Var åttonde cancerfall kopplas till infektioner – men vad betyder siffran egentligen?

Article Read Time
Posten har 1310 ord . och har 8574 Karaktärer. 4 minuters lästid

Omkring 2,3 miljoner nya cancerfall under 2024 beräknas ha orsakats av virus, bakterier och parasiter. Det motsvarar ungefär tolv procent av samtliga nya cancerfall i världen. Fyndet innebär inte att cancer är smittsam – men visar att en betydande del av cancersjukdomarna kan förebyggas genom vaccination, provtagning och behandling av infektioner.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Cancer framställs ofta som en sjukdom som uppstår genom en svårförutsägbar kombination av ålder, ärftlighet, levnadsvanor och miljöpåverkan.

Men bakom en betydande del av världens cancerfall finns någonting mer konkret: infektioner.

En ny analys från Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan IARC uppskattar att omkring 2,3 miljoner nya cancerfall under 2024 orsakades av tolv olika smittämnen. Det motsvarar cirka tolv procent – nästan vart åttonde nytt cancerfall i världen.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology och bygger på uppgifter från IARC globala cancerdatabas.

Resultatet är betydelsefullt eftersom flera av infektionerna går att förebygga eller behandla.

Men siffrorna behöver förklaras korrekt.

Cancer är inte smittsam

Att en cancerform orsakas av en infektion betyder inte att själva cancern kan överföras mellan människor.

Det är viruset, bakterien eller parasiten som kan spridas. Hos en mindre andel av de smittade kan en långvarig infektion senare bidra till cellförändringar som utvecklas till cancer.

De flesta som smittas av exempelvis HPV, Epstein–Barr-virus eller Helicobacter pylori kommer aldrig att utveckla cancer.

Sjukdomsutvecklingen kan dessutom ta många år eller årtionden. Ärftliga förutsättningar, immunförsvar, rökning, alkohol, kost och andra miljöfaktorer kan påverka om en infektion slutligen leder till en tumör.

Det handlar alltså sällan om en enkel kedja där en infektion automatiskt följs av cancer.

Fem infektioner står för merparten

IARC har identifierat tolv smittämnen som kan orsaka cancer hos människor. Fem av dem står för den klart största delen av den beräknade sjukdomsbördan.

Helicobacter pylori

Bakterien lever i magsäcken och kan orsaka långvarig inflammation, magsår och skador på slemhinnan.

IARC beräknar att omkring 760 000 cancerfall under 2024 kunde kopplas till H. pylori, framför allt magcancer.

Det gör bakterien till den enskilt största infektionsrelaterade cancerorsaken i studien.

Humant papillomvirus, HPV

HPV beräknas ligga bakom omkring 750 000 nya cancerfall.

Viruset är den huvudsakliga orsaken till livmoderhalscancer men kan också orsaka cancer i bland annat svalg, anus, penis, vagina och vulva.

De flesta HPV-infektioner läker ut av sig själva. Risken uppstår framför allt när en infektion med en högrisktyp blir långvarig.

Hepatit B

Hepatit B-virus beräknas ha orsakat omkring 360 000 cancerfall, huvudsakligen levercancer.

En kronisk infektion kan under lång tid orsaka inflammation och skador i levern. Vaccin finns och används i stora delar av världen.

Epstein–Barr-virus

Omkring 260 000 cancerfall kopplades till Epstein–Barr-virus, EBV. Det handlar bland annat om vissa lymfom, cancer i nässvalget och en del fall av magcancer.

Viruset kan ligga vilande i kroppen under lång tid. Något godkänt vaccin finns ännu inte.

Hepatit C

Hepatit C kopplades till omkring 160 000 nya cancerfall, framför allt levercancer.

Det finns inget vaccin, men moderna antivirala läkemedel kan i många fall bota infektionen och därmed minska risken för framtida leverskador och cancer.

IARC har även räknat med bland annat hiv, Kaposisarkom-associerat herpesvirus, Merkelcellpolyomvirus och vissa parasiter.

Hur kan en infektion orsaka cancer?

Mekanismerna varierar mellan olika smittämnen.

Vissa virus kan påverka cellernas genetiska kontrollsystem. Andra infektioner orsakar en långvarig inflammation som successivt skadar vävnaden och ökar risken för genetiska förändringar.

Hiv orsakar inte cancer på samma direkta sätt. Viruset försvagar immunförsvaret och gör det svårare för kroppen att hålla andra cancerframkallande infektioner under kontroll.

