BIS och Baselkommittén – vem formar reglerna för bankerna?
Article Read Time
Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN
30 oktober 2026 – Nyhetsfördjupning och analys
Viktiga delar av bankernas regelverk förbereds i internationella expertorgan. I Basel finns både centralbankernas samarbetsbank BIS och Baselkommittén för banktillsyn. Sverige deltar i arbetet och har en ledande position. Granskningen börjar med hur internationella standarder får genomslag i lagstiftningen.
Bank for International Settlements, BIS, grundades 1930 och har sitt säte i Schweiz. Banken ägs enligt sin egen redovisning av 63 centralbanker och monetära myndigheter. Kapitalet innehas enbart av centralbanker. Sveriges riksbank har varit aktieägare sedan 1930 och är representerad i styrelsen.
Baselkommittén bildades i slutet av 1974 efter allvarliga störningar på internationella bank- och valutamarknader. BIS tillhandahåller dess sekretariat. Kommittén har tagit fram Basel I, II och III. Standarderna behandlar bland annat hur banker ska beräkna risker och ha kapital för att kunna bära förluster.
Den svenska kopplingen går att följa direkt. Både Riksbanken och Finansinspektionen finns bland medlemsinstitutionerna. Riksbankschef Erik Thedéen har varit kommitténs ordförande sedan juni 2024. Uppdraget anges fortfarande i Riksbankens aktuella presentation av honom.
Besluten fattas genom konsensus. Kommittén saknar formell överstatlig myndighet och dess beslut har ingen egen rättskraft. Samtidigt förbinder sig medlemmarna att genomföra standarderna inom fastställda tidsramar och delta i granskningar av hur de efterlevs. Kombinationen av gemensamma överenskommelser och uppföljning ger standarderna en väg till praktiskt genomslag.
För Sverige sker införandet inom EU-samarbetet. EU råd antog i maj 2024 ändringar i bankreglerna efter en politisk uppgörelse med Europaparlamentet. Syftet var att föra in de återstående delarna av Basel III i EU-lagstiftningen. Här finns alltså ett politiskt beslutsled där internationella standarder omsätts till europeiska rättsregler.
Ett konkret exempel är ändringarna i tillsynsförordningen, CRR3. I en promemoria från juni 2025 beskriver Finansinspektionen hur ändringar som började gälla den 1 januari samma år påverkar bankernas möjligheter att använda interna kreditriskmodeller. FI betonar samtidigt behovet av god modellkvalitet och en långsiktig strategi för användningen.
Det finns också offentliga vägar in i standardarbetet. Enligt kommitténs stadga ska förslag till standarder genomgå offentlig konsultation. Remissvar publiceras som huvudregel, med möjlighet för den som svarar att begära konfidentiell behandling. Detta ger konkret material att granska: vilka svarar, vilka ändringar föreslår de och vad händer med invändningarna?
GLOBALISMENS analys:
Bankreglernas tekniska innehåll gör ansvarskedjan särskilt viktig. Avvägningar om risk och kapital handlar om hur starkt skyddet mot bankförluster ska vara och vilka krav bankerna ska uppfylla. Granskningen behöver därför börja redan när problemen definieras och förslagen utformas.
Sveriges deltagande innebär ett ansvar att redovisa prioriteringar och avvägningar. Vilka ståndpunkter driver Riksbanken och FI? Vilka intressen får gehör i konsultationerna? Hur motiverar EU beslutsfattare de lösningar som väljs?
En ordentlig granskning följer hela vägen från arbetsgruppernas förslag till EU-beslut och svensk tillsyn. Den granskar både fördelarna med gemensamma skyddsregler och möjligheten för medborgarna att förstå och påverka de vägval som görs.
