Putins flygplan tvingades undan – men var presidenten verkligen ombord?

Ett flygplan som Vladimir Putin använde på resan till Turkmenistan omdirigerades till S Petersburg när ukrainska drönare stängde Moskvas flygplatser. Men ingen offentlig källa har bekräftat att Putin befann sig på planet. Händelsen visar både hur långt Ukrainas drönarkrig har nått och hur lätt antaganden kan förvandlas till nyheter.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

När Vladimir Putin avslutade sitt besök i Turkmenistan och den ryska statsdelegationen flög hem utsattes Moskva för en ukrainsk drönarattack.

Samtliga fyra större flygplatser i den ryska huvudstaden – Vnukovo, Sheremetyevo, Domodedovo och Zhukovskij – införde tillfälliga restriktioner från omkring klockan 15.40 lokal tid.

Flera flygplan ur det särskilda statliga flygförbandet Rossija tvingades cirkulera eller ändra sina rutter. Förbandet transporterar presidenten, regeringsmedlemmar och andra höga ryska företrädare.

Ett av planen, en Iljusjin Il-96 med registreringsnumret RA-96025, flög från Turkmenistan med Moskva som planerad destination men landade i stället på Pulkovoflygplatsen i S Petersburg klockan 17.38.

Planet lyfte på nytt omkring en halvtimme senare och satte kurs mot Moskva.

Det är bekräftat att Putin använde just detta flygplan när han anlände till Turkmenistan.

Det är däremot inte bekräftat att han befann sig ombord under återresan.

Filmerna visar planet – inte passageraren

Bilder från Putins ankomst den 8 oktober visar registreringsnumret RA-96025 under flygplanets vinge. Kreml har också bekräftat att presidenten befann sig i Turkmenistan för möten inom Oberoende staters samvälde och ett toppmöte om Kaspiska havets miljö.

Flygdata visar att RA-96025 lämnade Turkmenistan klockan 13.33 på fredagen. Den statliga nyhetsbyrån Tass meddelade klockan 13.52 att Putin hade avslutat besöket och gått ombord för hemresan.

Tidslinjen gör det rimligt att fråga om Putin befann sig på RA-96025.

Men den bevisar det inte.

Den ryska presidentens resor omges av omfattande säkerhetsåtgärder. Flera snarlika Il-96-plan kan användas under samma resa. Några transporterar presidentens följe, säkerhetspersonal, fordon och kommunikationsutrustning. Andra kan fungera som reserv- eller skenflygplan.

Att Putin anlände i ett visst flygplan betyder därför inte automatiskt att han reste hem i samma maskin.

Fyra statsplan lämnade Turkmenistan

Enligt den oberoende ryska sajten Agentstvo flög sammanlagt fyra Il-96-plan ur statsflottan till Turkmenistan. Minst tre av dem återvände mot Moskva ungefär samtidigt som drönarlarmet utfärdades.

Flera av planen tvingades vänta i luften. RA-96025 fortsatte till S Petersburg och återupptog därefter flygningen mot Moskva.

Det kan betyda att Putin satt på det omdirigerade planet.

Det kan också betyda att han befann sig på något av de andra regeringsplanen – eller att hans exakta färdväg medvetet dolts.

Kreml har inte meddelat vilket flygplan presidenten använde på hemresan. Det finns heller inga oberoende bilder som visar honom stiga av RA-96025 i vare sig S Petersburg eller Moskva.

Formuleringen att ”Putins plan” omdirigerades är därför försvarbar om den avser ett flygplan som presidenten bevisligen använde på utresan.

Att slå fast att Putin själv satt fast i luften eller tvingades fly undan drönarna går däremot längre än vad bevisningen medger.

Femton drönare uppgavs ha skjutits ned

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin uppgav att det ryska luftvärnet sköt ned 15 drönare på väg mot huvudstaden.

Uppgiften kommer från ryska myndigheter och har inte kunnat kontrolleras oberoende.

Det finns inga bekräftade uppgifter om att någon drönare var riktad mot Putins flygplan eller att Ukraina kände till presidentens exakta flygrutt.

Det finns inte heller något som visar att angreppet hade planerats för att sammanfalla med hans hemresa.

Det mest försiktiga sättet att beskriva händelsen är därför att en ukrainsk drönarattack sammanföll med återresan för den ryska statsdelegationen och störde trafiken för flera regeringsflygplan.

Det är i sig anmärkningsvärt.

Men det är inte samma sak som ett dokumenterat attentatsförsök mot Putin.

Kriget nådde den ryska maktens flygtrafik

Händelsens betydelse ligger inte enbart i frågan om var Putin befann sig.

