Trump öppnar för rysk diesel – men vad fick USA tillbaka av Putin?

Donald Trump har beslutat att tillfälligt lätta på sanktionerna mot rysk diesel efter ett telefonsamtal med Vladimir Putin. Kreml säger samtidigt att den ryske presidenten var ”lyhörd” för amerikanska förslag om nedtrappning i Ukraina. Men någon vapenvila, återupptagen fredsförhandling eller konkret rysk eftergift har inte offentliggjorts.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

USA president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin talade i telefon på fredagen.

Enligt Kreml ägnades en stor del av samtalet åt kriget i Ukraina. Putins talesperson Dmitrij Peskov uppgav efteråt att den ryske presidenten hade varit mottaglig för vissa amerikanska förslag om hur konflikten skulle kunna trappas ned.

Formuleringen låter positiv.

Men den är också mycket vag.

Att vara ”lyhörd” eller visa ”förståelse” innebär inte att Putin har accepterat en vapenvila, gått med på fredsförhandlingar eller lovat att minska Rysslands militära angrepp.

Däremot kom ett betydligt mer konkret besked från Washington: USA lättar tillfälligt på sanktionerna mot rysk diesel.

Miljontals ton rysk diesel

Efter telefonsamtalet meddelade Trump att Ryssland omedelbart skulle göra mer än 300 000 ton diesel tillgänglig.

Enligt den amerikanske presidentens besked ska därefter ytterligare 500 000 ton levereras i november, följt av en miljon ton och senare ytterligare tre miljoner ton.

Det handlar alltså potentiellt om mer än 4,8 miljoner ton diesel i flera etapper.

USA finansdepartement utfärdade kort efter Trumps besked en tillfällig licens som gör det möjligt att föra ut rysk diesel på världsmarknaden utan att de berörda transporterna träffas av de amerikanska sanktionerna.

Undantaget gäller enligt rapporteringen till april 2027 för diesel som lastats på tankfartyg från och med fredagen.

Detta är ingenbart ett ryskt påstående. Själva sanktionslättnaden har bekräftats genom den amerikanska licensen.

En tydlig kursändring

Beslutet innebär en tydlig förändring i USA politik.

Sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina 2022 har västländerna försökt begränsa Rysslands inkomster från olja och andra energiprodukter. Syftet har varit att minska de ekonomiska resurser som kan användas för att finansiera kriget.

Så sent som i september undertecknade Trump dessutom en ny amerikansk lag som skärpte möjligheterna att rikta sanktioner mot ryska energiintäkter.

Nu öppnar samma administration för omfattande rysk dieselförsäljning.

Trump motiverar förändringen med behovet av att få ned de höga amerikanska bränslepriserna. Dieselpriset har blivit ett växande politiskt problem inför mellanårsvalet.

För Ryssland innebär lättnaden en möjlighet att sälja mer bränsle, få in nya inkomster och bryta den ekonomiska isolering som sanktionerna varit avsedda att skapa.

Vad lovade Putin?

Här uppstår den avgörande frågan.

USA eftergift är synlig och mätbar. Ryssland får möjlighet att sälja stora mängder diesel under ett tidsbegränsat undantag från sanktionerna.

Men det är ännu inte offentligt redovisat vad Putin lovade i utbyte.

Kreml har inte meddelat att Ryssland ska:

• acceptera en vapenvila,
• avbryta angreppen mot ukrainska städer,
• minska attackerna mot Ukrainas energisystem,
• återuppta fredsförhandlingar på bestämda villkor,
• eller dra tillbaka några militära förband.

Putins rådgivare Jurij Usjakov ville efter samtalet inte säga om USA hade erbjudit några eftergifter eller vad Ryssland i så fall hade lovat tillbaka.

Enligt amerikanska uppgifter ville Putin inte heller lämna något bindande besked om att återuppta egentliga fredssamtal.

”Lyhördheten” är därför än så länge ett diplomatiskt påstående – inte ett verifierbart resultat.

Ekonomisk lättnad före militär eftergift

Normalt används sanktioner som ett påtryckningsmedel.

Tanken är att ekonomiska begränsningar ska hävas först när motparten förändrar sitt agerande eller uppfyller bestämda villkor.

I detta fall tycks ordningen vara den motsatta.

