FN-kommission anklagar Israel för folkmord – men ingen domstol har ännu avgjort frågan
Article Read Time
En oberoende undersökningskommission tillsatt av FN människorättsråd drog i september 2025 slutsatsen att Israel begått folkmord i Gaza. Rapporten är omfattande och juridiskt betydelsefull – men den är ingen dom. Målet i Internationella domstolen är fortfarande inte avgjort. Vad vet vi, vad påstår parterna och hur bör medier använda folkmordsbegreppet?
Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR
Den 16 september 2025 publicerade en oberoende internationell undersökningskommission en rättslig analys av Israels krigföring i Gaza.
Kommissionen hade tillsatts av FN människorättsråd och leddes av den tidigare FN-chefen för mänskliga rättigheter Navi Pillay.
Slutsatsen var mycket allvarlig: Israel hade enligt kommissionen begått fyra av de fem handlingar som räknas upp i FN folkmordskonvention och gjort det med avsikt att helt eller delvis förstöra palestinierna i Gaza som grupp.
Expressen sammanfattade rapporten med rubriken:
”FN-utredning: Israel begår folkmord i Gaza.”
Rubriken återger kommissionens slutsats. Men den kräver samtidigt en viktig förklaring.
Det är inte FN generalförsamling, säkerhetsrådet eller Internationella domstolen som har fällt Israel för folkmord.
Det är en oberoende expertkommission med mandat från FN människorättsråd som gjort bedömningen.
En FN-kommission – men inte hela FN
Kommissionen inrättades 2021 för att undersöka misstänkta brott mot internationell rätt i Israel och de ockuperade palestinska områdena.
Den består av oberoende experter och företräder inte medlemsländernas regeringar. Dess rapporter publiceras inom FN-systemet och kan få stor betydelse för diplomati, framtida rättsprocesser och nationella utredningar.
Men kommissionen är inte en domstol.
Den kan:
- samla in och analysera bevis,
- intervjua vittnen,
- granska offentliga uttalanden,
- bedöma om handlingar kan utgöra internationella brott,
- peka ut ansvar,
- och rekommendera åtgärder.
Den kan däremot inte utfärda en bindande dom, döma en stat eller besluta om straff.
Kommissionens slutsats ska därför inte avfärdas som betydelselös. Men den ska heller inte beskrivas som en slutgiltig rättslig dom.
Vad krävs för att något ska vara folkmord?
Folkmord är ett särskilt brott med höga rättsliga beviskrav.
Det räcker inte att mycket stora grupper civila dödas, att bostäder förstörs eller att befolkningen utsätts för svält och tvångsförflyttning. Sådana handlingar kan utgöra krigsbrott eller brott mot mänskligheten utan att juridiskt vara folkmord.
För folkmord krävs även ett särskilt uppsåt: avsikten att helt eller delvis förstöra en skyddad nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp som sådan.
FN folkmordskonvention räknar upp fem förbjudna handlingar:
- att döda medlemmar av gruppen,
- att orsaka allvarlig kroppslig eller själslig skada,
- att medvetet påtvinga gruppen levnadsförhållanden som är avsedda att leda till dess fysiska undergång,
- att vidta åtgärder för att förhindra födslar,
- och att med våld överföra barn från gruppen till en annan grupp.
Kommissionen bedömde att fyra av dessa fem handlingar hade begåtts i Gaza.
Den femte – tvångsöverföring av barn till en annan grupp – ingick inte bland de konstaterade handlingarna.
Hur kom kommissionen fram till uppsåtet?
Den svåraste delen i ett folkmordsärende är ofta att bevisa avsikten.
En regering utfärdar sällan ett skriftligt beslut där det står att en folkgrupp ska förstöras. Uppsåtet måste därför ofta bedömas genom uttalanden, order och ett samlat handlingsmönster.
Kommissionen hänvisade bland annat till:
- uttalanden av israeliska politiska och militära ledare,
- det stora antalet dödade och skadade,
- förstörelsen av bostäder och samhällsfunktioner,
- begränsningar av mat, vatten, medicin och humanitär hjälp,
- tvångsförflyttningar,
- angrepp mot sjukvård och reproduktiv hälsa,
- samt det samlade mönstret i den israeliska krigföringen.
