Trump vill välkomna Putin till Miami – hävs isoleringen utan att Ryssland behöver ge något tillbaka?

Donald Trump säger att han ”verkligen skulle älska” att ta emot Vladimir Putin vid G20-toppmötet i Miami. Inbjudan är redan skickad och Kreml håller möjligheten öppen. Om Putin kommer bryts en viktig del av den politiska isolering som följde efter invasionen av Ukraina – utan att Ryssland hittills offentligt har lovat vapenvila, tillbakadragande eller minskade attacker.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Vladimir Putin kan återvända till USA som inbjuden deltagare vid ett av världens viktigaste toppmöten.

USA president Donald Trump sade på fredagen att han inte vet om den ryske presidenten kommer till G20-mötet i Miami den 14–15 december.

Men Trump gjorde samtidigt klart vad han själv hoppas på:

– Jag skulle verkligen gärna vilja ha honom där.

Uttalandet är betydelsefullt.

Det handlar inte längre enbart om att Ryssland formellt är medlem av G20 och därför omfattas av en diplomatisk inbjudan. Trump uttrycker personligen att Putin är önskad i USA.

Det sker samtidigt som Rysslands krig mot Ukraina fortsätter och Putin fortfarande är internationellt efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Frågan är därför vad USA vill uppnå – och vad Ryssland förväntas ge tillbaka.

Inbjudan skickades redan i september

Själva inbjudan är inte ny.

USA utrikesminister Marco Rubio bekräftade den 23 september att Washington hade bjudit in Putin till G20-toppmötet. Beskedet lämnades efter Rubios möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i samband med FN generalförsamling i New York.

Rubio motiverade inbjudan med att internationella problem inte kan lösas utan samtal mellan de ledare som står på motsatta sidor.

Det argumentet är inte orimligt.

Diplomati kräver ofta kontakt även med regeringar som anklagas för allvarliga brott. Ett möte är inte automatiskt ett godkännande av motpartens politik.

Men diplomati handlar också om symboler, status och tillträde.

Putin har inte deltagit personligen vid ett G20-toppmöte sedan 2019. Om han reser till Miami blir det också hans första besök i det sammanhängande USA sedan 2015.

Bilder av Putin tillsammans med Trump och andra världsledare skulle därför få ett stort politiskt värde för Kreml.

Ryssland är fortfarande medlem

Ryssland har aldrig uteslutits ur G20.

Gruppen består av världens största ekonomier och fungerar inte som en militär allians eller en sammanslutning av demokratiska stater. Även länder med mycket olika styrelseskick och utrikespolitik deltar.

Putins närvaro skulle därför inte innebära att Ryssland formellt återupptas i organisationen.

Den politiska betydelsen ligger i något annat.

Efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Putin undvikit flera stora internationella möten. Ryssland har i stället ofta representerats av utrikesminister Lavrov eller andra företrädare.

Ett amerikanskt mottagande skulle visa att Putin åter kan resa till ett stort västland och möta andra stats- och regeringschefer på högsta nivå.

Det skulle inte upphäva sanktionerna eller avsluta rättsprocesserna.

Men det skulle försvaga bilden av en isolerad rysk ledare.

Kreml har inte lämnat besked

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att Putin ännu inte har bestämt om han ska delta.

Ryssland betraktar enligt Peskov inbjudan positivt, men vill väga in samtliga omständigheter innan ett beslut fattas.

Det är ett fördelaktigt läge för Kreml.

Putin behöver inte omedelbart tacka ja. Han kan avvakta utvecklingen i kriget, fortsatta kontakter med Trump och eventuella amerikanska eftergifter.

Själva inbjudan finns redan där.

Det betyder att Ryssland har fått en diplomatisk öppning innan Putin har lovat att komma.

ICC arresteringsorder gäller fortfarande

Internationella brottmålsdomstolen utfärdade i mars 2023 en arresteringsorder mot Vladimir Putin.

Han misstänks bära ansvar för krigsbrotten olaglig deportation och förflyttning av ukrainska barn från ockuperade områden till Ryssland.

