Spanien går till nyval – fäller bostadskrisen Europas sista stora vänsterregering?

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har utlyst nyval till den 29 november sedan regeringen misslyckats med att få igenom centrala åtgärder mot landets bostadskris. Högern leder i opinionsmätningarna och regeringsunderlaget har fallit sönder. Men samma bostadsprotester som avslöjat regeringens svaghet kan också mobilisera väljare mot oppositionen.

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

Spanien går till nyval ett år tidigare än planerat.

Premiärminister Pedro Sánchez meddelade den 5 oktober att parlamentet skulle upplösas och att väljarna skulle få avgöra landets politiska framtid den 29 november.

Det officiella beskedet kom efter att regeringen lidit ett svårt nederlag i parlamentet. Två paket med åtgärder mot bostadskrisen röstades ned trots omfattande protester mot höga hyror, bostadsbrist och vräkningar.

Sánchez leder Socialistiska arbetarpartiet, PSOE, och har styrt Spanien sedan 2018. Hans regering har under flera år varit beroende av vänsterpartier, regionala partier och katalanska separatister för att få igenom sin politik.

Den bräckliga konstruktionen håller nu på att falla samman.

Men valet handlar inte bara om vem som ska bli premiärminister. Det kan förändra den politiska balansen i hela Europeiska unionen.

Regeringen förlorade kontrollen över parlamentet

Sánchez nuvarande koalitionsregering består av PSOE och vänsteralliansen Sumar. Regeringen saknar egen majoritet och har därför varit beroende av stöd från flera mindre och regionala partier.

Särskilt viktigt har det katalanska partiet Junts varit.

När regeringen bildades accepterade Sánchez en uppmärksammad amnestilag för personer som varit inblandade i den katalanska självständighetsprocessen. Överenskommelsen gav honom tillräckligt stöd för att kunna sitta kvar som premiärminister efter valet 2023.

Men stödet var aldrig ovillkorligt.

När Junts tillsammans med konservativa Partido Popular, högernationalistiska Vox och andra partier röstade ned regeringens bostadspaket blev det tydligt att Sánchez inte längre kunde lita på sitt parlamentariska underlag.

Det ena förslaget föll med röstsiffrorna 172 mot 178. Det andra förlorade med 166 mot 184.

Regeringen kunde fortfarande regera formellt, men hade fått allt svårare att genomföra sin politik. Sánchez valde därför att låta väljarna avgöra om han ska få ett nytt mandat.

Bostaden har blivit spanjorernas stora konfliktfråga

Spanien har haft en stark ekonomisk utveckling jämfört med flera andra europeiska länder. Men tillväxten har inte löst problemen för människor som försöker hitta en bostad till en rimlig kostnad.

Bostadsbyggandet har inte motsvarat efterfrågan. Samtidigt har hyror och bostadspriser stigit kraftigt, särskilt i Madrid, Barcelona, Valencia, Málaga och andra områden med hög inflyttning och omfattande turism.

Enligt uppgifter som återgivits av bland andra The Guardian har de genomsnittliga hyrorna nästan fördubblats under det senaste årtiondet. Bostadsfrågan har också blivit en av väljarnas främsta samhällsfrågor.

Problemen har flera orsaker:

• för få bostäder har byggts där efterfrågan är störst,
• turistuthyrning har minskat antalet permanenta hyresbostäder,
• investeringsfonder har köpt stora bostadsbestånd,
• befolkningen har ökat snabbare än bostadsbyggandet,
• låga inkomster och osäkra anställningar har gjort unga särskilt utsatta,
• och ansvaret är splittrat mellan staten, regionerna och kommunerna.

Det finns därför ingen enskild åtgärd som snabbt kan lösa krisen.

Men för den som tvingas lämna sin bostad är diskussionen om ansvarsnivåer och långsiktigt byggande knappast tillräcklig.

En vräkning blev en nationell symbol

Den omedelbara utlösande faktorn bakom den senaste protestvågen var vräkningen av den 87-åriga María del Carmen Abascal.

Hon hade bott i sin lägenhet i Madrid i omkring 70 år. När hyran enligt rapporteringen höjdes kraftigt hade hon inte längre möjlighet att bo kvar.

Fallet väckte stor uppmärksamhet. Efter att Abascal senare avlidit samlades tusentals människor i Madrid och andra städer. Hennes öde blev en symbol för ett bostadssystem där människor kan förlora sina hem samtidigt som fastighetsägare, investeringsbolag och turistmarknaden omsätter stora belopp.

