Åtalad som våldets fjärrdirigent – ungdomar ska ha rekryterats till mord och sprängningar

Ildar ”Scar” Galiyev åtalas för inblandning i fyra mordärenden och en lång rad andra grova våldsbrott. Enligt åklagarna rekryterade och styrde han andra människor – i flera fall ungdomar – medan han själv befann sig utomlands. Rättegången blir därför ett avgörande prov på om rättsväsendet kan nå de misstänkta beställarna bakom gängvåldet, inte bara dem som utför dåden.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR
21 oktober 2026 – Nyhetsfördjupning och analys

Den 26-årige Ildar Galiyev ställs inför rätta för en omfattande serie mord, mordförsök, sprängningar och andra grova brott som inträffade under 2023 och 2024.

Åtalet vid Södertörns tingsrätt omfattar ett tiotal olika händelseförlopp i Stockholm, Linköping och Uppsala.

Åklagarnas bild är att Galiyev inte bara deltog i brottsligheten, utan också fungerade som rekryterare och uppdragsgivare. I flera fall ska unga personer ha anlitats för att genomföra våldsdåden.

Brotten misstänks ha samband med konflikter mellan kriminella nätverk.

Galiyev har tidigare nekat till brott. Att åtal har väckts betyder att åklagarna anser att bevisningen räcker för en rättegång – inte att han är dömd.

Fyra mordärenden – inte tre

Mediernas första rapportering har innehållit motstridiga uppgifter om antalet mord.

Aftonbladets text anger att Galiyev åtalas för tre mord. Åklagarmyndighetens offentliga sammanställning omfattar däremot fyra separata mordärenden:

• anstiftan till mord i Råcksta den 16 september 2023,
• mordet vid Mälarhöjdens idrottsplats den 27 september 2023,
• anstiftan till mord i Uppsala den 28 september 2023,
• mordet på Allhelgonagatan i Stockholm den 6 maj 2024.

Det handlar alltså om två åtalspunkter rubricerade som mord och två som anstiftan till mord.

Skillnaden är viktig.

Den som anstiftar ett mord behöver inte själv ha hållit i vapnet eller placerat bomben. Åklagaren måste däremot kunna visa att personen förmådde någon annan att utföra brottet och att det fanns ett tillräckligt tydligt samband mellan instruktionen och gärningen.

Den osynliga nivån bakom våldet

Under flera år har unga utförare gripits efter skjutningar och sprängningar. Många har lämnat efter sig telefoner, övervakningsbilder, DNA-spår och digital kommunikation.

Beställarna har varit svårare att nå.

De kan befinna sig utomlands, använda falska identiteter och kommunicera genom krypterade tjänster. Kontakten kan förmedlas genom flera personer, vilket skapar avstånd mellan den som vill ha ett brott utfört och den som slutligen trycker av vapnet eller placerar sprängladdningen.

Det aktuella åtalet riktas mot just denna påstådda ledningsnivå.

Enligt åklagarsidan ska Galiyev ha styrt andra människor på distans. I beslagtagna telefoner har polisen enligt medieuppgifter hittat chattar mellan utförare och samma digitala kontakt.

Men det räcker inte att visa att ett användarkonto har lämnat instruktioner.

Åklagarna måste också knyta kontot till Galiyev och visa vad kommunikationen betydde i sitt sammanhang.

Tre sprängningar på några dagar

En central del av åtalet gäller tre våldsdåd under september 2023:

• ett försök till grov allmänfarlig ödeläggelse i Linköping den 23 september,
• ett försök till mord och andra brott i Hässelby den 25 september,
• ett ytterligare mordförsök i Linköping den 26 september.

Galiyev åtalas som misstänkt anstiftare till dessa gärningar.

Dagen därpå, den 27 september, sköts en ung rappare ihjäl vid Mälarhöjdens idrottsplats i Hägersten. Galiyev åtalas även för detta mord.

Ytterligare en dag senare exploderade en bomb vid ett bostadshus i Fullerö utanför Uppsala. Den 24-åriga Soha Saad, som inte var den avsedda måltavlan, dödades.

Galiyev åtalas för anstiftan till mordet och sprängningen i Uppsala.

Den täta följden av dåd visar varför hösten 2023 har beskrivits som en av de mörkaste perioderna i den svenska våldsvågen.

Misstänks ha rekryterat ungdomar

Åklagarmyndigheten framhåller särskilt att Galiyev misstänks ha rekryterat andra personer och att ungdomar användes i flera fall.

Det är en avgörande del av den moderna gängbrottsligheten.

De unga utförarna tar de omedelbara riskerna. De bär vapnen, transporterar sprängladdningarna och befinner sig på brottsplatserna. Därmed är det också de som lättast kan gripas.

Personerna högre upp i kedjan kan hålla sig undan och behandla utförarna som utbytbara.

Om åklagarnas bild är riktig handlar målet därför inte bara om ett stort antal enskilda brott. Det handlar om ett system där människor på avstånd beställer våld och låter ungdomar bära både den fysiska och rättsliga risken.

Åtalet omfattar betydligt mer än mord

Utöver de fyra mordärendena omfattar Åklagarmyndighetens sammanställning bland annat:

• grovt vapenbrott i Stockholm 2021,
• mordförsök i Hässelby i mars 2023,
• flera anstiftade sprängningar och mordförsök i september 2023,
• förberedelse till mord i Älta i november 2023,
• anstiftan till mordförsök i Hägersten i december 2023,
• anstiftan till människorov i Akalla i januari 2024.

