Allvarliga misstankar på Sigtunaskolan – försvann den gamla pennalismen någonsin?

Tre elever har anhållits efter en polisinsats på Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Tre minderåriga pojkar anges som målsägande och utredningen gäller bland annat misstankar om sexuellt övergrepp, grovt olaga tvång och misshandel. Medier beskriver en nollning som spårade ur – men flera av de mest dramatiska detaljerna är ännu inte bekräftade. Samtidigt har skolan en dokumenterad historia av våld och så kallad kamratfostran.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

På torsdagen den 8 oktober genomförde polisen en omfattande insats vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, SSHL.

Åklagare Lisa dos Santos har bekräftat att insatsen genomfördes med anledning av misstankar om allvarliga brott och att tre manliga gymnasieelever i 18-årsåldern anhölls.

Handlingar som SVT tagit del av visar att brottsutredningen gäller misstankar om grovt sexuellt övergrepp, grovt olaga tvång och misshandel. Tre pojkar under 18 år anges som målsägande.

Sigtunaskolan har samtidigt meddelat att elever har stängts av. Skolan har inte offentliggjort hur många eller redovisat närmare vilka interna åtgärder som har vidtagits.

– Detta är oerhört allvarligt. Det gör mig både arg och ledsen, skriver skolchefen Sofia Kinberg i ett pressmeddelande.

Senast den 11 oktober ska åklagaren ta ställning till om de anhållna ska begäras häktade eller försättas på fri fot.

Anhållna är inte dömda

Det är viktigt att skilja mellan brottsmisstankar och fastställd skuld.

Att en person anhålls innebär att åklagaren bedömt att det finns tillräckliga skäl för ett tillfälligt frihetsberövande medan utredningen fortsätter. Det innebär inte att personen har dömts eller att samtliga uppgifter i medierna är bevisade.

Brottsrubriceringarna kan förändras. Misstankar kan förstärkas, försvagas eller läggas ned beroende på vad förhör, teknisk bevisning och andra undersökningar visar.

De misstänkta ska därför betraktas som oskyldiga fram till dess att en domstol eventuellt fastställer något annat.

Samtidigt är de brott som utreds så allvarliga att händelsen inte kan behandlas som vanligt skolbråk eller en ungdomslek som gått för långt.

Uppgifter om en nollning

Enligt Aftonbladet och TV4 ska händelserna ha inträffat under en invigningsritual för nya elever.

Nollningen ska enligt dessa uppgifter först ha varit lugn men senare ha spårat ur.

Medierna uppger bland annat att personer kan ha:

• tvingats klä av sig,
• utsatts för slag,
• tvingats utföra handlingar mot sin vilja,
• och utsatts för hotfulla situationer där någon form av stickvapen förekom.

Det finns också uppgifter om att särskilt drivande deltagare bar rånarluvor och att andra elever stod bredvid och hejade.

Dessa detaljer är ännu inte officiellt bekräftade av åklagaren.

Det framgår inte heller vilka personer som lämnat uppgifterna till medierna eller vilken direkt insyn de haft i händelsen.

Uppgifterna kan senare visa sig vara riktiga, delvis riktiga eller felaktiga. Därför bör de inte återges som fastställda fakta.

Det som är bekräftat är att tre elever har anhållits, att tre minderåriga pojkar är målsägande och att mycket allvarliga brottsmisstankar utreds.

Är ”urspårad nollning” rätt beskrivning?

Uttrycket ”nollning som spårade ur” kan ge intrycket att det rörde sig om en i grunden oskyldig aktivitet som plötsligt gick över styr.

Men om människor planerat att dölja sina ansikten, tvinga andra att klä av sig eller använda hot och våld är frågan om händelsen verkligen kan beskrivas som en nollning som av en slump urartade.

Då kan det i stället röra sig om en organiserad förnedringsritual där tvång och maktutövning ingick från början.