Det går inte att dra slutsatsen att vräkningen ensam orsakade hennes död. Däremot råder det ingen tvekan om att hennes fall gav bostadskrisen ett mänskligt ansikte.

Protesterna riktades både mot regeringen och mot de partier som stoppade de föreslagna åtgärderna.

Det är denna dubbla ilska som gör valets utgång svårbedömd.

Vad försökte regeringen genomföra?

De nedröstade förslagen innehöll bland annat starkare skydd mot vräkningar, reglering av tillfälliga hyreskontrakt, begränsningar av vissa spekulativa bostadsköp och större möjligheter för hyresgäster att förlänga sina avtal.

Regeringen beskrev åtgärderna som ett nödvändigt skydd för utsatta hushåll.

Motståndarna gav en annan bild.

Partido Popular och Vox hävdade att hårdare reglering riskerar att minska utbudet av hyresbostäder och skrämma bort investeringar. De vill i stället underlätta byggandet, frigöra mark och minska regleringen.

Junts uppgav att regeringens förslag var dåligt utformade och juridiskt svåra att tillämpa. Partiet har samtidigt sagt sig vara berett att förhandla om andra lösningar.

Konflikten handlar därför inte om huruvida Spanien har en bostadskris. Det råder bred enighet om att problemet är allvarligt.

Striden gäller vem som ska betala, hur långt staten får ingripa och om bostäder främst ska behandlas som en social rättighet eller som en marknad.

Efter nyvalsbeskedet har Sánchez regering lagt fram ett omarbetat paket med 21 åtgärder. Eftersom parlamentet är upplöst måste förslagen behandlas genom den permanenta parlamentsdelegation som sköter vissa uppgifter fram till valet.

Bostadspolitiken har därmed blivit både akut lagstiftning och valkampanj.

Högern leder – men valet är inte avgjort

De första opinionsmätningarna pekar på ett svårt läge för vänstersidan.

I en mätning från 40dB, publicerad av El País och radiokanalen Cadena SER den 9 oktober, fick Partido Popular 31,9 procent, PSOE 28,1 procent och Vox omkring 19 procent.

Om resultatet skulle bli liknande på valdagen kan Partido Popular och Vox tillsammans få egen majoritet i parlamentet.

Men en opinionsmätning är inte ett valresultat.

Det återstår flera veckor av valrörelse. Spanien har dessutom ett valsystem där mandatfördelningen påverkas av hur rösterna fördelas mellan landets provinser. Små förändringar och valsamarbeten kan därför få stora konsekvenser.

Vänstersidan är också splittrad. Sumar, Podemos och andra mindre grupper riskerar att konkurrera om samma väljare. Om de ställer upp var för sig kan röster gå förlorade i mindre valkretsar.

Samtidigt kan bostadsprotesterna bli en möjlighet för Sánchez. Han kan försöka framställa valet som en konflikt mellan hyresgäster och fastighetsintressen – och lägga ansvaret för de stoppade reformerna på PP, Vox och Junts.

Högern kommer i stället att hävda att Sánchez haft åtta år på sig att lösa problemen och att krisen visar att hans politik misslyckats.

Ceuta och migrationen förändrar valrörelsen

Valet handlar emellertid inte bara om bostäder.

Den omfattande migrationskrisen i den spanska enklaven Ceuta har skakat landet. Omkring 80 000 människor uppges ha tagit sig över från Marocko under den dramatiska tillströmningen sommaren 2026.

Händelserna har belastat sjukvård, skolor, socialtjänst och mottagningssystem. Samtidigt har frågor väckts om hur en så stor rörelse kunde ske utan tydligare förvarning eller ingripande från marockanska myndigheter.

Partido Popular och Vox försöker göra migrationen till valets huvudfråga. De kopplar också befolkningsökningen till bostadsbristen.

Det sambandet måste hanteras försiktigt.

En växande befolkning ökar efterfrågan på bostäder. Men Spaniens bostadskris började inte med händelserna i Ceuta och kan inte förklaras enbart med migration. Bristande byggande, turistuthyrning, investeringsköp och låga inkomster har utvecklats under lång tid.

När bostadskris och migration kopplas samman finns därför en risk att en komplicerad strukturfråga reduceras till en kamp om vilka människor som anses ha rätt att bo i landet.

Skandalerna försvagar Sánchez

Sánchez går dessutom till val belastad av korruptionsutredningar och rättsprocesser som berör personer inom PSOE och människor i hans närhet.