USA har beviljat ett konkret ekonomiskt undantag, medan Rysslands eventuella motprestation fortfarande är okänd.

Det behöver inte betyda att samtalet saknade diplomatiskt värde. Kontakter mellan USA och Ryssland kan minska risken för missförstånd och skapa möjligheter till förhandlingar.

Men ett telefonsamtal och vänliga formuleringar är inte samma sak som en fredsuppgörelse.

Om sanktionslättnader ges innan Ryssland har gjort någon tydlig eftergift minskar också USA framtida förhandlingsutrymme. Putin får då en ekonomisk fördel utan att först behöva visa en motsvarande förändring på slagfältet.

Ukraina varnar för konsekvenserna

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har reagerat kraftigt mot dieselbeslutet.

Hans invändning är att ökade ryska energiintäkter kan användas för att fortsätta kriget. Ukraina betraktar därför sanktionslättnaden som ett beslut som gynnar Moskva samtidigt som de ryska attackerna fortsätter.

Dagen efter beskedet dödades enligt ukrainska myndigheter minst tolv människor, däribland tre barn, i ryska flyganfall mot bostadsområden i Zaporizjzja.

Attacken bevisar inte i sig något om innehållet i telefonsamtalet. Men den visar att någon synlig militär nedtrappning ännu inte har ägt rum.

Kan dieseln sänka priserna?

Trump framställer överenskommelsen som ett sätt att pressa ned dieselpriset.

Ökad tillgång kan i teorin påverka världsmarknadspriset. Men effekten beror på när leveranserna faktiskt når marknaden, hur stora de blir och om andra producenter eller köpare ändrar sitt agerande.

Analytiker har uttryckt tveksamhet om mängderna kommer att vara tillräckliga för att snabbt förändra priset för amerikanska konsumenter.

Det återstår också frågor om:

• vilka bolag som ska köpa dieseln,
• vilka hamnar och rederier som ska användas,
• hur betalningarna ska genomföras,
• vilka ryska aktörer som får inkomsterna,
• och hur sanktionerna ska börja tillämpas igen när undantaget löper ut.

Varken Vita huset eller Kreml har hittills offentliggjort ett fullständigt avtal.

Vad vet vi?

Fakta:

• Trump och Putin talade i telefon på fredagen.
• Samtalet handlade till stor del om Ukraina och energifrågor.
• Trump meddelade en överenskommelse om omfattande ryska dieselleveranser.
• USA finansdepartement utfärdade ett tidsbegränsat undantag från sanktionerna.
• Ryssland har därmed fått en konkret möjlighet att öka sin dieselförsäljning.

Kremls påstående:

• Putin ska ha varit lyhörd för vissa amerikanska förslag om nedtrappning.

Inte klarlagt:

• Vilka förslag Putin faktiskt accepterade.
• Om Putin lovade någon militär nedtrappning.
• Om Ryssland ska återuppta fredsförhandlingar.
• Vad USA eventuellt fick i utbyte mot sanktionslättnaden.
• Hur stor del av dieseln som ska gå till USA respektive övriga världsmarknaden.
• Hur stora ekonomiska intäkter överenskommelsen ger Ryssland.

Frågorna Trumpadministrationen måste besvara

• Vilken konkret motprestation gav Putin?
• Varför lättades sanktionerna innan någon rysk nedtrappning kunde konstateras?
• Hur förhindras att inkomsterna används till fortsatt krigföring?
• Vilka företag kommer att köpa och transportera dieseln?
• Hur ska USA kontrollera att undantaget inte används för annan rysk oljeexport?
• Vad händer om Rysslands attacker mot Ukraina fortsätter eller ökar?
• Kan undantaget dras tillbaka om Putin inte uppfyller sina eventuella löften?

Ord är inte en vapenvila

Det är korrekt att rapportera att Kreml beskriver Putin som lyhörd.

Det vore däremot missvisande att framställa uttalandet som ett fredsgenombrott.

USA har redan fattat ett konkret beslut som ekonomiskt gynnar rysk energiexport. Rysslands bidrag till nedtrappningen är ännu inte synligt.

Den avgörande frågan är därför inte om Putin lyssnade under telefonsamtalet.

Den är vad han faktiskt lovade – och varför Trump valde att ge Ryssland en värdefull sanktionslättnad innan omvärlden fått se något resultat.