Tjernobyls skydd har förlorat sin huvudfunktion – men hur nära är en ny katastrof?

Drönarattacken mot Tjernobyls stålkonstruktion slog ut viktiga säkerhetsfunktioner och reparationerna beräknas kosta minst 500 miljoner euro. Men ingen radioaktiv läcka har konstaterats och valvets bärande konstruktion står kvar. Hotet är verkligt – men det är inte samma sak som att ett nytt Tjernobylhaveri är nära.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Nästan 40 år efter reaktorolyckan 1986 har Tjernobyl åter blivit ett militärt riskområde.

Vägarna i exkluderingszonen skyddas med nät mot drönare. Skogarna är minerade. Ukrainska försvarslinjer har byggts ut mot gränsen till Belarus.

Samtidigt står resterna av reaktor fyra under en skyddskonstruktion som inte längre fungerar som avsett.

Det är ett allvarligt säkerhetsläge.

Men för att förstå risken måste tre olika konstruktioner hållas isär:

• den förstörda reaktor fyra,
• den ursprungliga betong- och stålsarkofagen från 1986,
• och det stora moderna stålvalvet, New Safe Confinement, som placerades över området 2016.

Det är det yttre stålvalvet som skadades av en drönare i februari 2025.

Den gamla reaktorn har alltså inte exploderat på nytt. Någon pågående kärnklyvningsprocess motsvarande den som orsakade katastrofen 1986 finns inte.

Den verkliga faran är att skyddet över de radioaktiva resterna försämras så att damm och annat radioaktivt material i framtiden kan spridas till omgivningen.

Drönaren slog hål på två skyddsskikt

Den 14 februari 2025 träffade en drönare New Safe Confinement, den enorma välvda stålkonstruktion som täcker reaktor fyra.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD, beskriver det som en rysk drönarattack.

Enligt bankens tekniska sammanställning skapades ett hål på omkring 15 kvadratmeter genom valvets inre och yttre beklädnad. Omkring 200 kvadratmeter paneler skadades. Brand uppstod inne i konstruktionens skikt och viktiga tekniska system sattes ur funktion.

Valvet är inte ett vanligt plåttak.

Det är cirka 110 meter högt, 257 meter brett och 162 meter långt. Konstruktionen byggdes för att hålla radioaktivt material inneslutet, skydda den gamla sarkofagen och göra det möjligt att stegvis montera ned de instabila resterna från 1986.

Projektet kostade omkring 2,1 miljarder euro och finansierades av en stor internationell givarkrets, där Sverige ingick.

Drönarattacken skadade alltså en av världens dyraste och viktigaste kärnsäkerhetskonstruktioner.

IAEA: Huvudfunktionen har gått förlorad

Internationella atomenergiorganet, IAEA, genomförde i slutet av 2025 en omfattande säkerhetsbedömning av valvet.

Slutsatsen var allvarlig:

New Safe Confinement hade förlorat sina huvudsakliga säkerhetsfunktioner, däribland förmågan att fungera som fullständig inneslutning.

Samtidigt konstaterade inspektörerna att den bärande konstruktionen och övervakningssystemen inte hade fått permanenta skador. Begränsade provisoriska reparationer hade genomförts, men en fullständig återställning bedömdes som nödvändig.

Detta är den viktiga skillnaden.

Skyddet är allvarligt skadat – men valvet står fortfarande.

Inneslutningen fungerar inte längre enligt konstruktionens krav – men någon pågående radioaktiv katastrof har inte konstaterats.

Ingen förhöjd strålning efter attacken

Varken IAEA eller EBRD har rapporterat någon radioaktiv läcka till följd av attacken 2025.

Mätningarna låg kvar inom accepterade nivåer.

Det betyder inte att skadorna är ofarliga.

Skyddskonstruktionen är inte längre lufttät. Klimat- och ventilationssystem har skadats, liksom den stora krananläggning som skulle användas för att montera ned den gamla sarkofagen.

När fukt tränger in ökar risken för korrosion. Om stålkonstruktionen gradvis försvagas blir reparationerna både svårare och dyrare.

