Ett dolt beroende av USA – neutraliteten som vilade på amerikansk hjälp

Sverige sade sig stå utanför stormaktsblocken. Samtidigt förberedde staten flygfält, sambandssystem och militära kontakter för att kunna ta emot hjälp från väst. Bakom neutralitetspolitiken fanns en avgörande förväntan: USA skulle inte låta Sverige falla i sovjetiska händer.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Under kalla kriget byggde Sveriges officiella säkerhetspolitik på en välkänd formulering:

Alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig.

Sverige stod utanför Nato och Warszawapakten. Landet skulle inte automatiskt dras in i en konflikt mellan USA och Sovjetunionen.

Men bakom den offentliga linjen fanns en hemligare och betydligt mer komplicerad verklighet.

Svenska regeringar räknade med att väst – framför allt USA – skulle hjälpa Sverige om Sovjetunionen anföll.

Neutraliteten vilade därför på ett dolt beroende av den stormakt som Sverige offentligt höll ett säkerhetspolitiskt avstånd till.

Sverige var för viktigt för att lämnas åt Sovjet

Sveriges geografiska läge gjorde landet strategiskt avgörande.

Om Sovjetunionen hade tagit kontroll över Sverige skulle sovjetiska flyg- och marinstridskrafter ha kunnat använda svenska baser mot Norge, Danmark och Natos förbindelser över Nordatlanten.

Norra Sverige låg nära de norska hamnar som Nato behövde för att ta emot amerikanska förstärkningar. Södra Sverige påverkade kontrollen över Östersjöutloppen. Gotland hade stor betydelse för operationer över centrala Östersjön.

För USA var Sverige därför inte något isolerat neutralt område. Landets territorium var en del av den strategiska kartan över Nordeuropas försvar.

Amerikanska planeringsdokument angav att USA borde hjälpa Sverige militärt vid ett sovjetiskt angrepp. www.aef.se

Ingen offentlig garanti

Sverige omfattades ändå inte av Natos artikel 5.

Det fanns inget offentligt, ömsesidigt försvarsavtal som tvingade USA att ingripa. Sverige kunde inte juridiskt kräva amerikanska soldater, flygplan eller kärnvapenstöd.

Den amerikanska avsikten att bistå Sverige var i stället en del av USA:s egen krigsplanering.

Skillnaden är betydande.

En garanti innebär ett uttalat åtagande mellan två stater. En amerikansk avsikt innebär att Washington planerar att agera eftersom det ligger i USA:s eget intresse – men behåller rätten att ändra beslutet.

Sveriges skydd byggde därför både på militär geografi och politisk tillit.

Samarbetet förbereddes i fred

Hjälp i ett krig kan inte improviseras när angreppet redan har börjat.

Därför utvecklades kontakter och förberedelser som skulle göra det möjligt för Sverige att samarbeta med väst i en kris.

Det handlade bland annat om:

• Kontakter mellan svenska och västliga militärer.
• Anpassning av flygfält och annan infrastruktur.
• Informations- och underrättelsesamarbete.
• Tekniska lösningar för samband och kommunikation.
• Förberedelser för att ta emot militär hjälp.
• Planering kopplad till Danmark, Norge och Östersjöområdet.

Sverige byggde samtidigt ett mycket starkt nationellt försvar. Den första uppgiften var att stå emot ett angrepp tillräckligt länge för att hjälp skulle hinna fram.

Alliansfriheten betydde alltså inte att Sverige saknade en tänkt räddare. Den betydde att samarbetet inte fick vara så öppet att neutralitetspolitiken förlorade sin trovärdighet.

Kärnvapenparaplyet

Det amerikanska beroendet blev särskilt tydligt i kärnvapenfrågan.

Sverige hade under 1950- och 1960-talen långtgående planer på att kunna framställa egna kärnvapen. Men USA motsatte sig att Sverige blev en ny kärnvapenmakt.

Samtidigt fick den svenska ledningen informella försäkringar om amerikansk hjälp vid ett sovjetiskt angrepp.

FOI-forskaren Robert Dalsjö har beskrivit det amerikanska kärnvapenparaplyet som en viktig förutsättning för att Sverige skulle kunna överge den egna bomben. www.svt.se

Resonemanget var enkelt men riskfyllt:

Om USA:s kärnvapen redan avskräckte Sovjetunionen från att angripa Sverige behövde Sverige inte bära kostnaden, riskerna och det politiska ansvaret för en egen bomb.

Men USA hade fortfarande kontrollen över vapnen och beslutet att använda dem.

USA fick ett påtryckningsmedel

Sverige var också beroende av amerikansk teknik och materiel.

Den svenska försvarsindustrin var stark, men kunde inte vara självförsörjande inom alla områden. Amerikanska komponenter, elektronik, robotar, flygteknik och underrättelser fick stor betydelse.

Även den civila kärnenergin knöts närmare USA.

