Slaveriets framväxt – när människan gjordes till egendom

År 1619 fördes ett tjugotal tillfångatagna afrikaner till den engelska kolonin Virginia. Händelsen beskrivs ofta som början på slaveriet i det blivande USA.

Men det system som senare skulle prägla landet uppstod inte genom ett enda beslut.

Det byggdes steg för steg. Koloniala lagar skilde människor åt efter hudfärg, gjorde ofriheten livslång och bestämde att barn skulle ärva sin mors rättsliga status.

Slaveriet var inte bara ett uttryck för fördomar. Det blev ett ekonomiskt och politiskt system, skapat för att säkra billig arbetskraft och skydda plantageägarnas rikedomar.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

De första dokumenterade afrikanerna i Virginia

I augusti 1619 anlände det engelska kaparfartyget White Lion till Point Comfort i Virginia.

Ombord fanns tillfångatagna afrikaner som ursprungligen hade förts bort från det portugisiska Angola. De hade transporterats på ett portugisiskt slavfartyg med destination Mexiko när White Lion angrep fartyget och tog en del av fångarna.

I Virginia byttes människorna mot livsmedel.

National Park Service beskriver dem som de första dokumenterade förslavade afrikanerna som fördes till det engelskkontrollerade Nordamerika. U.S. National Park Service

De var alltså inte frivilliga migranter. De hade kidnappats, fraktats över Atlanten och sålts vidare.

Systemet var ännu inte färdigbyggt

År 1619 hade Virginia ännu inte ett fullständigt lagreglerat system för rasbaserat slaveri.

Kolonin använde redan kontraktsanställda arbetare. Många fattiga européer betalade sin resa över Atlanten genom att arbeta ett bestämt antal år åt en arbetsgivare. Efter avtalstidens slut kunde de åtminstone i teorin bli fria och få möjlighet att skaffa egen mark.

De första afrikanernas rättsliga ställning kunde variera. Några lyckades senare bli fria, äga mark och själva delta i kolonins ekonomi. Andra hölls i praktiken i livslång ofrihet.

Det avgörande är därför inte att ett fullständigt amerikanskt slavsystem plötsligt skapades 1619. Det avgörande är att kolonierna under de följande årtiondena började bygga lagar som gjorde skillnaden mellan europeiska och afrikanska arbetare allt mer permanent.

National Park Service beskriver hur slaveriet i Virginia utvecklades gradvis – först genom sedvänjor och därefter genom lagstiftning. Historic Jamestowne Part of Colonial …

Tobaken krävde arbetskraft

Tobaken hade gjort Virginia lönsamt. Efterfrågan i Europa skapade stora möjligheter för jordägare och handelsmän.

Men tobaksodlingen var arbetsintensiv. Plantagerna behövde människor som röjde mark, planterade, skördade, torkade och packade tobaken.

Tillgången till jord var stor ur kolonisternas perspektiv. Bristen låg i arbetskraften.

Kontraktsanställda européer var en lösning, men inte en fullständig sådan. De kunde överleva sin kontraktstid, kräva frihet och börja konkurrera om mark. En person som hölls förslavad på livstid kunde däremot tvingas arbeta utan lön under resten av sitt liv.

Smithsonian konstaterar att tobaken drev stora delar av den nordatlantiska ekonomin och höll kolonierna Virginia och Maryland vid liv. Bakom handeln stod både köpmän, plantageägare, kontraktsarbetare och förslavade män, kvinnor och barn. National Museum of American History

Slaveriet gav plantageägarna något mer än arbetskraft.

Det gav dem kontroll över hela människors liv.

Lagarna skapade rasgränsen

Under 1600-talet började Virginias lagstiftning göra en allt tydligare skillnad mellan vita kontraktsarbetare och svarta människor i permanent ofrihet.

Library of Congress beskriver hur kolonins lagar från 1640-talet och framåt differentierade mellan vita tjänare och svarta arbetare som hölls i livslångt slaveri. På 1680-talet hade den permanenta ofriheten blivit tydligt knuten till ras. Articles and …

Det innebar att hudfärgen inte bara påverkade människors sociala ställning. Den började bestämma vilka rättigheter de kunde ha enligt lagen.

År 1661 erkände Virginia formellt slaveriet. Året därpå fattades ett av de mest avgörande besluten i den koloniala historien.

Barnet ärvde moderns ofrihet

År 1662 bestämde Virginia att ett barns rättsliga ställning skulle följa moderns.

Om modern var förslavad blev också barnet förslavat.

Lagen gjorde slaveriet ärftligt. Ett barn kunde födas som en annan människas egendom utan att ha begått något brott eller ingått något avtal. U.S. National Park Service

Beslutet hade dessutom en tydlig ekonomisk konsekvens. Barn som föddes av förslavade kvinnor ökade slavägarens förmögenhet.

Det skapade också ett system där sexuella övergrepp kunde bli ekonomiskt lönsamma för förövaren. Barn till en förslavad kvinna och en fri eller vit man blev fortfarande förslavade.

Lagstiftningen skyddade inte familjen.

Den skyddade ägandet.

Från arbete till handelsvara

När slaveriet blivit livslångt och ärftligt kunde människor behandlas som ekonomiska tillgångar.