EBRD bedömer att valvet måste återfå full funktion senast 2030 för att undvika oåterkallelig korrosion och strukturell försämring.

Hotet är därför inte främst att valvet plötsligt rasar i morgon utan att ett skadat skydd fortsätter att brytas ned under flera år – samtidigt som kriget försvårar en permanent reparation.

Ett nytt angrepp kan förändra läget

Expressens ukrainska militärguide säger att ytterligare en träff skulle kunna få den gamla sarkofagen att kollapsa och att konsekvenserna då blir oöverskådliga.

Det är ett allvarligt påstående, men det är inte samma sak som en offentlig slutsats från IAEA.

IAEA har konstaterat att det moderna valvets bärverk inte har fått permanent skada. Myndigheten har inte sagt att en total kollaps är omedelbart förestående.

Samtidigt går det inte att garantera vad som händer vid en ny direktträff.

Valvet konstruerades för att tåla extrema temperaturer, hård vind, jordbävningar och andra påfrestningar. Det konstruerades inte för upprepade angrepp med explosiva drönare eller robotar.

Det är därför rimligt att beskriva Tjernobyl som sårbart.

Men det är missvisande att framställa en ny katastrof som säker eller omedelbart förestående.

Radioaktivt damm lyder också gravitationen

I reportaget beskrivs radioaktiva dammpartiklar som partiklar som ”inte lyder gravitationen” och aldrig lägger sig till rätta.

Det är en dramatisk formulering – men vetenskapligt felaktig.

Radioaktiva partiklar lyder samma fysikaliska lagar som annat damm. Större partiklar faller mot marken. Mycket små partiklar kan däremot hållas svävande länge, virvla upp på nytt och transporteras med luftströmmar.

Det farliga är inte att partiklarna står utanför gravitationen.

Det farliga är att radioaktivt finstoft kan spridas om den gamla sarkofagen skadas, om material rasar eller om luftströmmen genom konstruktionen inte längre kan kontrolleras.

När kärnsäkerhet beskrivs måste dramatiken komma från de faktiska riskerna, inte från formuleringar som förvränger fysiken.

Ny drönarträff under 2026

Tjernobylområdet utsattes för ytterligare en allvarlig händelse i juni 2026.

En drönare träffade en central anläggning för lagring av använt kärnbränsle i exkluderingszonen, bara några hundra meter från de behållare där bränslet förvaras.

Enligt IAEA orsakades betydande strukturella skador på mottagningsbyggnaden, inklusive på myndighetens eget kontrollutrymme.

Strålningsnivåerna förblev normala, men IAEA generaldirektör Rafael Grossi konstaterade att ett angrepp mot en anläggning med stora mängder kärnmaterial är extremt farligt.

Tjernobyl har alltså inte bara träffats en gång.

Området fortsätter att ligga under aktiva flygrutter för drönare och robotar. IAEA-personal har rapporterat återkommande flyglarm och beskjutning från luftvärn.

Det gör även en tekniskt möjlig reparation farlig att genomföra.

Minst 500 miljoner euro krävs

EBRD beräknar kostnaden för att återställa skyddet till minst 500 miljoner euro.

Banken hade fram till våren 2026 omkring 70 miljoner euro i den internationella fond som används för säkerhetsarbetet. Det är bara en mindre del av det uppskattade behovet.

Ett kontrakt för akuta tillfälliga åtgärder har tecknats till ett värde av knappt sju miljoner euro, med planerad färdigställning sommaren 2027. Det handlar om att begränsa skadorna – inte om att återställa hela konstruktionen.

De verkligt omfattande arbetena väntas behöva pågå under flera år.

Här finns också en svensk fråga.

Sverige deltog i den internationella finansieringen av det ursprungliga skyddsprojektet. Men Sverige finns inte med bland de nuvarande givare som EBRD räknar upp för den nya reparationsfonden.

Kommer Sverige att bidra på nytt?

Och hur säkerställs att kostnaden för ett militärt orsakat haveriskydd inte enbart lämnas till samma länder som redan betalade miljardbelopp för att säkra Tjernobyl första gången?