Det är viktigt att skilja mellan misstanke och dom.

ICC har inte dömt Putin. Arresteringsordern innebär att domstolen anser att det finns rimliga skäl att misstänka honom och vill få honom överlämnad för rättslig prövning.

USA är emellertid inte anslutet till Romstadgan, som ligger till grund för ICC. Den amerikanska regeringen har därför inte samma fördragsenliga skyldighet som domstolens medlemsstater att gripa Putin.

Ett besök i Miami skulle ändå kräva att Washington hanterar frågor om visum, säkerhet och de amerikanska sanktioner som riktats mot den ryske presidenten.

Om Trumpadministrationen vill ta emot honom finns det politiska och administrativa möjligheter att göra det.

Putin behöver alltså inte räkna med att gripas när han anländer till USA.

Motstånd även inom USA

Inbjudan är omstridd även i Washington.

En grupp på 14 senatorer från både Republikanerna och Demokraterna har krävt att Trump drar tillbaka den. De menar att ett amerikanskt mottagande skulle bidra till att legitimera Putin samtidigt som ryska attacker mot Ukraina fortsätter.

Det visar att frågan inte enkelt kan beskrivas som en konflikt mellan Trump och hans demokratiska motståndare.

Även republikaner anser att Putin först måste möta konsekvenser för kriget innan han välkomnas vid ett amerikanskt toppmöte.

Trumpadministrationen resonerar tvärtom: kontakten ska enligt den skapa möjlighet till förhandlingar.

Dessa två hållningar bygger på olika syn på påtryckningar.

Den ena säger att isoleringen måste bestå tills Ryssland ändrar sitt agerande.

Den andra säger att isoleringen måste brytas för att en förändring över huvud taget ska bli möjlig.

Vad har Ryssland lovat?

Det finns ännu inget offentligt besked om att inbjudan har kopplats till ett bindande ryskt åtagande.

Ryssland har inte meddelat att landet ska:

• dra tillbaka sina styrkor från Ukraina,
• acceptera en fullständig vapenvila,
• upphöra med angreppen mot ukrainska städer och energianläggningar,
• återlämna bortförda ukrainska barn,
• eller acceptera internationell övervakning av en fredsuppgörelse.

Putin har inte heller offentligt förbundit sig att återuppta direkta fredsförhandlingar med Ukraina som villkor för att få komma till Miami.

Det betyder inte att hemliga eller informella diskussioner saknas. Kontakter mellan Washington och Moskva har förekommit, och diplomatiska förhandlingar offentliggörs sällan i sin helhet.

Men utifrån det som är känt har Ryssland fått inbjudan utan att någon motsvarande rysk eftergift presenterats.

Ett större amerikanskt skifte

Inbjudan bör inte betraktas isolerat.

Under den senaste tiden har Trump:

• öppnat för omfattande ryska dieselleveranser,
• lättat på eller avstått från delar av planerade Rysslandssanktioner,
• pressat Ukraina att minska attackerna mot ryska olje- och energianläggningar,
• och nu personligen sagt att han gärna tar emot Putin i Miami.

Varje åtgärd har sin egen förklaring.

Dieseluppgörelsen motiveras med energipriser och tillgången på bränsle. Begränsningar av Ukrainas attacker beskrivs som ett försök att minska upptrappningen. Inbjudan till Putin framställs som diplomati.

Men tillsammans visar besluten att tyngdpunkten i USA politik håller på att förändras.

Trycket på Ryssland minskar på vissa områden samtidigt som kraven på Ukraina ökar.

Det innebär inte i sig att Trump har valt Rysslands sida eller att det finns ett hemligt avtal mellan Trump och Putin.

Några sådana bevis har inte presenterats.

Men utvecklingen är tillräckligt tydlig för att motivera en granskning av vem som faktiskt gör eftergifterna.

Kan ett möte ändå leda till fred?

Det är möjligt.

Historien innehåller många exempel på att krig och allvarliga internationella konflikter endast kunnat avslutas genom samtal med ledare som betraktats som fiender eller brottslingar.