Flera andra personer åtalas samtidigt för olika former av medverkan.

Huvudförhandlingen börjar den 3 november 2026 och beräknas fortsätta till mars 2027. Enligt uppgifter har 46 förhandlingsdagar avsatts. Målnumret är B 2902-26 vid Södertörns tingsrätt.

Chattarna kan bli avgörande

När den påstådda beställaren inte befunnit sig på brottsplatsen måste bevisningen byggas på andra samband.

Det kan handla om:

• krypterade meddelanden,
• användarnamn och digitala identiteter,
• uppgifter om telefoners placering,
• kontakter mellan misstänkta,
• betalningar och ekonomiska överföringar,
• bilder och filmer,
• vittnesuppgifter,
• samt meddelanden före och efter brotten.

Åklagarnas uppgift blir att visa en sammanhängande kedja.

Vem kontrollerade kontona? Vad betydde kodorden? Vilka instruktioner lämnades? Kände utförarna till vem som gav ordern? Går det att utesluta att någon annan använde samma telefon eller identitet?

Att flera redan har dömts för själva utförandet innebär inte automatiskt att Galiyev kan dömas som beställare.

Varje åtalspunkt måste styrkas mot honom personligen.

Einár-mordet ingår inte

Galiyev har i medier pekats ut som en person som kan ha haft koppling till mordet på artisten Nils ”Einár” Grönberg 2021.

Det mordet ingår inte i det nu aktuella åtalet.

Han har inte delgetts misstanke för mordet på Einár, och enligt den information som hittills blivit offentlig har bevisningen inte räckt för ett sådant åtal.

Det är därför viktigt att inte blanda samman medieuppgifter och misstankar med de brott som faktiskt ska prövas av domstolen.

Einár-mordet är fortfarande ouppklarat.

Gripandet utomlands

Galiyev greps i Grekland i juni 2024. I februari 2026 överlämnades han till Sverige.

Statsåklagare Mats Ihlbom har lett arbetet med identifieringen, spårningen och överlämnandet.

Fallet visar samtidigt hur svensk gängbrottslighet blivit internationell. Personer som misstänks styra våld i Sverige kan befinna sig i andra europeiska länder, Turkiet, Mellanöstern eller på andra platser där svenska myndigheter saknar direkt kontroll.

Att få en misstänkt person till Sverige kan därför kräva europeiska arresteringsorder, internationell bevisinhämtning och långvarigt samarbete mellan polis- och åklagarmyndigheter.

Vad vet vi?

Fakta:

• Ildar Galiyev har åtalats vid Södertörns tingsrätt.
• Åtalet omfattar fyra separata mordärenden.
• Han åtalas också för flera mordförsök, sprängningar, människorov, förberedelse till mord och vapenbrott.
• Åklagarna hävdar att han rekryterade andra personer, i flera fall ungdomar.
• Flera av gärningarna misstänks ha styrts på distans.
• Han greps i Grekland 2024 och överlämnades till Sverige i februari 2026.
• Rättegången inleds den 3 november och beräknas pågå till mars 2027.
• Galiyev nekar till brott.

Åklagarnas påståenden:

• Galiyev har fungerat som anstiftare eller uppdragsgivare bakom flera våldsdåd.
• Han har rekryterat personer som genomfört brotten.
• Brottsligheten har haft samband med konflikter mellan kriminella nätverk.
• Digital kommunikation binder honom till utförare och gärningar.

Inte avgjort:

• Om Galiyev kontrollerade de aktuella kontona och telefonerna.
• Om meddelandena utgjorde konkreta order.
• Om sambandet mellan kommunikationen och varje enskilt dåd är tillräckligt starkt.
• Om åklagarnas bevisning håller genom hela den långa rättegången.
• Vilka åtalspunkter tingsrätten slutligen anser vara bevisade.

Frågorna rättegången måste besvara

• Hur har polisen identifierat personen bakom de krypterade kontona?
• Vilken teknisk bevisning binder Galiyev till varje åtalspunkt?
• Hur rekryterades de unga utförarna?
• Vem betalade för mord och sprängningar?
• Har utförare lämnat uppgifter om beställaren?
• Hur har alternativa gärningsmän eller kontoanvändare kunnat uteslutas?
• Varför har medier lämnat olika uppgifter om antalet mordärenden?
• Hur många fler misstänkta beställare styr fortfarande svenskt våld från utlandet?

Rättsväsendet måste nå hela kedjan

Det är nödvändigt att gripa dem som skjuter, spränger och dödar.

Men om beställarna omedelbart kan rekrytera nya ungdomar fortsätter våldet även när enskilda utförare döms.

Det är därför denna rättegång är principiellt viktig.

Om åklagarna kan bevisa att Galiyev beställde och samordnade brotten visar målet att det går att följa den digitala kedjan hela vägen från gärningsplatsen till den misstänkta ledningen.

Om bevisningen inte håller visar det samtidigt hur svårt det är att lagföra människor som organiserar våld genom mellanhänder, krypterade konton och unga utförare.

Galiyevs skuld ska inte avgöras i medierna.

Men samhällets förmåga att nå våldets beställare kommer att prövas i rättssalen.

Det är först när hela kedjan kan lagföras – från den som ger ordern till den som utför den – som den organiserade våldsmarknaden på allvar kan börja brytas.