Missad psykisk ohälsa i häkten – fler dödsfall väcker frågor
Article Read Time
By Sören Kling · 1 november 2026
Två personer dog efter att ha varit intagna på häktet i Göteborg. Aftonbladets granskning beskriver allvarliga vårdmissar i båda fallen. Samtidigt visar uppgifterna från Kriminalvården att dödsfallen inte är begränsade till Göteborg: åtta personer dog i häkten under 2025 och sex dödsfall hade inträffat under 2026 vid tidpunkten för granskningen.
Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR
1 november 2026 – Nyhetsfördjupning och analys
Två fall på samma häkte
Den 6 januari tog en tonåring, Victor, sitt liv på häktet i Göteborg. Enligt Aftonbladets granskning hade hans advokat slagit larm om psykisk ohälsa, men vård uteblev. Victor omhäktades tre gånger utan att få en ny suicidscreening, trots att det enligt artikeln fanns en rekommendation om att göra en ny bedömning efter omhäktning.
Knappt en månad senare, den 4 februari, gjorde en 42-årig man ett självmordsförsök. Han dog senare på sjukhus. Enligt granskningen fick ingen av männen träffa läkare, psykolog eller psykiater under sin tid på häktet.
42-åringen hade häktats hösten 2025. Två dagar efter inskrivningen beslutade en läkare, enligt artikeln utan att ha träffat honom, att hans receptbelagda ångestmedicin skulle sättas ut. Mannen bad om att få tillbaka medicinen eller åtminstone trappa ned den.
Varningssignalerna följdes inte av vård
I Kriminalvårdens incidentutredning antecknades att mannen hörde röster och talade osammanhängande. Den 31 januari noterade kriminalvårdare att han verkade vara på väg in i en psykos. Dagen därpå infördes förstärkt tillsyn. Efter en suicidscreening där mannen svarade nej på frågorna togs tillsynen bort.
Senare samma dag var han åter mycket orolig. Därefter finns det enligt granskningen ingen dokumentation om honom fram till hans död. Häkteschefen säger att det inte går att fastställa om det berodde på att inget inträffade eller på brister i dokumentationen.
Rättsläkaren Ulf Jonsson, som gått igenom incidentutredningarna på Aftonbladets uppdrag, bedömer att Kriminalvården brustit i omsorg. Psykiatern Josef Isung framhåller att förvirring och desorientering kan vara tecken på allvarliga, ibland livshotande tillstånd och bör bedömas av läkare. Psykiska symtom kan dessutom variera över tid; en person kan verka lugnare vid ett tillfälle och ändå vara allvarligt sjuk.
Dödsfallen gäller fler än Göteborg
Enligt uppgifterna i granskningen dog tre personer i svenska häkten under 2024. Under 2025 var antalet åtta. Under 2026 hade sex dödsfall inträffat vid tidpunkten för publiceringen. Av dessa hade tre bekräftats som självmord under perioden 1 januari–30 september.
Granskningen uppger också att självmord står för mer än hälften av dödsfallen i häkten. På anstalter är motsvarande andel omkring ett av sju dödsfall. Det är alltså viktigt att skilja mellan samtliga dödsfall och bekräftade självmord när statistiken diskuteras.
Platsbrist och ansvar
42-åringen hade dömts till två års fängelse den 23 december, men blev kvar i häkte i en månad och tolv dagar efter domen. Han hade dessförinnan flyttats fyra gånger och vistats på tre olika häkten. Häkteschefen hänvisar till platsbrist inom Kriminalvården och beskriver anstaltsvardagen som mer normaliserad, med större möjlighet till gemenskap och sysselsättning.
Häkteschefen säger också att kriminalvårdare inte har medicinsk utbildning, men att de ska uppmärksamma avvikande beteenden och kontakta sjukvården. Hon säger att dokumentation och överlämning av oro måste bli bättre. Det väcker en central fråga om hur ansvaret fungerar i praktiken när personal ser tecken på allvarlig psykisk ohälsa men den medicinska bedömningen uteblir.
Artikeln fastslår inte i sig vem som bär det juridiska ansvaret eller exakt vad som orsakade dödsfallen. Men den beskriver två dödsfall i Göteborg och återger samtidigt fler dödsfall från häkten runt om i landet. Det kräver att både de enskilda händelseförloppen och Kriminalvårdens rutiner granskas.
En suicidscreening kan inte ersätta fortlöpande tillsyn, fungerande överlämning och snabb kontakt med vården. När varningssignaler dokumenteras måste de leda till handling.