Ukrainska drönare har under lång tid tvingat ryska flygplatser att stänga eller begränsa trafiken. Angreppen skapar förseningar, inställda flygningar och ekonomiska kostnader långt från fronten.

Nu påverkades även flygplan ur den ryska statsledningens egen flotta.

Det innebär att samma krig som Kreml försökt hålla på avstånd från vardagslivet i Moskva nu stör även statens mest skyddade transporter.

Presidentflygplanen är utrustade med avancerade kommunikationssystem och omges av omfattande säkerhetsarrangemang. Ändå är de beroende av öppet luftrum och fungerande flygplatser.

Drönarna behöver alltså inte träffa ett regeringsflygplan för att påverka statsledningen. Det kan räcka att hotet gör en säker landning omöjlig.

Ett asymmetriskt vapen

Ukrainas långdistansdrönare är betydligt billigare än de flygplan, luftvärnssystem och säkerhetsorganisationer som Ryssland måste använda för att möta dem.

Varje inkommande drönare tvingar det ryska försvaret att fatta beslut:

• Ska flygplatserna stängas?
• Ska civila och statliga flygplan omdirigeras?
• Ska luftvärnsrobotar avfyras?
• Vilken risk innebär nedfallande vrakdelar?
• När är luftrummet tillräckligt säkert för att öppnas igen?

På detta sätt kan ett begränsat antal drönare orsaka betydligt större störningar än deras sprängladdningar ensamma skulle kunna åstadkomma.

Det är en form av asymmetrisk krigföring där osäkerheten blir en del av vapnet.

Varför berättar inte Kreml?

Det finns starka säkerhetsskäl till att en statsledning inte offentliggör presidentens exakta flygplan och färdväg i realtid.

Men hemlighetsmakeriet får också en politisk funktion.

Om Kreml bekräftade att Putin tvingades landa i S Petersburg på grund av ukrainska drönare skulle det visa att Ukraina kan påverka presidentens personliga rörelsefrihet inne i Ryssland.

Det skulle vara en symbolisk framgång för Kiev och ett bakslag för bilden av ett fullständigt kontrollerat ryskt luftrum.

Tystnaden gör samtidigt att oberoende medier tvingas lägga pussel med videobilder, registreringsnummer och flygdata.

Därifrån är steget kort till mer dramatiska slutsatser än materialet faktiskt tillåter.

Telefonsamtalet bevisar ingen position

Senare under kvällen bekräftade Kreml att Putin hade talat i telefon med USA president Donald Trump.

Det visar att Putin var i kontakt med omvärlden efter flygstörningarna.

Det avslöjar däremot inte var han befann sig när samtalet genomfördes. Ett presidentflygplan av denna typ har utrustning för säker kommunikation, vilket innebär att ett telefonsamtal kan genomföras både från marken och från luften.

Samtalet kan därför inte användas som bevis för att Putin vid en viss tidpunkt hade anlänt till Moskva.

Vad vet vi?

Bekräftat:

• Putin besökte Turkmenistan den 8–9 oktober.
• Han anlände i flygplanet RA-96025.
• Flera ryska statsflygplan lämnade Turkmenistan efter toppmötet.
• Moskvas fyra större flygplatser införde restriktioner under en drönarattack.
• Flera regeringsflygplan tvingades cirkulera eller ändra rutt.
• RA-96025 landade i S Petersburg i stället för på den planerade flygplatsen Vnukovo.
• Planet lyfte kort därefter mot Moskva.

Ryska myndigheters uppgift:

• Femton drönare på väg mot Moskva ska ha skjutits ned.

Inte bekräftat:

• Att Putin befann sig på RA-96025 under återresan.
• Att han tvingades cirkulera över Moskva.
• Att drönarattacken var riktad mot presidentens flygplan.
• Att Ukraina anpassade angreppet efter Putins resa.
• Exakt när och var Putin återvände till rysk mark.

Den verkliga nyheten är större än flygdramat

Det lockande i berättelsen är bilden av Vladimir Putin instängd i sitt flygplan medan ukrainska drönare angriper Moskva.

Den bilden kan visa sig vara sann.

Men den är ännu inte bevisad.

Det som däremot går att fastställa är att Ukrainas drönarkrig har nått en nivå där hela Moskvas flygsystem kan begränsas och den ryska statsledningens egna flygplan tvingas ändra sina rutter.

Kriget påverkar därmed inte längre enbart soldater, raffinaderier och militära baser.

Det påverkar också den ryska maktens förmåga att röra sig ostört i sitt eget luftrum.

Det är den säkra och betydelsefulla nyheten.

Frågan om Putin själv satt ombord måste tills vidare förbli just en fråga.