Kommissionen ansåg att uttalandena och handlingsmönstret visade ett särskilt uppsåt att förstöra palestinierna i Gaza helt eller delvis.
Detta är kommissionens juridiska analys.
Israel bestrider både bevisningen och slutsatsen.
Israel avvisar rapporten
Israels utrikesdepartement avfärdade rapporten som falsk, partisk och politiskt motiverad.
Den israeliska regeringen hävdar att kriget riktas mot Hamas, inte mot det palestinska folket, och att syftet är att frita gisslan, stoppa raketattacker och förhindra en upprepning av Hamas attack den 7 oktober 2023.
Israel anklagar dessutom kommissionen för att överskrida sitt mandat och uppträda som en domstol utan att ha sådan behörighet.
Det israeliska avslaget är en parts ståndpunkt och inte i sig ett motbevis mot rapportens innehåll.
Samtidigt måste det redovisas.
En rättvisande granskning måste skilja mellan vad kommissionen har funnit, vad Israel invänder och vad en behörig domstol slutligen kan fastställa.
Hamas brott förändrar inte rättsreglerna
Hamas attack den 7 oktober 2023 innefattade dödande av civila, gisslantagande och andra allvarliga övergrepp.
Sådana brott ska utredas och de ansvariga kan ställas till svars.
Men ett brott av den ena parten upphäver inte den andra partens skyldigheter enligt internationell rätt.
Israel har rätt att försvara sin befolkning och bekämpa väpnade grupper. Den rätten är inte obegränsad. Principerna om åtskillnad mellan civila och stridande, proportionalitet och försiktighetsåtgärder gäller även efter ett mycket allvarligt angrepp.
Hamas användning av civil miljö befriar inte automatiskt Israel från skyldigheten att skydda civila.
På samma sätt innebär kritik mot Israels krigföring inte att Hamas brott förnekas eller försvaras.
Dessa två frågor kan och måste granskas samtidigt.
Internationella domstolen har inte fällt Israel
Den domstol som kan avgöra statens ansvar enligt folkmordskonventionen är Internationella domstolen, ICJ, i Haag.
Sydafrika väckte målet mot Israel i december 2023.
Domstolen har därefter utfärdat flera interimistiska beslut och beordrat Israel att vidta åtgärder för att skydda de rättigheter som omfattas av folkmordskonventionen och möjliggöra humanitär hjälp.
Interimistiska åtgärder är inte samma sak som en slutlig dom.
ICJ har inte slagit fast att Israel har begått folkmord. Domstolen har heller inte friat Israel.
Målet är fortfarande pågående. Så sent som i maj 2026 fattade domstolen ett processuellt beslut om tidsfrister för fortsatta skriftliga inlagor.
Det kan dröja flera år innan en slutlig dom meddelas.
Därför är formuleringen ”Israel har dömts för folkmord” felaktig.
Den korrekta beskrivningen är att en FN-tillsatt undersökningskommission har bedömt att Israel begått folkmord, medan den rättsligt bindande prövningen i ICJ ännu inte är avslutad.
Staten och individerna prövas olika
Det finns också en viktig skillnad mellan Internationella domstolen och Internationella brottmålsdomstolen, ICC.
ICJ prövar tvister mellan stater. I detta fall gäller frågan om Israel som stat brutit mot folkmordskonventionen.
ICC prövar individuellt straffansvar. Där kan enskilda politiska eller militära ledare utredas för exempelvis krigsbrott, brott mot mänskligheten eller folkmord.
En stat kan alltså hållas ansvarig i en process medan enskilda personer prövas i en annan.
Medier blandar ibland samman dessa domstolar och deras uppgifter. Det bidrar till förvirringen om vad som faktiskt har beslutats.
Rubriken är inte falsk – men kan missförstås
Expressens rubrik innehåller orden ”FN-utredning”, vilket visar att uppgiften tillskrivs en bestämd undersökning.
I själva artikeln framgår också att gruppen är utsedd av FN men inte uttalar sig för hela världsorganisationen.