Två olika hot blandas samman

Expressens reportage handlar dels om kärnsäkerheten vid reaktor fyra, dels om Ukrainas försvar mot en ny markinvasion från Belarus.

Båda frågorna är allvarliga, men de är inte samma sak.

Att området är minerat och befäst är belagt. Ryssland använde vägen genom Tjernobylområdet under invasionen 2022, och Ukraina har tydliga skäl att förbereda sig på att den kan användas igen.

Däremot finns det i reportaget inga oberoende belägg för att en ny markinvasion genom Tjernobyl är nära förestående.

Uppgifterna om nya vägar, artilleriställningar och relästationer på den belarusiska sidan kommer från ukrainska bedömningar. De ska tas på allvar, men de är inte bekräftelse på att ett anfall har beslutats.

Formuleringen att ”en hel del talar för” att Belarus kan dras in i kriget är därför analys och spekulation – inte ett fastställt faktum.

Vad vet vi?

Fakta:

• En drönare slog hål på Tjernobyls moderna skyddsvalv i februari 2025.
• Både det inre och yttre skyddsskiktet skadades.
• Valvet har förlorat sin fullständiga inneslutningsfunktion.
• Bärverket och övervakningssystemen har enligt IAEA inte fått permanenta skador.
• Ingen radioaktiv läcka konstaterades efter attacken.
• Ventilation, klimatkontroll och delar av kransystemet har skadats.
• Reparationerna beräknas kosta minst 500 miljoner euro.
• En annan kärnteknisk anläggning i Tjernobylområdet träffades av en drönare i juni 2026 utan konstaterad strålningsläcka.
• Området är kraftigt militariserat och minerat.

Påståenden och bedömningar:

• Att attacken mot valvet utfördes avsiktligt för att skapa en kärnsäkerhetsrisk.
• Att ytterligare en träff skulle få den gamla sarkofagen att kollapsa.
• Att Ryssland och Belarus förbereder en ny invasion genom området.
• Att ”allt är nära att haverera”.

VIGRANSKAR analys:

• Det finns ingen grund för att hävda att en ny katastrof är omedelbart förestående.
• Det finns däremot en växande långsiktig risk om skyddet inte repareras.
• Ett nytt militärt angrepp kan snabbt göra situationen betydligt farligare.
• Kriget har gjort en tidigare teknisk och internationell säkerhetsuppgift till ett militärt mål.
• Rubriker som antyder ett nära haveri riskerar att skapa mer rädsla än förståelse.

Frågorna som måste besvaras

• Hur länge kan det provisoriskt lagade valvet fungera utan fullständig ventilation och klimatkontroll?
• Vilka skador finns på den gamla sarkofagen under stålvalvet?
• Hur ska reparationspersonal skyddas från strålning och nya drönarangrepp?
• Vem ska finansiera de återstående hundratals miljonerna?
• Kommer Sverige att bidra till den nya reparationsfonden?
• Finns det en militär överenskommelse om att skydda kärntekniska anläggningar från angrepp?
• Hur övervakas de tusentals minor som placerats i radioaktivt förorenad mark?
• Vad händer om skogsbränder når minerade och kontaminerade områden?
• När kan arbetet med att montera ned den gamla sarkofagen återupptas?

Faran ligger i kombinationen

Tjernobyl är inte på väg att upprepa olyckan från 1986 på samma sätt.

Reaktorn är avstängd. Ingen ny härdsmälta pågår. Strålningsnivåerna har inte stigit till följd av de rapporterade drönarträffarna.

Men det betyder inte att läget är under kontroll.

Ett skadat och otätt skyddsvalv står över stora mängder radioaktivt material. Reparationerna är dyra och tekniskt komplicerade. Området ligger mitt i ett krig och har träffats flera gånger.

Den största faran är därför kombinationen:

ett gammalt kärntekniskt arv, ett skadat skydd och ett modernt krig som inte respekterar gränsen mellan militära mål och radioaktiv risk.

Det är tillräckligt allvarligt utan att påstå att katastrofen redan står för dörren.