Underkänd säkerhetsprövning – men åtkomsten blev kvar
Article Read Time
En medarbetare vid Regeringskansliet ska ha behållit passerkort och tillgång till säkerhetskänsliga system efter att inte längre vara godkänd i säkerhetsprövningen. Uppgifterna, som rapporterats av Dagens Nyheter, väcker frågor om hur snabbt behörigheter dras in och vem som ansvarar för att det sker. Det finns däremot inget offentligt belägg för att information läckte eller att ett brott begicks.
Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR
30 oktober 2026 – Nyhetsfördjupning och analys
Enligt Dagens Nyheters uppgifter drogs medarbetarens tidigare godkända säkerhetsprövning tillbaka under 2026. Personen ska trots det ha behållit sitt passerkort och fortsatt kunna använda säkerhetskänsliga it-system. Tidningen har också rapporterat att personen besökte Regeringskansliets lokaler efter beslutet. Regeringskansliet har inte kommenterat det enskilda ärendet.
Uppgifterna visar en möjlig skillnad mellan ett säkerhetsbeslut och den praktiska hanteringen av fysisk och digital åtkomst. Men de klargör inte vilka behörigheter som faktiskt användes efter beslutet eller om någon skyddad information nåddes eller röjdes.
Lagen kräver uppföljning
Säkerhetsskyddslagen kräver att personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet säkerhetsprövas innan deltagandet börjar. Prövningen ska också följas upp under tiden. Om det finns skäl ska en tidigare bedömning omprövas. Det är den ansvariga verksamheten som gör den slutliga lämplighetsbedömningen.
Säkerhetspolisen beskriver uppföljningen som en del av personalsäkerheten. Syftet är att hålla personkännedomen aktuell och upptäcka förändringar som kan påverka säkerheten.
En underkänd eller återkallad säkerhetsprövning är inte i sig bevis för att en person varit illojal eller begått brott. Säkerhetsprövning är en bedömning av lämplighet för deltagande i säkerhetskänslig verksamhet. I det här fallet är den offentliga frågan hur arbetsplatsens säkerhetsbeslut kopplades till passerkort, it-konton och andra behörigheter.
Frågorna som behöver besvaras
Regeringskansliet har inte offentligt redogjort för tidslinjen eller sina rutiner i det aktuella fallet. För att bedöma om säkerhetsskyddet fungerade behöver följande klarläggas:
- När avslutades respektive begränsades personens fysiska och digitala åtkomst?
- Vem ansvarade för att genomföra ändringarna – och kontrollerades att det skedde?
- Granskades loggar för att se vilka system som användes efter säkerhetsbeslutet?
- Anmäldes händelsen till ansvarig tillsynsmyndighet, och vad blev i så fall slutsatsen?
Det är centrala frågor även utan belägg för att information läckt. Säkerhetsprövningen kan bara skydda uppgifter om verksamhetens behörighetssystem följer upp besluten och stänger åtkomst när förutsättningarna ändras.
Källor: Dagens Nyheter, återgivning av DN:s uppgifter i Omni, säkerhetsskyddslagen och Säkerhetspolisen.