Sverige fick tillgång till amerikanskt kärnbränsle och teknisk kunskap, men samarbetet kom med krav på att materialet inte fick användas militärt. Det gjorde vägen till en helt självständig svensk kärnvapenproduktion svårare. www.stralsakerhetsmyndigheten.se

USA behövde alltså inte offentligt beordra Sverige att lägga ned bombplanerna. Beroendet av amerikansk teknik och det förväntade amerikanska skyddet förändrade själva kalkylen.

Neutralitetens dubbla budskap

Den svenska linjen byggde på två budskap som riktades till olika mottagare.

Till Sovjetunionen sade Sverige:

Vi tillhör ingen militärallians och vårt territorium ska inte användas för ett västligt angrepp.

Till USA och väst signalerade Sverige:

Vi kommer att göra motstånd mot ett sovjetiskt angrepp och förväntar oss att ni hjälper oss.

Denna dubbelhet kunde minska risken för att Sverige drogs in i ett krig. Men den skapade också ett demokratiskt problem.

Hur skulle väljarna kunna bedöma säkerhetspolitiken när en viktig del av den verkliga planeringen var hemlig?

Visste riksdagen hela sanningen?

Sekretess är nödvändig inom militära frågor. Ett land kan inte offentliggöra sina krigsplaner, sambandsvägar och underrättelsekontakter.

Men det hemliga västsamarbetet handlade inte bara om tekniska detaljer. Det berörde grunden för Sveriges säkerhetspolitiska identitet.

Den offentliga bilden var att Sverige genom alliansfrihet höll sig utanför stormakternas militära system.

Den hemliga planeringen byggde på att väst skulle ingripa.

Alla riksdagsledamöter, myndigheter och medborgare hade inte tillgång till samma verklighetsbild.

Beroendet blev till slut öppet

Efter kalla krigets slut närmade sig Sverige Nato steg för steg.

Sverige gick med i Partnerskap för fred 1994, deltog i Natoledda operationer och anpassade Försvarsmakten för samarbete med alliansen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ansökte Sverige om medlemskap. Den 7 mars 2024 blev landet fullvärdig Natomedlem. www.government.se

Det säkerhetspolitiska beroende som tidigare hade varit informellt och dolt blev därmed öppet och avtalsbundet.

Sverige omfattas nu av artikel 5 – men har också förbundit sig att bidra till andra medlemsländers försvar.

DCA fördjupar USA:s roll

Försvarssamarbetsavtalet DCA mellan Sverige och USA trädde i kraft den 15 augusti 2024.

Avtalet reglerar villkoren för amerikanska styrkors närvaro och verksamhet i Sverige och underlättar användning av svenska militära områden. www.government.se

Det betyder inte att USA fritt kan göra vad som helst på svenskt territorium. Svenskt samtycke och svenska regler gäller fortfarande.

Men avtalet visar hur central USA:s militära förmåga har blivit för Sveriges försvarsplanering.

Det tidigare hemliga beroendet har ersatts av formella avtal, gemensamma planer och öppet militärt samarbete.

Vad händer om USA ändrar sig?

Natomedlemskapet ger Sverige en betydligt starkare säkerhetsgaranti än landet hade under kalla kriget.

Men även ett undertecknat avtal måste verkställas av politiska ledare.

USA står för en stor del av Natos militära tyngd, kärnvapenförmåga, strategiska transporter, satelliter, underrättelser och avancerade vapensystem.

Om en framtida amerikansk regering minskar sitt engagemang i Europa påverkas därför Sveriges säkerhet – oavsett vad som står i fördragen.

Det är samma grundläggande sårbarhet som under kalla kriget:

Sverige kan påverka USA men inte kontrollera USA.

VIGRANSKAR frågar

• Vilka utfästelser fick svenska regeringar egentligen från USA?
• Hur mycket kände riksdagen till om det hemliga västsamarbetet?
• Vilka svenska anläggningar förbereddes för att ta emot amerikansk hjälp?
• Hur påverkade USA Sveriges beslut att överge den egna atombomben?
• Hur beroende är dagens svenska försvar av amerikansk teknik och underrättelseinformation?
• Vilken svensk reservplan finns om USA prioriterar andra delar av världen?
• Kan Europa försvara Norden utan ett omfattande amerikanskt deltagande?

Från hemlighet till avtal

Sveriges neutralitet under kalla kriget var inte nödvändigtvis falsk. Sverige var formellt alliansfritt och byggde ett starkt försvar för att kunna agera självständigt.

Men neutraliteten var inte heller hela sanningen.

Bakom den offentliga politiken fanns en förväntan om amerikansk hjälp, praktiska förberedelser för västsamarbete och ett indirekt skydd under USA:s kärnvapenparaply.

I dag är relationen öppnare och den kollektiva försvarsgarantin starkare.

Beroendet finns däremot kvar.

Skillnaden är att Sverige inte längre kallar det neutralitet.