Det är en viktig skillnad.

En spontan urspårning kan förklaras med bristande omdöme och grupptryck. En planerad ritual med maskering, tvång och förnedring skulle peka på en mer medveten och etablerad kultur.

Det är nu polisens och åklagarens uppgift att utreda vilket av dessa förlopp som ligger närmast verkligheten.

En tidigare domstolsprövad våldskultur

Det aktuella fallet är inte det första där äldre elever vid Sigtunaskolan anklagas för att ha förnedrat eller misshandlat en yngre internatelev.

Under 2011 och 2012 utsattes en då 17-årig pojke vid skolan för våld och kränkande behandling vid två tillfällen.

Vid det första tillfället tvingades han stå på knä och försöka fånga ostbollar med munnen. När han misslyckades tvingades han göra armhävningar och utsattes för slag och sparkar.

Vid det andra tillfället straffades han efter att ha vägrat städa en äldre elevs rum.

Fem tidigare elever dömdes för misshandel till villkorliga domar och samhällstjänst. Svea hovrätt fastställde senare domarna.

Detta är alltså inte anonyma medieuppgifter eller rykten.

Det är rättsligt fastställda händelser.

Äldre elever bestämde över yngre

I samband med det tidigare fallet granskades skolans internatmiljö.

Skolinspektionen riktade kritik mot inslag av så kallad kamratfostran. Begreppet användes för en ordning där äldre elever gav yngre order, skickade dem på ärenden eller utdelade informella bestraffningar.

I förhör och granskningar framkom uppgifter om att yngre elever kunde betrakta vissa former av förnedring som normala och att det fanns en rädsla för konsekvenserna av att berätta för vuxna.

En åklagare beskrev systemet som en form av kamratförtryck. Det fanns även uppgifter om att andra yngre elever utsatts för liknande ”invigningar”.

Det går inte att utifrån de gamla fallen slå fast att samma kultur har funnits obruten fram till 2026.

Mycket kan ha förändrats under de gångna åren. Personal och skolledning har bytts ut, rutiner kan ha skärpts och nya generationer elever har kommit och gått.

Men historiken gör det rimligt att ställa frågan om skolans tidigare problem verkligen försvann – och hur skolan i så fall säkerställde detta.

Blanda inte ihop Sigtuna med Lundsberg

I rapporteringen om svenska internatskolor blandas olika skolor ibland samman.

Det uppmärksammade fallet där yngre elever brändes med ett strykjärn inträffade på Lundsbergs skola 2013, inte på Sigtunaskolan.

Även andra uppgifter om grova sexuella förnedringsritualer har i medier kopplats till Lundsberg eller utländska internatskolor.

Dessa händelser ska inte läggas SSHL till last.

Sigtunaskolan ska granskas för det som faktiskt har inträffat där: den tidigare domstolsprövade misshandeln, myndigheternas kritik mot kamratfostran och den nu pågående brottsutredningen.

En trovärdig granskning blir inte starkare av att olika skolors skandaler blandas ihop.

Var fanns de vuxna?

Internatskolan har ett större ansvar än en vanlig skola eftersom eleverna inte bara studerar där. Många bor på skolområdet och befinner sig under långa perioder långt från sina familjer.

Det innebär att skolans ansvar inte upphör när undervisningen för dagen avslutas.

På ett elevhem måste det finnas fungerande tillsyn, tydliga rapporteringsvägar och vuxna som elever vågar vända sig till utan rädsla för repressalier.

Om medieuppgifterna om en organiserad nollning stämmer behöver skolan förklara:

• om ledningen kände till att någon invigningsaktivitet skulle genomföras,
• vilka vuxna som ansvarade för tillsynen,
• var händelsen ägde rum,
• hur länge den pågick,
• när personalen fick kännedom om den,
• vem som kontaktade polisen,
• och om det tidigare funnits varningssignaler.

