Europas logistikhubbar kan bli mål – men finns det en konkret rysk plan?

Tyskland anklagar Ryssland för en misslyckad drönarattack mot flygplatsen Leipzig/Halle. Samtidigt varnar anonyma Natokällor för att Moskva kan rikta begränsade attacker mot Europas försörjningslinjer till Ukraina.

Hotbilden är verklig. Men uppgifterna om nästa ryska mål är fortfarande ett scenario – inte bevis för en beslutad attack.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Rysslands krig mot Ukraina utspelar sig inte längre enbart vid fronten.

Cyberangrepp, misstänkta sabotage, GPS-störningar, informationspåverkan och drönarintrång har blivit en del av Europas säkerhetspolitiska vardag. Flera operationer har av europeiska myndigheter kopplats till Ryssland, medan ansvaret för andra fortfarande är oklart.

Nu riktas uppmärksamheten mot de europeiska flygplatser, hamnar, järnvägar, lager och fabriker som håller Ukraina försörjt med ammunition, bränsle och militär utrustning.

Frågan är om dessa anläggningar kan bli nästa steg i Rysslands hybridkrig – eller om varningarna har presenterats som mer konkreta än de egentligen är.

Tyskland pekar ut Ryssland

Det starkaste och mest konkreta fallet gäller Leipzig/Halle-flygplatsen i Tyskland.

Den 4 augusti inträffade en allvarlig drönarincident vid flygplatsen. En drönare med sprängmedel hittades i närheten av en landningsbana och flygplatsens verksamhet påverkades.

Efter utredning pekade Tysklands regering offentligt ut Ryssland som ansvarigt.

– Vi betraktar oss inte som ett land i krig, men vi är dagligen utsatta för hybridkrigföring, sade den tyske inrikesministern Alexander Dobrindt när anklagelsen presenterades.

Även amerikanska underrättelseuppgifter ska enligt Wall Street Journal ha kopplat drönaren till den ryska staten. Ryssland förnekar anklagelserna och hävdar att bevisningen fabricerats. www.wsj.com

Det betyder att det finns ett formellt tyskt utpekande, men inte att all bevisning har offentliggjorts. Allmänheten kan därför inte självständigt kontrollera hela underrättelsekedjan.

En växande gråzon

EU:s utrikeschef Kaja Kallas har beskrivit utvecklingen som en våg av alltmer ”kinetiska hybridattacker”.

– Ryssland vill skrämma oss från att stödja Ukraina. De kommer inte att lyckas, sade hon efter ett möte med EU:s försvarsministrar. www.eeas.europa.eu

Kinetisk innebär att operationerna inte enbart sker digitalt eller genom propaganda. De kan även innehålla fysisk förstörelse, brand, sprängmedel eller drönare.

Wall Street Journal beskriver ett mönster av drönarintrång, sabotage, cyberattacker och andra fientliga handlingar som europeiska myndigheter kopplat till Ryssland. www.wsj.com

Men begreppet hybridattack är brett. Att ett övergripande ryskt mönster kan identifieras betyder inte att varje okänd drönare, kabelskada eller industribrand automatiskt kan tillskrivas Kreml.

Varje händelse måste utredas och beläggas separat.

CIA-chefens ovanliga Moskvabesök

Oron förstärktes när CIA-chefen John Ratcliffe i augusti gjorde ett ovanligt och till en början hemligt besök i Moskva.

Besöket bekräftades av både Kreml och Donald Trump. Ratcliffe träffade företrädare för de ryska underrättelsetjänsterna, men inte Vladimir Putin. www.washingtonpost.com

Enligt Wall Street Journal, CBS och ABC var ett av budskapen att Ryssland inte skulle angripa Natoländer. Uppgiften bygger emellertid på anonyma personer med insyn.

CIA har inte offentligt bekräftat innehållet i samtalen. Trump beskrev resan som ”halvrutinmässig”, medan Kreml avfärdade rapporteringen om en Natovarning som skräckhistorier. www.cbsnews.com

Fakta: Ratcliffe reste till Moskva och träffade ryska underrättelseföreträdare.

Trovärdig medieuppgift: Han varnade Ryssland för att angripa Nato.

Inte offentligt bekräftat: Den exakta formuleringen och vilka konkreta underrättelser som låg bakom varningen.

Europas skyddade försörjningslinjer

Ukraina är beroende av resurser från Europa.

