Trilaterala kommissionen – Rockefellers nätverk och dess politiska ambitioner
Article Read Time
Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN
30 oktober 2026 – Nyhetsfördjupning och analys
Trilaterala kommissionen grundades 1973 av David Rockefeller. Organisationen samlar personer från politik, näringsliv, medier och akademi och beskriver en ambition att påverka utrikes- och säkerhetspolitik. De svenska kopplingarna väcker frågor om tillträde, intressen och insyn.
Från början stod samarbetet mellan Nordamerika, Västeuropa och Japan i centrum. En central organisatör var Zbigniew Brzezinski, kommissionens förste direktör. Jimmy Carter deltog i ett kommissionsmöte i Japan 1975, före sin presidenttid. Amerikanska utrikesdepartementets historiska dokumentation beskriver hur Brzezinski imponerades av Carter och därefter började skriva utrikespolitiska underlag åt honom.
I ett memorandum till medlemmarna den 21 maj 1976 bedömde Brzezinski att kommissionens arbete hade bidragit till att förankra trilateralt samarbete bland ledande personer, både inom och utanför regeringar. Det är hans egen bedömning av genomslaget, men dokumentet visar tydligt den politiska ambitionen.
På sin webbplats framhåller organisationen rättsstat, öppna ekonomier och samhällen samt demokratiska principer. Den skriver också uttryckligen om sin förmåga att påverka utrikespolitik och nationella säkerhetsstrategier. Europagruppen beskriver europeiskt enande och ett starkare Europa på den globala arenan som centrala mål. Det är uttalade politiska inriktningar som går att granska och diskutera.
Den svenska förankringen är dokumenterad. I medlemsförteckningen från juni 2022 finns bland andra Carl Bildt, Cecilia Malmström, Tove Lifvendahl, Jacob Wallenberg och Magnus Schöldtz. Bildt anges där som europeisk vice ordförande. Förteckningen visar medlemskap vid den tidpunkten och ska inte användas som en fullständig medlemslista för 2026.
För Jacob Wallenberg finns även en separat, aktuell uppgift: Investor listar medlemskapet i Trilateral Commission bland hans nuvarande engagemang. Samma presentation anger honom som Investors styrelseordförande och ordförande för Svenskt Näringsliv. Det ger ett konkret exempel på hur nätverket knyter an till etablerade svenska maktpositioner.
Enligt kommissionens medlemsregler ska personer som tillträder regeringsuppdrag lämna medlemskapet för att bevara organisationens inofficiella karaktär. Nya medlemmar väljs årligen, med olika förfaranden inom de nationella grupperna. Den regeln beskriver en formell gräns mellan nätverket och regeringsmakten. Hur tidigare kontakter påverkar senare beslut kräver granskning av konkreta fall.
GLOBALISMENS analys:
Kommissionens betydelse bör prövas där idéer, kontakter och offentliga beslut möts. Möjligheten att diskutera samhällsproblem med personer som leder företag, skriver opinionsbildande texter eller har politisk erfarenhet kan ge ett försprång i att formulera vilka frågor som uppfattas som viktigast. Det är en möjlig väg till inflytande som behöver undersökas.
Medlemskap belägger en anknytning. För att visa påverkan på ett bestämt beslut behövs ytterligare underlag: förslag, mötesuppgifter, korrespondens och en spårbar beslutsprocess. När offentliga företrädare deltar bör det gå att redovisa uppdrag, finansiering och eventuella intressekonflikter. En central granskningsfråga är vilka perspektiv som får tillträde till samtalen och hur andra intressen kommer till tals.