Det är också viktigt att klarlägga om elever kan ha känt till händelserna utan att våga ingripa eller larma.

Om flera personer stod bredvid och hejade, som Aftonbladet uppger, handlar problemet inte bara om några få misstänkta gärningspersoner. Då måste även den omgivande gruppkulturen granskas.

Avstängning räcker inte som svar

Skolans beslut att stänga av elever är begripligt som en akut säkerhetsåtgärd.

Men en avstängning säger ingenting om hur händelsen kunde inträffa.

Skolan behöver därför redovisa mer än att verksamheten fortsätter och att personal finns tillgänglig för eleverna.

Det behövs en oberoende genomgång av:

• skolans regler för nollning och invigningsritualer,
• tillsynen på elevhemmen,
• rutinerna för anmälningar och visselblåsning,
• tidigare signaler om hot, våld eller pennalism,
• personalens kunskap om elevhierarkier,
• och vilka åtgärder som infördes efter de tidigare domarna och myndighetskritiken.

Om skolan själv utreder sin egen kultur finns en risk att förtroendet för resultatet blir begränsat.

Därför bör granskningen genomföras av en aktör som står fri från skolledningen och stiftelsen.

Vad vet vi?

Bekräftat:

• Polisen genomförde en insats på Sigtunaskolan den 8 oktober.
• Tre manliga gymnasieelever i 18-årsåldern anhölls.
• Tre minderåriga pojkar anges som målsägande.
• Brottsutredningen gäller misstankar om sexuellt övergrepp, grovt olaga tvång och misshandel.
• Skolan har stängt av elever.
• Åklagaren ska besluta om eventuell häktningsbegäran senast den 11 oktober.
• Fem tidigare SSHL-elever dömdes efter misshandel och förnedring av en yngre internatelev under 2011 och 2012.
• Skolinspektionen har tidigare kritiserat förekomsten av kamratfostran på skolan.

Medieuppgifter som ännu inte bekräftats officiellt:

• att den aktuella händelsen var en organiserad nollning,
• att pojkar tvingades klä av sig,
• att ett stickvapen förekom,
• att deltagare bar rånarluvor,
• och att andra elever stod bredvid och hejade.

Inte klarlagt:

• exakt när och var övergreppen ska ha inträffat,
• vilken bevisning som finns,
• hur de misstänkta ställer sig till samtliga anklagelser,
• vilken misstankegrad som gäller för varje person,
• när skolledningen fick kännedom om händelsen,
• hur många elever som stängts av,
• och om vuxna på skolan hade fått tidigare varningar.

Frågorna skolan måste besvara

• Tillåter eller tolererar SSHL någon form av nollning?
• Kände personalen till att en invigningsritual planerades?
• Hur såg tillsynen ut den aktuella kvällen?
• När informerades skolledningen?
• Vem gjorde polisanmälan?
• Har liknande händelser inträffat utan att polisanmälas?
• Vilka åtgärder infördes efter domarna och Skolinspektionens kritik?
• Har åtgärderna följts upp av en oberoende aktör?
• Hur skyddas de tre målsägande och andra elever som lämnar uppgifter?
• Kommer skolans egen utredning att offentliggöras?

En gammal fråga återkommer

Det är för tidigt att avgöra exakt vad som inträffade under den sammankomst som nu utreds.

De anhållna är inte dömda och de mest dramatiska detaljerna bygger fortfarande på anonyma källuppgifter.

Men det är inte för tidigt att granska skolans ansvar.

När en internatskola tidigare har kritiserats för kamratfostran och äldre elever har dömts för att ha förnedrat och misshandlat en yngre elev räcker det inte att beskriva en ny allvarlig händelse som något som plötsligt ”spårade ur”.

Frågan är om det verkligen handlar om en tillfällig urspårning.

Eller om en gammal hierarki, där äldre elever tillåter sig att bestämma över yngre, har överlevt bakom skolans väggar.