Vapen tillverkas i bland annat Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ammunition, reservdelar, bränsle och annan utrustning transporteras via flygplatser, hamnar, järnvägar och vägterminaler.

Dessa anläggningar ligger på EU- och Natoterritorium. Där kan Ryssland inte genomföra öppna militära angrepp utan att riskera en direkt konflikt med hela försvarsalliansen.

Det skapar en asymmetri.

Ukraina kan angripa ryska oljeraffinaderier, lager och militärindustri med stöd av resurser som producerats eller passerat genom Natoländer. Ryssland kan slå tillbaka mot Ukraina, men inte öppet mot de europeiska anläggningarna utan att kraftigt höja insatsen.

Därför kan Moskva ha ett intresse av operationer som går att förneka och som ligger under gränsen för ett tydligt väpnat angrepp.

Den omstridda teorin om Putins motiv

Enligt analytiker som intervjuats av Wall Street Journal växer frustrationen i Kreml när Ukraina fortsätter få pengar, vapen och försörjning utifrån.

Det är en rimlig förklaring till varför europeisk logistik och försvarsindustri blivit allt viktigare mål för underrättelseinhämtning, cyberangrepp och sabotageförsök.

Men det är fortfarande en analys av Putins motiv.

Det finns inget offentliggjort ryskt dokument som visar att just denna frustration är den fastställda huvudorsaken till den påstådda upptrappningen.

Kremls möjliga mål kan vara flera:

• att försvåra leveranserna till Ukraina,
• att höja kostnaden för Europas stöd,
• att skapa rädsla hos befolkningen,
• att splittra EU och Nato,
• att testa hur medlemsländerna reagerar,
• och att utföra operationer utan att utlösa artikel 5.

Kan Ryssland använda ukrainska drönare?

Vissa anonyma källor varnar för att Ryssland skulle kunna använda erövrade ukrainska drönare eller robotar vid en begränsad attack mot en europeisk logistikhubb.

Tanken är att vapnets ursprung skulle skapa osäkerhet om vem som låg bakom attacken och fördröja Europas svar.

Det är ett tänkbart upplägg för en falskflaggad operation.

Men det finns inget offentligt belägg för att Ryssland har beslutat att genomföra en sådan attack eller valt ut ett konkret mål. Uppgiften ska därför beskrivas som ett riskscenario, inte som en känd operationsplan.

Sverige är en del av logistikkedjan

Sverige står inte utanför denna utveckling.

Svenska industrier tillverkar vapen, ammunition, fordon och teknisk utrustning för Ukraina och andra Natoländer. Hamnar, järnvägar, flygplatser, energisystem och datanät ingår samtidigt i Sveriges roll som försörjnings- och transitland inom Nato.

Det innebär att svenska anläggningar kan utsättas för:

• cyberangrepp,
• kartläggning och spionage,
• sabotage mot transporter och produktion,
• drönarövervakning,
• desinformation,
• samt rekrytering av lokala utförare.

Detta betyder inte att en rysk attack mot Sverige är nära förestående. Men medlemskapet i Nato och det militära stödet till Ukraina gör att svenska skyddsobjekt måste bedömas som delar av en större europeisk försörjningskedja.

Vad vet vi egentligen?

Väl belagt: Ryssland bedriver cyber-, sabotage- och påverkansoperationer mot europeiska länder.

Officiell anklagelse: Tyskland håller Ryssland ansvarigt för den explosiva drönaren vid Leipzig/Halle.

Bekräftat: CIA-chefen besökte Moskva och träffade ryska underrättelseföreträdare.

Inte officiellt bekräftat: Att huvudsyftet med besöket var att varna för en förestående attack mot Nato.

Analys: Att Ukrainas skyddade försörjningslinjer i Europa är en drivande orsak bakom Putins upptrappning.

Spekulation: Att nästa steg blir en attack mot en europeisk logistikhubb med erövrade ukrainska vapen.

VIGRANSKAR frågar

Europas problem är att hybridkrigföring är konstruerad för att skapa osäkerhet.

Om bevisningen är ofullständig kan regeringar tveka att peka ut Ryssland. Om ansvaret inte fastställs snabbt kan Nato få svårt att enas om ett svar. Och om varje incident behandlas isolerat kan ett större mönster förbli osynligt.

Men även varningar måste granskas. Anonyma källors tänkbara scenarier får inte förvandlas till säkra uppgifter om kommande attacker.

Europa måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt: Rysslands hybridkrig är verkligt – men påståendet om nästa mål är ännu inte bevisat.