Avgången men fortfarande vid makten – vem granskar övergångsregeringens beslut?

Ulf Kristersson har lämnat in sin avskedsansökan. Ändå fortsätter regeringen att fatta beslut – bland annat om svenska stridsflygplan i Polen. Det är helt enligt grundlagen. Men när de tydligaste begränsningarna bygger på politisk praxis uppstår en viktig fråga: Vem avgör när en övergångsregering går för långt?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

När statsminister Ulf Kristersson lämnade in sin avskedsansökan entledigade talmannen statsministern och de övriga ministrarna. Men de lämnade inte omedelbart Rosenbad.

Regeringen sitter kvar som övergångsregering tills en ny regering har tillträtt. Syftet är att Sverige aldrig ska stå utan en fungerande regering. Myndigheter måste kunna styras, akuta situationer hanteras och redan fattade beslut genomföras. Regeringen.se

Men en övergångsregering befinner sig i ett demokratiskt mellanläge. Den har avgått och saknar ett nytt mandat efter valet – samtidigt som den behåller en stor del av regeringens formella makt.

Den enda tydliga spärren

Regeringsformen innehåller få uttryckliga begränsningar för en övergångsregering. Den tydligaste är att regeringen inte får besluta om extra val.

I övrigt bygger återhållsamheten framför allt på konstitutionell praxis. En övergångsregering förväntas koncentrera sig på löpande förvaltning, redan beslutade åtgärder och frågor som inte kan vänta. Regeringen.se

Det innebär att gränsen mellan nödvändiga beslut och ny politik inte alltid är tydlig.

En övergångsregering saknar alltså inte handlingskraft. Begränsningen är i hög grad politisk och konstitutionell – inte ett detaljerat juridiskt förbud mot varje större eller kontroversiellt beslut.

Svenska stridsflygplan till Polen

Den 30 september meddelade regeringen att Sverige ska bidra med stridsflyg till en Natoinsats i Polen. Uppdraget ska stärka Natos integrerade luft- och robotförsvar samt skydda militärt och civilt stöd till Ukraina. Regeringen.se

Det är ett säkerhetspolitiskt betydelsefullt besked. Men det betyder inte automatiskt att övergångsregeringen har skapat ett helt nytt militärt mandat på egen hand.

Riksdagen hade redan före valet godkänt ramarna för Sveriges militära bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026. Det talar för att insatsen i Polen är ett genomförande inom tidigare beslutade ramar – inte en helt ny utrikespolitisk kurs beslutad efter regeringens avgång. riksdagen.se

Här behövs ändå större öppenhet. Regeringen bör tydligt redovisa:

• vilket riksdagsbeslut som ger mandat för just insatsen,
• hur många flygplan och hur stor personalstyrka som skickas,
• hur länge uppdraget ska pågå,
• vilka insatsregler som gäller,
• och vilka risker Sverige har förbundit sig att bära.

Försvarssekretess kan skydda operativa detaljer. Den får däremot inte användas för att dölja den politiska och rättsliga grunden för ett beslut.

Vem granskar regeringen?

Riksdagens konstitutionsutskott, KU, har i uppgift att granska ministrarnas tjänsteutövning och regeringens handläggning av ärenden. Den kontrollen gäller även under en övergångsperiod. data.riksdagen.se

Riksdagen kan också begära information, ställa frågor och granska regeringens agerande genom utskotten. Offentlighetsprincipen ger medier och medborgare möjlighet att begära ut många av de handlingar som ligger bakom besluten.

Problemet är att mycket av kontrollen sker i efterhand.

Ett beslut kan redan vara fattat och verkställt när KU senare bedömer om regeringen följt regler och praxis. KU kan rikta allvarlig kritik, men utskottet fungerar inte som en domstol som automatiskt upphäver politiska beslut.

När det gäller försvars- och säkerhetspolitik blir granskningen dessutom svårare. Underlag kan omfattas av sekretess och hänvisningar till rikets säkerhet gör det svårare för allmänheten att bedöma besluten.

Tidigare regeringsbildning väckte samma fråga

Efter den långa regeringsbildningen 2018 granskade KU behovet av tydligare principer för en övergångsregerings befogenheter. Frågan var bland annat om praxis och riktlinjer var tillräckliga när en regeringsbildning drog ut på tiden. riksdagen.se

Problemet är fortfarande aktuellt.

Ju längre en övergångsregering sitter, desto fler beslut måste den fatta. Till slut blir gränsen mellan löpande förvaltning och politisk styrning allt svårare att upprätthålla.

Vad vet vi?

Fakta: Regeringen är avgången men sitter kvar tills en ny regering har tillträtt.

Fakta: En övergångsregering får fatta beslut och sköta statens löpande arbete.

Fakta: Regeringen har meddelat att svenska stridsflygplan ska delta i en Natoinsats i Polen.

Fakta: Riksdagen hade tidigare beslutat om ramar för svenska Natobidrag under 2026.

Analys: Det svenska systemet bygger i hög grad på att en avgången regering själv respekterar återhållsamhetens gränser.

Öppen fråga: Vilka beslut är så politiskt ingripande att de bör skjutas upp, förankras särskilt i riksdagen eller lämnas till nästa regering?

Makten försvinner inte med avskedsansökan

En övergångsregering är ingen politisk expeditionsministär utan befogenheter. Den kontrollerar fortfarande Regeringskansliet, fattar regeringsbeslut och företräder Sverige internationellt.

Det behöver inte vara fel. I en säkerhetspolitisk kris kan passivitet vara farligare än handlingskraft.

Men just därför måste besluten kunna granskas medan de fattas – inte enbart månader senare. Regeringen bör öppet motivera varför ett större beslut inte kan vänta, vilket mandat det vilar på och hur riksdagen har informerats.

Den verkliga frågan är därför inte om en övergångsregering får styra.

Frågan är hur långt en avgången regering får gå innan förvaltning övergår i ny politik – och vem som hinner ingripa innan beslutet redan är genomfört.