Att vara föremål för en utredning är inte detsamma som att vara dömd. Men politiskt har fallen skadat regeringens trovärdighet och gett oppositionen möjlighet att beskriva Sánchez styre som både slutet och maktfullkomligt.

Han har även kritiserats för att göra långtgående eftergifter till regionala partier för att behålla regeringsmakten.

Sánchez anhängare ger en annan bild. De menar att han har tvingats navigera i ett djupt splittrat parlament och att högern tillsammans med regionala partier har blockerat reformer som har stöd bland stora delar av befolkningen.

Båda beskrivningarna innehåller delar av sanningen.

Regeringens underlag har varit svagt. Men Sánchez har själv valt att bygga sin makt på en mycket komplicerad samling partier med motstridiga mål.

Europas politiska balans kan förändras

Euronews beskriver Spanien som Europas sista stora socialistiska fäste. Det är en politisk formulering, inte en formell beteckning.

Men den fångar något viktigt.

Om Sánchez förlorar kan en av EU största medlemsstater få en regering dominerad av Partido Popular och beroende av Vox. Det skulle stärka högerpartiernas ställning i frågor om migration, klimatpolitik, försvar, handel och EU framtida utvidgning.

En högerregering kan också förändra Spaniens linje gentemot Ukraina, Mellanöstern och relationerna med Nordafrika.

Samtidigt är Partido Popular ett etablerat konservativt parti inom den europeiska mittenhögern. Det är framför allt ett starkt Vox som kan flytta Spaniens politik längre åt höger.

Det avgörande blir därför inte bara om PSOE förlorar, utan vilken regering som kan bildas efter valet och vilket pris mindre partier kräver för sitt stöd.

Vad vet vi – och vad är analys?

Fakta:

• Pedro Sánchez har utlyst nyval till den 29 november 2026.
• Valet skulle annars ha hållits 2027.
• Regeringen saknade egen majoritet.
• Två bostadspolitiska dekret röstades ned i parlamentet.
• PP, Vox och Junts röstade mot båda förslagen.
• Omfattande protester har hållits mot hyror, bostadsbrist och vräkningar.
• Opinionsmätningar visar för närvarande ett övertag för högern.

Politiska påståenden:

• Regeringen hävdar att oppositionen blockerar nödvändiga skydd för hyresgäster.
• Oppositionen hävdar att regeringens regleringar förvärrar bostadsbristen.
• Högerpartier kopplar bostadskrisen till migrationen.
• PSOE framställer valet som en strid mellan vanligt folk och ekonomiska maktintressen.

Analys:

• Bostadskrisen blev utlösande faktor för nyvalet, men är inte Sánchez enda problem.
• Regeringens beroende av motstridiga stödpartier har gjort långsiktig styrning allt svårare.
• Ett regeringsskifte skulle stärka högern inom EU.
• Ett kraftigt valresultat för Vox kan påverka Spaniens politik mer än ett vanligt maktskifte mellan PSOE och PP.

Ännu inte avgjort:

• Om vänsterpartierna lyckas samordna sina kandidaturer.
• Om bostadskrisen främst kommer att straffa regeringen eller de partier som röstade ned åtgärderna.
• Hur Ceutakrisen påverkar väljarnas prioriteringar.
• Om PP kan regera utan Vox.
• Vilka regionala partier som kan bli vågmästare.

Ett val om mer än Sánchez

Pedro Sánchez har länge visat en ovanlig förmåga att överleva politiska kriser. Han har blivit avsatt som partiledare, återkommit, vunnit regeringsmakten och byggt majoriteter som få trodde var möjliga.

Men den här gången möter han en kris som når rakt in i människors vardag.

Den som inte har råd med hyran tröstas inte av goda ekonomiska tillväxttal. Den som står utan bostad bryr sig mindre om regeringens diplomatiska framgångar. Och den som upplever att staten förlorat kontrollen över migrationen kan söka sig till partier som lovar hårdare åtgärder.

Samtidigt måste även oppositionen besvara en avgörande fråga:

Om regeringens bostadspolitik är fel – vilken konkret politik kan då snabbt ge människor bostäder de har råd med?

Den 29 november avgör spanjorerna inte bara vem som ska regera landet.

De avgör också om Europas stora socialistiska fäste ska stå kvar – eller ersättas av en högerregering där Vox kan få ett avgörande inflytande.