Artikeln innehåller därmed en viktig reservation.
Problemet är att många bara läser rubriken.
Formuleringen ”Israel begår folkmord” kan då uppfattas som ett slutgiltigt och juridiskt avgjort faktum. Det är starkare än vad en icke-bindande undersökningsrapport ensam kan fastställa.
En mer exakt rubrik hade varit:
”FN-kommission bedömer att Israel begår folkmord i Gaza.”
Eller:
”FN-utredare anklagar Israel för folkmord – domstolsprövningen fortsätter.”
Skillnaden ligger inte i att tona ned rapporten. Den ligger i att tydligt ange vem som gjort bedömningen och vilken juridisk status den har.
Rapporten är från 2025
Det bör dessutom uppmärksammas att artikeln och rapporten publicerades den 16 september 2025.
Det är alltså inte en ny händelse i oktober 2026.
Sedan publiceringen har ICJ-processen fortsatt, men någon slutlig dom i folkmordsfrågan har fortfarande inte meddelats.
Om uppgiften återpubliceras i dag måste datumet framgå tydligt. Annars kan läsaren tro att det handlar om ett nytt FN-besked eller en nyligen avkunnad dom.
Vad vet vi?
Fakta:
- En oberoende kommission tillsatt av FN människorättsråd publicerade rapporten den 16 september 2025.
- Kommissionen bedömde att Israel begått fyra handlingar som omfattas av folkmordskonventionen.
- Kommissionen ansåg även att ett särskilt uppsåt att förstöra palestinierna i Gaza kunde fastställas.
- Israel avvisade rapporten och anklagade kommissionen för partiskhet.
- Kommissionen är inte en domstol och dess slutsatser är inte en bindande dom.
- ICJ mål mellan Sydafrika och Israel pågår fortfarande.
- Ingen slutlig dom om Israels statsansvar för folkmord har meddelats.
Kommissionens bedömning:
- Israels handlingar och ledande företrädares uttalanden visar folkmordsuppsåt.
- Ansvaret finns enligt kommissionen på hög nivå inom den israeliska staten.
Israels ståndpunkt:
- Kriget riktas mot Hamas och inte mot palestinierna som folkgrupp.
- Rapporten är enligt Israel politiserad, felaktig och saknar rättslig behörighet.
Inte avgjort:
- Om ICJ slutligen kommer att anse att Israel brutit mot folkmordskonventionen.
- Vilka enskilda personer som kan hållas straffrättsligt ansvariga.
- Hur domstolen kommer att bedöma bevisningen om särskilt uppsåt.
Frågorna som medierna måste besvara
- Anges det tydligt vem som har gjort folkmordsbedömningen?
- Förklaras skillnaden mellan en expertkommission och en domstol?
- Framgår det att Israel bestrider slutsatsen?
- Redovisas att ICJ ännu inte meddelat någon slutlig dom?
- Skiljer rapporteringen mellan misstänkta krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord?
- Anges rapportens ursprungliga publiceringsdatum?
- Får läsaren veta vad som är dokumenterade omständigheter och vad som är en juridisk bedömning?
Allvaret kräver större precision – inte mindre
Folkmord är ett av de allvarligaste brotten i internationell rätt.
Just därför måste begreppet användas med stor noggrannhet.
Det vore fel att avfärda kommissionens rapport enbart därför att Israel bestrider den. Kommissionen har genomfört en omfattande juridisk analys och dess slutsatser måste tas på allvar.
Men det vore också fel att framställa rapporten som en slutgiltig dom från FN eller Internationella domstolen.
Det korrekta är både tydligare och starkare:
En FN-tillsatt expertkommission har anklagat staten Israel för folkmord och anser att särskilt uppsåt kan bevisas. Israel avvisar slutsatsen. Den internationella domstol som ska avgöra statens juridiska ansvar har ännu inte meddelat sin dom.
När anklagelsen är så allvarlig får medierna inte förenkla bort skillnaden mellan undersökning, påstående, bedömning och rättsligt avgörande.
Det är inte försiktighet för försiktighetens egen skull.
Det är journalistisk precision.
