Från polis och riksdag till privatdetektiv – vem granskar Katja Nybergs nya byrå?

Den tidigare SD-riksdagsledamoten och polisen Katja Nyberg återlanserar detektivbyrån KN Agency. Byrån erbjuder bakgrundskontroller, personspaning och utredningar vid misstänkt otrohet. Verksamheten kan vara laglig – men den väcker frågor om metoder, personuppgifter, tillstånd och kundernas förtroende.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Katja Nyberg har lämnat riksdagen. Nu presenterar hon nästa steg i karriären: privatdetektiv.

Genom KN Agency erbjuder hon enligt den egna marknadsföringen ”diskreta utredningar, bakgrundskontroller och strategisk rådgivning” till företag och privatpersoner.

En av tjänsterna riktar sig till människor som misstänker att deras partner är otrogen. Byrån erbjuder sig att samla in underlag som ska ge kunden en tydligare bild av situationen.

Nyberg hänvisar bland annat till sin mångåriga erfarenhet av polisiärt arbete, spaning, utredning och krishantering.

Det är kunskaper som kan vara värdefulla i en privat utredningsverksamhet.

Men erfarenheten från polisen gör också att särskilda frågor behöver besvaras.

Vilka metoder ska användas? Vilka register ska kontrolleras? Hur behandlas känsliga personuppgifter? Vem avgör om ett uppdrag är rimligt – och vart kan den granskade personen vända sig om något går fel?

En gammal verksamhetsidé återkommer

KN Agency är inte någon helt ny skapelse.

Expressen rapporterade redan 2023 att Nyberg hade marknadsfört detektivverksamheten under den tid då hon arbetade som polis vid Nationella operativa avdelningen, Noa.

I den äldre marknadsföringen uppgavs det enligt tidningen att verksamheten kunde använda kontakter och göra ”slagningar i vissa register”.

När Polismyndigheten upptäckte bisysslan 2015 bedömde en chef att den kunde skada myndighetens anseende och få allmänheten att ifrågasätta polisens opartiskhet.

Nyberg uppgav senare att verksamheten endast hade varit en affärsidé och att något registrerat företag med F-skatt inte hade funnits.

Nu återkommer samma namn och delvis samma tjänster i en offentlig lansering.

Det gör den tidigare kritiken relevant på nytt – även om Nyberg inte längre arbetar som polis.

En privatdetektiv är inte en polis

En privat utredare kan söka i öppna källor, intervjua personer som vill medverka, begära ut offentliga handlingar och göra iakttagelser på platser där allmänheten får vistas.

Men en privatdetektiv får inga polisiära befogenheter.

En privat byrå kan inte:

• besluta om husrannsakan,
• kräva att någon lämnar uppgifter,
• använda hemliga tvångsmedel,
• gripa eller förhöra människor som en myndighet,
• eller fritt söka i polisens interna register.

Att en person tidigare har arbetat inom polisen förändrar inte detta.

Tidigare kunskap och yrkeserfarenhet får användas. Däremot får sekretessbelagd information, interna register och gamla myndighetskontakter inte förvandlas till en privat konkurrensfördel.

Det finns i dag inga offentliga belägg för att Nyberg skulle ha använt polisregister i sin privata verksamhet. Den gamla formuleringen om ”slagningar” gör det ändå rimligt att fråga exakt vilka register som avses i den nya verksamheten.

Bakgrundskontroller är ingen rättslös marknad

Begreppet bakgrundskontroll kan betyda mycket.

Det kan handla om att kontrollera företagsengagemang, skulder, ekonomiska intressen, utbildning, tidigare anställningar eller offentliga uttalanden.

Men det kan också omfatta uppgifter om brott, hälsa, missbruk, familjeförhållanden och andra mycket känsliga förhållanden.

Där träder dataskyddsreglerna in.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, framhåller att företag som behandlar uppgifter om lagöverträdelser vid bakgrundskontroller som huvudregel behöver särskilt tillstånd. Ett sådant tillstånd kan dessutom begränsas till vissa situationer och typer av uppdrag.

På IMY offentliga lista över bolag med sådana tillstånd förekommer den 8 oktober 2026 varken KN Agency eller Katja Nyberg under dessa namn. Det bevisar inte att verksamheten saknar nödvändigt tillstånd. Byrån kan exempelvis bedrivas under ett annat registrerat företagsnamn eller begränsa kontrollerna till uppgifter som inte kräver ett sådant tillstånd.

Men frågan bör besvaras öppet:

Vilken juridisk person står bakom KN Agency, och vilka slags personuppgifter tänker byrån behandla?

Att spana på otrohet är inte okomplicerat

Att följa efter en person och dokumentera dennes rörelser kan beskrivas som spaning.

Men uppdraget kan snabbt närma sig människors mest privata liv.

Fotografier, filmer, adresser, registreringsnummer, rörelsemönster och uppgifter om personliga relationer kan vara personuppgifter. Om materialet lagras, sorteras och överlämnas till en kund aktualiseras frågor om rättslig grund, informationssäkerhet, lagringstid och den granskades rättigheter.

En kunds misstanke om otrohet innebär inte automatiskt att alla former av kartläggning blir tillåtna.

Det spelar bland annat roll:

• var observationerna görs,
• hur fotografering eller filmning sker,
• om teknisk utrustning används,
• om någon följs under lång tid,
• vilka uppgifter som samlas in,
• och hur materialet används efteråt.

