Kristersson beklagar Trumps dieselavtal – men vad tänker Sverige och EU faktiskt göra?

USA öppnar tillfälligt dörren för rysk diesel samtidigt som Sverige och EU försöker minska inkomsterna till den ryska krigsmakten. Statsminister Ulf Kristersson beklagar uppgörelsen – men har ännu inte presenterat någon svensk motåtgärd. Kritiken väcker därför en större fråga: Tänker Europa svara med handling eller stannar det vid uttalanden?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Statsminister Ulf Kristersson kritiserar USA överenskommelse med Ryssland om leveranser av diesel.

”Sveriges ståndpunkt är densamma som den har varit sedan den 24 februari 2022: Vi står vid Ukrainas sida så länge det krävs. Nu måste trycket på Ryssland öka och stödet till Ukraina stärkas ytterligare”, skriver han.

Han fortsätter:

”Vi beklagar USA överenskommelse med Ryssland om leveranser av diesel, eftersom energiintäkterna är centrala för den ryska krigskassan.”

Uttalandet är tydligt. Men det innehåller inget besked om vad Sverige nu tänker göra.

Ingen ny svensk stödinsats till Ukraina presenterades. Inget nytt sanktionsförslag offentliggjordes. Kristersson meddelade inte heller om Sverige tänker begära en gemensam reaktion från EU.

Det gör att frågan kvarstår:

Är regeringens besked början på ett europeiskt svar – eller endast en markering mot Donald Trump?

Trump öppnar för rysk diesel

Donald Trump meddelade efter ett telefonsamtal med Vladimir Putin att Ryssland ska föra ut stora mängder diesel på den amerikanska och internationella marknaden.

Enligt Trump handlar det först om drygt 300 000 ton, därefter ytterligare 500 000 ton under november och sedan en miljon ton. Ytterligare tre miljoner ton ska enligt presidenten kunna levereras senare.

Sammanlagt motsvarar uppgifterna närmare 4,8 miljoner ton diesel.

Men detta är än så länge Trumps presenterade leveransplan – inte bekräftade genomförda leveranser.

USA finansdepartement har enligt amerikanska medier utfärdat ett sex månader långt undantag som lättar på sanktionerna mot handel med rysk diesel. Undantaget uppges gälla fram till april 2027.

De fullständiga kommersiella villkoren är däremot inte redovisade.

Det är fortfarande oklart:

• vilka ryska företag som ska sälja bränslet,
• vilket pris USA ska betala,
• hur betalningarna ska genomföras,
• vilka banker och rederier som ska medverka,
• vilka delar av den ryska staten som får inkomsterna,
• och om Putin gav några politiska eftergifter i utbyte.

Det går därför ännu inte att fastställa hur mycket pengar affären faktiskt kommer att tillföra Ryssland.

Men grundprincipen är svår att komma runt: Om rysk diesel säljs och betalningen når ryska företag eller staten skapas nya exportinkomster.

Det är dessa inkomster Kristersson syftar på när han talar om den ryska krigskassan.

Dieselpriset pressar Trump

Uppgörelsen måste också förstås mot bakgrund av amerikansk inrikespolitik.

Dieselpriserna har stigit kraftigt i USA. Det påverkar transporter, jordbruk, livsmedelspriser och kostnaderna för amerikanska företag och hushåll.

Mindre än en månad återstår dessutom till mellanårsvalet.

Trump har därmed ett starkt politiskt intresse av att visa att han gör något åt bränslepriserna. Men amerikanska energianalytiker har ifrågasatt om de utlovade ryska leveranserna är tillräckligt stora för att märkbart förändra priset.

Washington Posts beräkning motsvarar den annonserade tillförseln omkring 74 000 fat per dag – en begränsad mängd i förhållande till USA och världsmarknadens samlade dieselkonsumtion.

Det betyder att uppgörelsens politiska och säkerhetspolitiska betydelse kan bli större än dess omedelbara påverkan på bensinstationernas prisskyltar.

Trump kan visa handlingskraft inför amerikanska väljare.

Putin kan visa att USA är berett att lätta på sanktioner utan att Ryssland först har avslutat kriget.

Ukraina pressades att upphöra med attackerna

Ukraina har under senare tid genomfört framgångsrika drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier.