Om Putins deltagande leder till en kontrollerbar vapenvila, fångutväxlingar, stoppade attacker eller seriösa förhandlingar kan inbjudan i efterhand visa sig ha haft ett konkret värde.

Men då måste resultatet kunna mätas.

Ett fotografi, ett handslag eller ett löfte om fortsatta samtal är inte samma sak som fred.

Risken är att Putin får den internationella status han eftersträvar medan förhandlingarna drar ut på tiden och det ryska kriget fortsätter.

I så fall har USA lämnat ifrån sig en påtryckningsmöjlighet utan att få något bestående tillbaka.

Europa ställs inför ett val

För Europas regeringar blir utvecklingen besvärlig.

EU har försökt öka det ekonomiska trycket på Ryssland och samtidigt stärka stödet till Ukraina. Om USA i stället normaliserar relationen med Putin kan den gemensamma västliga linjen brytas sönder.

Europeiska ledare måste då ta ställning till om de ska:

• delta i möten där Putin närvarar,
• undvika gemensamma fotografier och bilaterala samtal,
• fortsätta skärpa sanktionerna när USA lättar på dem,
• eller anpassa sig till Trumps nya linje.

Sverige berörs direkt.

Den svenska regeringen har sagt att trycket på Ryssland måste öka och har kritiserat den amerikanska dieseluppgörelsen. Om Putin välkomnas i Miami skärps motsättningen mellan Sveriges säkerhetspolitiska linje och den amerikanska administrationens agerande.

Vad vet vi?

Fakta:

• USA har bjudit in Vladimir Putin till G20-toppmötet i Miami.
• Mötet hålls den 14–15 december.
• Donald Trump säger att han gärna vill ha Putin där.
• Kreml säger att Putin ännu inte har bestämt sig.
• Ryssland är fortfarande medlem av G20.
• Putin har inte deltagit personligen vid ett G20-toppmöte sedan 2019.
• ICC arresteringsorder mot Putin gäller fortfarande.
• USA är inte anslutet till ICC Romstadga.
• Amerikanska senatorer från båda partierna har krävt att inbjudan dras tillbaka.

Politiska påståenden:

• Trumpadministrationen hävdar att samtal med motståndare är nödvändiga för att lösa konflikter.
• Kritiker menar att inbjudan normaliserar Putin och försvagar pressen på Ryssland.
• Kreml beskriver inbjudan som positiv men har inte lovat att Putin kommer.

Inte klarlagt:

• Om Putin faktiskt reser till Miami.
• Om hans deltagande är förenat med några politiska villkor.
• Om Volodymyr Zelenskyj kommer att bjudas in och få samma möjlighet att delta.
• Om ett enskilt möte mellan Trump och Putin planeras.
• Hur amerikanska sanktioner och resebegränsningar i så fall hanteras.
• Om Europa kommer att protestera eller ändå delta på högsta nivå.
• Vad Ryssland konkret förväntas ge tillbaka.

Frågorna Trump måste besvara

• Vilka villkor ställs på Putin inför toppmötet?
• Krävs en vapenvila eller minskade attacker innan han tas emot?
• Kommer Ukraina att delta i samtalen om sin egen framtid?
• Varför ska den internationella isoleringen brytas innan Ryssland har ändrat sitt agerande?
• Vilka eftergifter har Moskva gjort?
• Hur ska ett eventuellt resultat kontrolleras?
• Vad händer om Putin använder mötet som propaganda men fortsätter kriget?

Diplomati eller belöning?

Att tala med Putin behöver inte vara fel.

Men skillnaden mellan diplomati och belöning ligger i vad samtalet leder till och vilka villkor som ställs.

Om Trump använder G20-mötet för att pressa fram en verifierbar vapenvila kan inbjudan bli ett verktyg för fred.

Om Putin däremot får resa till USA, möta världsledare och återvända hem utan att ha ändrat någonting har den ryska isoleringen brutits gratis.

Ännu finns inget offentligt besked om vilken rysk motprestation Trump har fått.

Därför är den avgörande frågan inte om Putin kommer till Miami.

Den är vad han i så fall måste göra för att få komma dit.