Gemensamt är att den normala regleringen av cellernas tillväxt kan störas. Med tiden kan celler börja dela sig okontrollerat och bilda tumörer.

”Orsakade” är en statistisk beräkning

Det är viktigt att förstå hur IARC har kommit fram till de 2,3 miljoner fallen.

Forskarna har inte kunnat följa varje enskild patient och med säkerhet fastställa vilken infektion som orsakade just den personens cancer. Beräkningen bygger i stället på antalet cancerfall i olika länder och vetenskapliga uppskattningar av hur stor andel av respektive cancerform som kan tillskrivas en viss infektion.

Detta kallas den populationsrelaterade andelen.

Siffran är därför en kvalificerad epidemiologisk uppskattning, inte ett exakt antal individuellt bevisade fall.

De orsakssamband som används bygger dock på samlad forskning om bland annat sjukdomsförekomst, biologiska mekanismer och förekomsten av smittämnen i tumörvävnad.

Det är alltså inte fråga om lösa misstankar, men heller inte en lista där orsaken har fastställts i varje enskilt patientfall.

Kan tolv procent av all cancer förebyggas?

Inte omedelbart och inte fullständigt.

Men en betydande del skulle kunna undvikas.

Vaccination mot HPV och hepatit B kan förhindra infektioner som annars riskerar att utvecklas till cancer. Provtagning och behandling kan minska riskerna vid bland annat H. pylori, hepatit B, hepatit C och hiv.

Problemet är att skyddet inte når alla.

I många låg- och medelinkomstländer saknas tillräcklig tillgång till vaccin, diagnostik, läkemedel och organiserad screening. IARC konstaterar att ekonomiska, sociala och politiska hinder gör att redan existerande metoder inte används fullt ut.

För vissa infektioner, exempelvis EBV, finns ännu inget godkänt vaccin eller något enkelt sätt att förhindra smittan.

Det betyder att ”infektionsorsakad” inte automatiskt är samma sak som ”omedelbart förebyggbar”.

Skillnaderna mellan världen och Europa

Den globala andelen på tolv procent är inte jämnt fördelad.

Sjukdomsbördan är enligt IARC särskilt hög i östra Asien, Afrika söder om Sahara, Central- och Östeuropa samt Sydostasien. Skillnaderna beror bland annat på hur vanliga infektionerna är och vilken tillgång befolkningen har till vaccin och behandling.

I EU beräknades de fem viktigaste infektionerna – H. pylori, HPV, hepatit B, hepatit C och hiv – tillsammans ligga bakom omkring fem procent av cancerfallen 2022.

Även inom EU finns stora skillnader. Infektionsrelaterad cancer är vanligare i delar av södra och östra Europa än i norra och västra delen av unionen.

Den globala siffran ska därför inte utan vidare överföras till Sverige.

Vad vet vi?

Fakta:

  • IARC beräknar att 2,3 miljoner nya cancerfall 2024 orsakades av infektioner.
  • Det motsvarar ungefär tolv procent av alla nya cancerfall globalt.
  • H. pylori och HPV stod tillsammans för omkring 1,5 miljoner fall.
  • Vaccin finns mot HPV och hepatit B.
  • Flera andra infektioner kan testas och behandlas.
  • De flesta människor som bär på dessa infektioner utvecklar aldrig cancer.

Viktiga begränsningar:

  • Siffrorna är epidemiologiska uppskattningar, inte individuellt bevisade orsaker i varje patientfall.
  • Den globala andelen gäller inte automatiskt för Sverige.
  • Infektionsorsakad cancer kan ofta förebyggas, men inte alltid.
  • För flera smittämnen saknas fortfarande vaccin eller fullständigt skyddande behandling.

Den verkliga nyheten

Det sensationella är inte att infektioner plötsligt har visat sig kunna orsaka cancer. Sambanden mellan exempelvis HPV och livmoderhalscancer, hepatit och levercancer samt H. pylori och magcancer har varit kända länge.

Det nya är den samlade omfattningen.

När nästan vart åttonde nytt cancerfall i världen beräknas bero på infektioner blir cancerförebyggande arbete också en fråga om vaccinationsprogram, smittskydd, antibiotikabehandling, virustester och tillgång till sjukvård.

Cancerforskningen söker ofta efter framtidens avancerade behandlingar.

Den här studien påminner om att en del av kampen kan vinnas med verktyg som redan finns – om människor faktiskt får tillgång till dem.