Attackerna har minskat Rysslands raffineringskapacitet, orsakat bränslebrist och tvingat Moskva att begränsa sin egen export. För Ukraina är raffinaderierna strategiska mål eftersom den ryska energiindustrin både försörjer militären och finansierar kriget.

Enligt Axios hade Trumpadministrationen vid upprepade tillfällen krävt att Ukraina skulle upphöra med dessa attacker. När president Volodymyr Zelenskyj inte följde uppmaningarna valde Trump att förhandla direkt med Putin om dieselleveranserna.

Ukraina hade enligt rapporteringen erbjudit sig att stoppa attackerna mot rysk energiinfrastruktur om Ryssland samtidigt upphörde med sina angrepp mot Ukrainas el-, värme- och energisystem.

Någon sådan ömsesidig överenskommelse blev det inte.

Putin ska inte heller ha lovat att återuppta fredsförhandlingarna.

Om dessa uppgifter stämmer innebär det att Ryssland får möjlighet att återuppta lönsam export utan att samtidigt förbinda sig att stoppa attackerna mot Ukraina.

Det förklarar den hårda ukrainska reaktionen.

Omstritt hot mot underrättelsestödet

Financial Times rapporterar att amerikanska företrädare även ska ha hotat med att begränsa underrättelsestödet till Ukraina om attackerna mot raffinaderierna fortsätter. Tidningen hänvisar till tre personer med insyn i samtalen.

En amerikansk tjänsteman har samtidigt förnekat att något sådant hot framfördes.

Uppgiften måste därför behandlas som omstridd.

Det är en viktig skillnad.

Att USA har försökt få Ukraina att stoppa attackerna är rapporterat från flera håll. Att Washington uttryckligen hotade att dra in underrättelser är däremot ännu inte offentligt bekräftat av den amerikanska regeringen.

Om hotet senare bekräftas skulle det innebära att USA använder ett avgörande militärt stöd för att påverka vilka mål Ukraina får angripa – samtidigt som Ryssland fortsätter attackera ukrainsk energiförsörjning.

EU sanktioner gäller fortfarande

USA beslut upphäver inte EU sanktioner.

Europeiska företag och medborgare måste fortfarande följa de europeiska regler som begränsar handel med rysk olja och petroleumprodukter.

EU har under 2026 antagit sitt tjugoförsta sanktionspaket mot Ryssland. Åtgärderna riktas bland annat mot energiintäkter, finansiella tjänster, kryptotillgångar och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktionerna.

Sverige har därför flera möjliga handlingsvägar:

• driva på för ytterligare EU-sanktioner mot rysk energiexport,
• kräva skärpt kontroll av fartyg, rederier, försäkringsbolag och mellanhänder,
• motverka att ryska oljeprodukter tvättas genom tredjeländer,
• förstärka övervakningen av den ryska skuggflottan i Östersjön,
• öka det militära och ekonomiska stödet till Ukraina,
• och tillsammans med andra europeiska länder kräva full insyn i USA överenskommelse.

Men Sverige kan inte ensamt fatta beslut om nya EU-sanktioner.

Sådana beslut kräver enhällighet mellan medlemsländerna. Ett enda land kan därför fördröja eller stoppa nya åtgärder. Sverige kan lägga fram förslag och bygga allianser, men inte på egen hand bestämma EU sanktionspolitik.

Sverige leds av en övergångsregering

Situationen kompliceras av att Sverige sedan den 17 september leds av en övergångsregering under Ulf Kristersson.

En övergångsregering brukar främst hantera löpande och brådskande ärenden. Den saknar inte juridisk beslutskraft, och den enda uttryckliga begränsningen är att den inte får besluta om extra val.

Samtidigt förväntas den visa politisk återhållsamhet och undvika större initiativ som kan binda en kommande regering.

Det betyder inte att Kristersson är förhindrad att agera.

Sverige kan fortfarande delta i EU beslutsfattande, genomföra redan fattade beslut och hantera säkerhetspolitiska frågor som bedöms vara brådskande.

Men läget ställer högre krav på öppenhet.

Om regeringen anser att Trumps uppgörelse stärker Rysslands förmåga att finansiera kriget bör den också förklara:

• vilka åtgärder Sverige vill se,
• vilka förslag som ska drivas inom EU,
• vilka länder Sverige samarbetar med,
• och om ytterligare stöd till Ukraina förbereds.