En privat utredare måste också ta ställning till risken att uppdraget kommer från en svartsjuk, kontrollerande eller våldsam person.

En kund kan beskriva uppdraget som ett sökande efter sanningen. För den kartlagda personen kan samma verksamhet upplevas som förföljelse och kontroll.

Därför behövs en tydlig metod för att avvisa olämpliga uppdrag.

Krävs auktorisation?

Länsstyrelsen uppger att företag som omfattas av reglerna för bevakningsföretag måste vara auktoriserade och att personalen ska godkännas.

Om KN Agencys planerade verksamhet juridiskt räknas som bevakningsverksamhet beror på hur uppdragen faktiskt utförs. All privat informationsinhämtning är inte bevakningsverksamhet i lagens mening.

Men gränsdragningen bör inte lämnas oklar.

Byrån borde därför redovisa:

• om verksamheten har prövats mot lagen om bevakningsföretag,
• om Länsstyrelsen har kontaktats,
• om något tillstånd eller någon auktorisation har sökts,
• och vilka tjänster byrån anser sig kunna erbjuda utan sådan prövning.

Åtalet måste beskrivas korrekt

Nyberg står samtidigt åtalad för bland annat rattfylleri, narkotikabrott och grov olovlig körning efter en trafikolycka i december 2025 och senare händelser.

Hon nekar till merparten av anklagelserna men har enligt Expressens uppgifter medgett ett fall av grov olovlig körning. Rättegången har skjutits upp och någon dom har ännu inte meddelats.

Det betyder att hon inte får beskrivas som skyldig till de brott hon bestrider.

Åtal är inte detsamma som dom.

Samtidigt är rättsprocessen relevant när verksamheten bygger på förtroende, omdöme, laglydnad och hantering av känsliga uppgifter. En kund som lämnar information om familjekonflikter, missbruk, ekonomi eller otrohet har ett berättigat intresse av att veta vem som hanterar materialet och hur det skyddas.

Frågan handlar därför inte om att döma Nyberg i förväg.

Den handlar om vilka krav som ska ställas på den som säljer diskretion och privata utredningar.

Vad händer med informationen?

En detektivbyrå kan få tillgång till uppgifter som skulle kunna skada både den granskade personen och kunden om de hamnar fel.

Det behövs därför svar på grundläggande frågor:

• Var lagras rapporter, fotografier och filmer?
• Är informationen krypterad?
• Vilka personer får tillgång till materialet?
• Anlitas underleverantörer?
• Hur länge sparas uppgifterna?
• Hur förstörs materialet när uppdraget är avslutat?
• Vad händer vid dataintrång?
• Finns ansvarsförsäkring?
• Finns en offentlig integritetspolicy?
• Vem är personuppgiftsansvarig?

Den som kartläggs kan dessutom vara helt ovetande om att ett privat företag samlar information om honom eller henne.

IMY har varnat för att bakgrundskontroller kan innebära stora integritetsrisker och få allvarliga konsekvenser för den person som kontrolleras.

Erfarenhet är inte samma sak som offentlig kontroll

Nybergs bakgrund inom polisen kan göra henne skicklig på spaning och utredning.

Men den statliga polisverksamheten omges av regler, tillsyn, dokumentationskrav, sekretess, disciplinansvar och möjligheter att anmäla felaktiga ingripanden.

En privat verksamhet fungerar annorlunda.

Kunden betalar för resultatet. Det kan skapa ett tryck att bekräfta kundens misstanke, även när underlaget är osäkert. Därför är det viktigt att privata utredare inte bara samlar uppgifter utan också redovisar osäkerheter, alternativa förklaringar och begränsningar.

En seriös utredare måste kunna säga till kunden:

Det vi har funnit bevisar inte det du misstänker.

Frågorna KN Agency bör besvara

• Vilket registrerat företag driver verksamheten?
• Har företaget F-skatt och ansvarsförsäkring?
• Vilka register avses i verksamhetens bakgrundskontroller?
• Behandlas uppgifter om misstankar, åtal eller domar?
• Finns tillstånd från IMY när ett sådant krävs?
• Har verksamheten prövats av Länsstyrelsen?
• Vilka metoder används vid spaning på privatpersoner?
• Används fotografering, filmning eller teknisk positionsinformation?
• Hur säkerställs att uppdrag inte beställs av personer som vill kontrollera eller skada en partner?
• Hur länge lagras insamlat material?
• Hur kan en person begära information, rättelse eller radering?
• Hur hanteras intressekonflikter och klagomål?

Den centrala frågan

Katja Nyberg har rätt att starta en laglig verksamhet och använda sin yrkeserfarenhet. Det pågående åtalet förändrar inte oskuldspresumtionen.

Men den som säljer privata utredningar måste tåla att själv bli granskad.

När en byrå erbjuder sig att kartlägga människors relationer, bakgrund och privatliv räcker det inte med ord som ”diskret”, ”erfaren” och ”professionell”.

Kunderna – och de personer som kan komma att övervakas – behöver veta vilka regler som gäller, vilka metoder som används och vem som ingriper om gränsen passeras.

En detektivbyrå bygger på att andra människor lämnar ut sina hemligheter.

Då får byråns egna arbetsmetoder inte vara hemliga.