsar kan några hundra organiserade personröster därför få stor betydelse.

Det är inte ett problem när väljarna självständigt kryssar sin kandidat. Det är själva syftet med personvalet.

Sårbarheten uppstår om väljare erbjuds pengar, utsätts för grupptryck eller får en redan förkryssad valsedel utan att förstå att de därmed röstar på en särskild kandidat.

En förkryssad valsedel är inte automatiskt olaglig. Partier och kandidater får bedriva kampanj och dela ut valsedlar.

Men valhemligheten och väljarens fria vilja får aldrig sättas ur spel.

Den avgörande frågan är därför inte bara vem som gjort krysset på papperet, utan om väljaren självständigt har förstått och valt innebörden.

Två motsatta risker

Debatten innehåller två allvarliga risker.

Den första är att verkliga missförhållanden bagatelliseras av rädsla för politiska eller sociala konflikter.

Om väljare har köpts, hotats, kontrollerats eller vilseletts måste det utredas fullt ut, oavsett vilket parti eller vilken grupp som kan gynnas.

Den andra risken är att varje anmälan används som bevis för att hela valet varit riggat.

Det finns i nuläget inget offentliggjort underlag som visar att valet 2026 utsatts för ett rikstäckande eller organiserat valfusk.

Att sprida den slutsatsen innan utredningarna är klara kan i sig undergräva förtroendet för demokratin.

Samma krav på bevis måste gälla åt båda hållen.

Misstankar får inte tystas – men de får heller inte omvandlas till fastslagna sanningar.

Vad vet vi?

Fakta:

• Det pågår 17 förundersökningar om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning.
• Utredningarna är spridda över flera delar av Sverige.
• Två fall utreds i Västerås, tre i Göteborg och två i Sigtuna.
• Riksenheten mot korruption handlade 35 valrelaterade ärenden fram till den 30 september.
• En betydande andel av de inkomna ärendena har redan avslutats eller inte lett till förundersökning.
• Det blev obligatoriskt för valadministrationen att rapportera incidenter under valet 2026.
• Valprövningsnämnden kan besluta om omval endast om ett fel kan antas ha påverkat valutgången.

Inte klarlagt:

• Hur många av de 17 utredningarna som kommer att leda till åtal.
• Om något av fallen faktiskt har påverkat mandatfördelningen.
• Om det finns kopplingar mellan de olika utredningarna.
• Hur många fall som gäller påverkan på väljare respektive fel i valhanteringen.
• Om någon organiserad aktör har legat bakom flera händelser.
• Om ökningen främst beror på fler brott, bättre rapportering eller större uppmärksamhet.

Frågorna myndigheterna måste besvara

När sekretessen kan hävas bör Riksenheten mot korruption och Valmyndigheten redovisa:

• Vad gällde de 17 förundersökningarna?
• Hur många ledde till åtal, nedläggning eller friande besked?
• Hur många väljare kan ha påverkats?
• Förekom hot, tvång, betalningar eller organiserade transporter?
• Fanns någon koppling till politiska partier eller kandidater?
• Upptäcktes fallen genom den nya incidentrapporteringen eller genom externa anmälningar?
• Har någon händelse kunnat påverka ett mandat?
• Vilka förändringar behövs inför nästa val?
• Behöver personvalssystemet eller reglerna för kampanjverksamhet skärpas?
• Hur ska myndigheterna informera utan att vare sig mörklägga eller skapa obefogad oro?

Demokratin kräver både granskning och återhållsamhet

Sjutton pågående förundersökningar är inte en uppgift som kan viftas bort.

Men den får inte heller användas som bevis för något som ännu inte har fastställts.

Den verkliga prövningen kommer när utredningarna avslutas.

Om brott har begåtts måste ansvar utkrävas och bristerna i valsystemet åtgärdas. Om misstankarna inte håller måste även det redovisas tydligt, så att obefogade anklagelser inte lämnas kvar som politiska sanningar.

Valfusk får aldrig döljas.

Men demokratin skyddas inte heller genom att misstankar överdrivs.

Den skyddas genom öppna fakta, oberoende utredningar och samma krav på bevis – oavsett vilket parti som gynnas eller drabbas.

Källor och underlag

• Åklagarmyndigheten: Det här är brottet otillbörligt verkande vid röstning, 9 oktober 2026.
• Åklagarmyndigheten: Lägesrapport i ärende om otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge, 24 september 2026.
• Sveriges Radio P4 Dalarna: Ökning av utredningar om valfusk – det kan ligga bakom, 10 oktober 2026.
• Valmyndigheten: Överklaga valresultat och klaga på ordningen i lokal.
• Valmyndigheten: information om obligatorisk incidentrapportering under valet 2026.
• Borlänge kommun: Inga tecken på systematiskt valfusk i kommunens vallokaler, 2 oktober 2026.