Tyskland lovar fortsatt sanktionspolitik

Tysklands regering har redan meddelat att landet håller fast vid sanktionerna och tillsammans med europeiska partner arbetar för ytterligare åtgärder mot Ryssland.

Den tyska regeringen framhåller också att landet sedan 2023 inte importerar rysk olja eller ryska oljeprodukter.

Det är ett tydligare besked om den fortsatta inriktningen än att enbart beklaga Trumps beslut.

Men inte heller Tyskland har hittills presenterat ett färdigt europeiskt motpaket med anledning av dieseluppgörelsen.

Europa befinner sig därför fortfarande i reaktionsfasen.

Kan Europa kompensera för USA kursändring?

EU kan inte hindra USA från att köpa rysk diesel om affären genomförs inom amerikansk jurisdiktion.

Europa kan däremot försöka minska Rysslands övriga energiinkomster.

Det kan ske genom hårdare åtgärder mot:

• fartyg i skuggflottan,
• omlastning mellan fartyg till havs,
• falska ursprungsintyg,
• försäkrings- och finansieringstjänster,
• handel genom tredjeländer,
• och raffinaderier som säljer vidare produkter tillverkade av rysk råolja.

Sverige och de övriga nordisk-baltiska länderna har tidigare krävt starkare sanktioner mot ryska energiintäkter och skärpta insatser mot skuggflottan.

Det finns alltså redan en politisk grund att bygga vidare på.

Frågan är om viljan finns när USA går i motsatt riktning.

Vad vet vi?

Fakta:

• Trump har offentliggjort en överenskommelse med Putin om ryska dieselleveranser.
• USA har enligt amerikanska medier utfärdat ett tidsbegränsat undantag från vissa sanktioner.
• Kristersson har beklagat uppgörelsen och hänvisat till Rysslands krigskassa.
• EU egna sanktioner fortsätter att gälla.
• Sverige kan inte ensamt besluta om nya europeiska sanktioner.
• Den svenska övergångsregeringen har ännu inte presenterat någon ny konkret åtgärd med anledning av avtalet.

Rapporterade påståenden:

• USA ska ha pressat Ukraina att stoppa attackerna mot ryska raffinaderier.
• Amerikanska företrädare ska enligt Financial Times ha hotat att begränsa underrättelsestödet.
• Det påstådda hotet förnekas av en amerikansk tjänsteman.
• Putin ska inte ha gjort något bindande åtagande om nya fredsförhandlingar.

Inte klarlagt:

• De fullständiga avtalsvillkoren.
• Vilka ryska företag som får inkomsterna.
• Hur stora de verkliga leveranserna blir.
• Om affären får någon märkbar effekt på dieselpriset.
• Vilka politiska eftergifter som eventuellt ingår.
• Om Sverige eller EU kommer att svara med nya sanktioner.

Frågorna Kristersson behöver besvara

• Vilka konkreta svenska eller europeiska åtgärder följer efter uttalandet?
• Tänker Sverige begära ett särskilt EU-möte om dieseluppgörelsen?
• Kommer regeringen att föreslå nya sanktioner mot rysk energihandel?
• Ska kontrollen av skuggflottan i Östersjön förstärkas?
• Förbereds ytterligare stöd till Ukraina?
• Har Sverige fått information från USA om avtalets villkor?
• Hur bedömer regeringen att uppgörelsen påverkar Natos och västvärldens sammanhållning?
• Anser Kristersson att USA fortfarande upprätthåller en gemensam sanktionslinje mot Ryssland?

Att beklaga är inte detsamma som att agera

Ulf Kristersson har rätt i att Rysslands energiinkomster är centrala för landets möjlighet att fortsätta kriget.

Men just därför räcker det inte att konstatera att USA beslut är beklagligt.

Om uppgörelsen stärker den ryska ekonomin och försvagar västvärldens gemensamma tryck måste Sverige och EU bestämma hur de ska möta förändringen.

Det kan ske genom skärpta sanktioner, hårdare kontroll av kringgåenden och ökat stöd till Ukraina.

Eller så kan Europa nöja sig med kritiska uttalanden medan USA öppnar en ny ekonomisk förbindelse med Moskva.

Kristerssons ord visar var Sverige säger sig stå.

Nästa besked måste visa vad Sverige tänker göra.