De kunde köpas, säljas, hyras ut, belånas och lämnas vidare genom arv. Familjer kunde splittras när en ägare sålde en förälder, en partner eller ett barn.

Människors värde skrevs in i bokföring tillsammans med mark, byggnader, boskap och redskap.

Det innebar inte att de förslavade accepterade sin ställning. De gjorde motstånd genom flykt, arbetsvägran, kunskapsöverföring, familjebildning, religiösa gemenskaper och öppna uppror.

Slaveriets historia är därför inte bara en berättelse om förtryck.

Den är också en berättelse om människor som försökte behålla sin identitet och skapa egna liv inom ett system som förnekade deras mänsklighet.

Den engelska kronan tjänade på handeln

Den transatlantiska slavhandeln var inte en verksamhet som enbart bedrevs av enskilda laglösa köpmän.

Den organiserades, reglerades och skyddades av stater och privilegierade handelsbolag.

År 1672 bildades Royal African Company, med stöd av den engelska kronan. Bolaget fick en central roll i transporten av förslavade afrikaner till engelska kolonier. Kronan hade identifierat de stora rikedomar som kunde skapas genom handeln. Supplying Slaves to Jamestown

Vinsterna stannade inte på plantagerna.

Sjöfart, försäkringar, banker, hamnar, varv och handelsföretag blev delar av en ekonomi där människohandel och koloniala råvaror skapade förmögenheter på båda sidor av Atlanten.

Kunskapen som exploaterades

Förslavade afrikaner fördes inte till Amerika utan erfarenheter eller kunskap.

De kom från olika samhällen med egna språk, yrken, jordbruksmetoder och handelsnätverk. Plantageägarna utnyttjade inte bara deras kroppar utan också deras kunnande.

I de sydliga kolonierna utvecklades exempelvis omfattande risodling. Många av de förslavade kom från västafrikanska områden med en lång tradition av risbruk.

De byggde avancerade system av vallar, diken, slussar och dränering längs Atlantkusten. National Museum of African American …

Koloniernas rikedom var alltså inte enbart resultatet av europeiska investeringar.

Den skapades också genom afrikanskt kunnande som tillägnades under tvång.

Slaveri även utanför Södern

Slaveriet förknippas ofta främst med plantagerna i Virginia, South Carolina och Georgia.

Men systemet fanns också i de nordliga kolonierna. Förslavade människor arbetade i hushåll, hamnar, verkstäder, jordbruk och handelsverksamheter.

De nordliga koloniernas köpmän och fartyg kunde dessutom tjäna på handel kopplad till slavsystemet, även där plantagejordbruket inte dominerade.

Skillnaderna mellan kolonierna var viktiga, men den atlantiska ekonomin band samman dem.

Bomullens senare expansion skulle göra Södern ännu mer beroende av slaveri. Men grunden hade lagts långt tidigare genom tobak, ris, sjöfart och handel.

Vem tjänade på systemet?

De mest direkta vinnarna var plantageägarna, handelsmännen och de bolag som kontrollerade transporterna och råvaruhandeln.

Men slaveriet skapade också en bredare politisk ordning.

Fattiga europeiska arbetare fick en rättslig och social ställning över den förslavade svarta befolkningen, även när de själva saknade egendom och politisk makt. Rasgränsen minskade möjligheten till gemensamt motstånd mellan människor som utförde det hårdaste arbetet.

Den ekonomiska eliten kunde därmed skydda både sin arbetskraft och sin egen ställning.

Rasismen rättfärdigade slaveriet.

Men slaveriet bidrog också till att göra rasismen till lag och samhällsordning.

Fakta, analys och frågor

Fakta: De första dokumenterade förslavade afrikanerna anlände till engelskkontrollerade Virginia 1619. Under de följande årtiondena skapade kolonierna lagar som gjorde slaveriet livslångt, ärftligt och allt tydligare knutet till afrikansk härkomst.

Påstående: Slavägarna och deras försvarare beskrev senare systemet som naturligt, nödvändigt eller grundat på underlägsenhet.

Analys: Det rasbaserade slaveriet var inte en naturlig ordning. Det skapades genom politiska beslut för att lösa koloniernas behov av kontrollerbar arbetskraft och skydda ekonomiska tillgångar.

Fråga: Om slaveriet byggdes genom lagar, vem bar då ansvaret – de enskilda ägarna, koloniernas politiker, den engelska kronan eller hela ekonomin som tjänade på handeln?

Frihetens motsägelse

Det blivande USA växte fram i en tid då idéerna om frihet, representation och individuella rättigheter blev allt starkare.

Samtidigt utvidgades ett system där människor kunde ägas från födseln.

Smithsonians National Museum of African American History and Culture sammanfattar motsättningen tydligt: USA skapades både av slaveriet och av en radikal ny idé om frihet. nmaahc.si.edu

Det var inte två separata berättelser.

De utvecklades samtidigt, i samma kolonier och ofta bland samma politiska ledare.

När kolonisterna senare gjorde uppror mot Storbritannien skulle de tala om människans rätt till frihet och motsätta sig att behandlas som undersåtar utan inflytande.

Men hundratusentals människor i kolonierna saknade inte bara politiskt inflytande.

De saknade juridisk rätt till sina egna kroppar, sina barn och sina liv.

Den motsägelsen skulle följa USA från självständighetsförklaringen till inbördeskriget – och långt därefter.